1177 Chefredaktören
1177 Innehåll
1177 Aktuellt i vården
1177 Inspiratören Alexander Fahssi
1177 Skolstart och stress säsong för * Skolstart o
ch stress s Stress på K änner du dig orolig, nedstämd och trött? Tappar du ibland lusten att göra saker som du annars brukar tycka om? Det kan vara tecken på att du är stressad. Kanske sover du dåligt och har svårt att koncentrera dig i skolan. Stress kan också ge smärta och spänningar i kroppen, som huvudvärk, ont i magen eller i axlarna och nacken. Under tonåren sker stora förändringar, både i kropp och själ, samtidigt som man ofta förväntas ta större ansvar hemma och i skolan. – Just tonårstiden är för många en period då stressen ökar. Det kan vara stress kring skolprestationer och framtiden, men också runt fritidsaktiviteter, det sociala livet och relationer av olika slag. Det berättar Malin Anniko, som är psykolog och forskar om unga och stress. – Särskilt social stress tycks kunna leda till ångest och nedstämdhet hos unga. Social stress omfattar alla våra relationer, och kan handla om allt från mobbning och struliga kompis eller kärleksrelationer till bråk hemma. 6 nom• Mat, sömn och motion. Geatt äta bra och regelbundet, röra på dig dagligen och sova tillräckligt tar du hand om kroppen och skyddar den mot stress. • Gör roliga saker. Risken att må dåligt av stress är mindre om du gör sådant du tycker är roligt och meningsfullt. • Träna avslappning. Fokusera på att andas lugnt då och då. Lär dig någon metod för att slappna av, som andningsövningar, meditation eller yoga. chemat? Nu är vardagen här igen, med skola, fritidsaktiviteter och kanske nya sociala sammanhang. Det är också en tid när stressen ökar för många unga. Är det så för dig? text ANNA RITTER illustration KENNETH ANDERSSON Alla upplever stress ibland, det är helt naturligt. Men efter att ha varit pressad ett tag behöver kroppen koppla av och återhämta sig. Det kan vara genom vila och att inte göra någonting alls. Återhämtning kan också vara att du gör något du tycker är roligt. Om man inte får tid att ta igen sig utan känner sig stressad ofta eller hela tiden, under lång tid, kan det bli skadligt. Långvariga stressymtom, ältande och oro kan leda till psykisk ohälsa, som depression eller ångest. Om du ofta känner dig stressad är det bra att försöka göra något åt det. Det är också bra att berätta för någon om hur du mår. Det kan vara en familjemedlem, kompis eller någon annan. Du kan också kontakta elevhälsan, ungdomsmottagningen eller en vårdcentral. Ju tidigare du får stöd och hjälp, desto snabbare brukar det gå att må bättre. Var uppmärksam på ditt eget beteende och försök känna igen signalerna. Du kanske märker att du oroar dig för sådant som ska hända senare, eller något som skulle kunna hända. Prova att träna på att vara närvarande i det som händer just nu i stället. När du gör vardagliga saker som att gå till skolan eller borsta tänderna, försök då tänka enbart på det du gör just då, utan att låta tankarna fladdra iväg. Det är också bra att försöka göra 1177 3 • 23
1177 Tema Donationer
1177 Att ge av sig själv
1177 Martina gav en njure til maken Johan
1177 Vill du donera ägg eller spermier?
1177 Donation av blodstamceller
1177 Johan donerade blodstamceller till Terese
1177 Less på lössen
1177 Sanna lever med celiaki
1177 "De flesta tycker att det glutenfria livet fu
ngerar smidigt"
1177 Prostatan - ett gissel för många
1177 Rune opererades för prostatacancer
1177 Försämrad blodcirkulation
1177 Har du fått kalla fötter?
1177 Liten rörelse kan göra stor skillnad
1177 Könssjukdomar och smittspårning
1177 Smittspårning - så funkar det
1177 Aktuellt i vården