Framgångsfaktorer och utmaningar 1
Framgångsfaktorer och utmaningar Nyckelpersoner s
tår för driv och kunskap Av intervjuerna framgår att arbetet med Agenda 2030 ofta förutsätter att det finns engagerade nyckelpersoner som driver arbetet framåt. Dessa personer kan vara såväl medarbetare som personer i chefsposition. En intervjuperson berättar: Vi har en biblioteksplan som är bra men den kräver mer skärpa. Men jag upplever nog att när vi driver arbetet framåt, då kommer det mycket underifrån från engagerade, kunniga medarbetare. Ibland kan vi möjliggöra utrymme för dem. Så det väcks underifrån. Det är så framdriften sker mest just nu. Detta arbetssätt är inte ovanligt, men kan givetvis leda till att arbetet med Agenda 2030 blir beroende av specifika personer med specifika kompetenser eller ett särskilt engagemang. Det verkar också vara enskilda nyckelpersoner och eldsjälar som står för den fördjupade kunskapen om Agenda 2030. När vi frågar om medarbetarnas kunskapsnivå beskrivs stora skillnader både engagemangsmässigt och kunskapsmässigt. En intervjuperson menar att de ”har tur” eftersom de har tre engagerade miljöstrateger som gärna kompetensutvecklar övriga medarbetare i hållbarhetsfrågor. De flesta andra menar att kunskapen generellt är låg eller ytlig. Kunskapen är ganska blygsam. Det är inte ett ämne som diskuteras mycket. Det finns en grundläggande kunskap om att Agenda 2030 finns, men det är inte strategiskt. Där pratar vi mer kring lärande, läsfrämjande, digital delaktighet. En representant för ett bibliotek med aktivt hållbarhetsarbete ifrågasätter dock nyttan med att alla medarbetare behöver ha all kunskap. Hen beskriver det som att det är ett ledningsansvar, det vill säga att det inte behöver ligga på den enskilda medarbetaren att sätta sig in i alla mål och delmål. Måste alla medarbetare kunna allt? Det vräks utbildningar över oss. Jag tycker de ska känna sig trygga i att vi i ledningsgruppen har gjort analysen – i vardagen ska de bara behöva förhålla sig till biblioteksplanen. Det är den vi kommunicerar ut. I samma anda beskriver en av cheferna att det är viktigare att agera och arbeta hållbart än att känna till de enskilda målen. Samtidigt säger denna chef att det är lättare för personalen att agera om de har kunskap och kan motivera och förstå varför de arbetar som man gör. Vi tolkar svaren som att det finns en fördel av att först göra en samlad analys av Agenda 2030 på en strategisk nivå. Det behöver inte innebära att analysen görs på chefsnivå, utan det handlar snarare om att förankra den övergripande idén med Agenda 2030. Därefter handlar det om att identifiera vilka mål som kan vara relevanta att arbeta med mer specifikt och förankra dessa, eller deras innebörd, hos alla medarbetare. Social hållbarhet dominerar bland hållbarhetsdimensionerna Av de bibliotek som redan idag arbetar med Agenda 2030 har samtliga valt att fokusera mer på vissa mål. Flera intervjupersoner menar att biblioteksverksamheten spontant kopplas tydligast ihop med den sociala dimensionen av hållbarhet. Det hör alltså till bibliotekets kärnuppdrag att bidra till ett inkluderande och jämlikt samhälle, främja god och likvärdig (ut)bildning och att utgöra en central del av samhällets sociala infrastruktur rent fysiskt genom öppna och tillgängliga mötesplatser. Här uttrycker bibliotekspersonalen i intervjuerna att de känner sig trygga med att de bidrar till lokal och global hållbarhet – oavsett om de känner till de exakta målformuleringarna i Agenda 2030 eller inte. 47/68