Bowlaren 1
• BOWLAREN BOWLINGSPORTENS "100 ÅR" Bowlingen 100
år är som alla vet en anning med modifikation och a ser i l'ealiteten, att bowlingsporten i Sverige fyller 60 år och Svenska Bowlingförbundet 40 år, vilket sammanlagt ollckli"'cn blir 100 år. Det finns väl knappa t nu nå· gon aktiv bowlare som arit med Dm alla dessa hundra år o I därför kan 'ke det kan intr era både den äldre bowlargenerationen och nytillkomna bowlare med någl'a glimtal· om hur det ar i bowlingens barndom och göra en jämförel e med nutida bowling. Som bakgrund till dessa små glimtar kan jag med användan.de av ovan nämnda rälrnemetod ocl å skryta med 100 år, erhållna genom addition av 47 år som mer eller mindre aktiv Oell 53 år i bowlingens admini. u'arion varav 10 om stl'relseledamot o h sekreterare i Stocl<.hohns Bowlingförbund 19 som ekr terare o h ordförande i SvensIm Bowlinaförbund t amt 24 om ekreterare r pktive president i de internati llella förbunden IBA o h FIQ. Svenska bowlingförbundet fyller 40 &1' den 1 februari och bowlingen i Sverige 60, alltså om man så v.ill ett 100års jubel. Förbundets ordförande undel' åren 1944-48, Hans Bcrgcr, kommer att i några artiklar belysa vad som h*nt havel' lInclcl' denna tidrymd. D BowlingellS ina'odul tion Det var alltså ["'1' 60 år sedan eller närmare bestämt dcn 10 oktobcr 19D9 som bowlingen introducerades i Svcrige av Bruno Södcr trÖm. Att BrulJo var olympiamcdaljör i stav J906 och 19D8 tordc vara allmänt bckant, mcn däremot är det I anskc intc sil m1tnga som känncr till, att det var han som '1910 startade Idrottsbladet och som då var dcss förste redaktör. Dct är därför ganska mär~li~t, a;t Idrot~sblad;t genom Torsten Tegner l manga, manga ar ställde sig helt oförsrNcnde och avvisande mot bowlingsporten. Vid öppnandet av dcn Första bowlingsalongen, Reginasalongen i Stockholm, slog Över"telöjmant Taube invigningsslagct, och dctta rcsul erade i en strajk. vilket oeks~ blcv resultatet d1t finansministcr Sträng för nllgot h sedan öppnade Kngclholms bowlinghall, ellcr Stränghallcn som dcn Jlllmc)'a heter. Dec märkliga var dock, att Taubc vid sitt slag användc ett vad vi nu kallar "duckpinklot" med endast omkring 12 centimeters diameter! Detta låter fantastiskt och otroligt, men Btuno Söderström har själv vidimerat uppgiften ifr~ga. D Skoproblem Att Bruoo efter en tudieresa till USA förde med ig bowlingen hcm till Sverige äl' väl ockd välbckant, men kanskc iote nutidens unga bowlarc känner till, att anv*ndandet av glidskor kom bort på vägen över Atlanten. Den tidigare bowlingen här i landet bcdrevs därför med vanliga gymnastikskor försedda med gummisula och det tog flera dccennier innan sådan skor blev helt förbjudna och glidskor obligatoriska. Det var därför en helt annan stil man sag pa bowlingbanorna förr i tiden. Gymnastikskorna gjorde ju att man stod stilla vid utkastet och detta blcv därför ofta ett veritabelt kast i stället för som nu ett näsan ljudlöst avsläpp fran en glidande spelare. Det hände t.o.m. att klotet först nll.dde taket innan det så småningom slog ner i banan ungefär mitt emellan ansatS och kägeluppställning, dctta dock givctvis cndast i hallar mcd alltför lllg takhöjd. Det 14 var intc sa gOtt att vara hallägare p1t dCI) tiden. d1t banorna rätt snart blcv ojusta efter alla klotnedslag. D Amerika k och vensl< bowling En annan sak som Bruno förbis1tg var dct amcrikanska spelsättet, alltså spcl på tvll banor varje serie. Detta pclsätt had dock inte helt och h1l.llct slagit igcnom ens i USA vid tidpunktcn ifdga, å det m~ ju vara förlåtligt att Bruno tyckte det var enklare att tillämpa det vid gamla tiders kägelspel använda sättet. Mcra förunderligt är d t väl. att vi här i verige alltjämt tilllämpar denna svensl a spelmetod, som vi ju ocks1t lärt ut till vara grannar, och har så vårt för att korrigera det tidigarc mi sgreppct. D Precision Ytterligal' en skillnad mellan dagens bowling och de första årcns är kägelställ n. Nutidcns automatiska kägelrcsningsmaskiner ar visscrligcn inte någ t helt otänkbart, det diskuterades och kannstöptes därom redan då, men nå§on praktisk l"sning av problemet hade pa 11tngt när intc skymtat. Det var faktiskt inte förrän 1948 som man provade den f' rsta maskinella resningsmetoden i BuFfalo, USA. Och denna hadc så när kostat v1tr KAP-arc Gyllenstcn huvudet, dll han av nyfikcnhet stack in dctta för långt i maskinen mcdan B. H. Edlund och jag provslog banan ifrllga. Dct hela slutadc lyckligt med endast några dagars sjukhusvistelse För Calle Gyllcn. Inte cns den piggrcsning som införde på 30-talct och som alltjämt *1' standard pa manuellt resta banor fanns till att börja med tillgänglig. utan k*glorna placeJ'ades för hand av resal'pojkarna på h*J'för avsedda plattor. Det kunde d*rför ibland bli ganska stora avvikelser i kägelrcsningen och vad en förskjutning p1t enda t ett par centimeter i käglornas inbördes placering betyder resultatmässigt inscr *kert var och en. Piggrcsningen skullc, var det meningen rcda upp dessa missförh1tllandcn, men dct hände faktiskt art fclresning fta förekom även sedan denna nya metod införts och blivit obligat risk. Piggarna sänktes ned medan kägl rna ännu stod och darrade, varför lätt cn förskjutning kunde ske innan den slutgiltiga piat en för samtliga käl;101' fastställts. Men det fanns också cn och annan bowlarc om log onödigt Mrr. Åtminstone tyckte resarna det, dll käglorna vid sXdana slag oha hade benägenhcten att träffa resaren i stället för att ramla ncr i kägelgropen. När en sIdan spelare stod i tur att spela placerade resaren därför som "straff" avsiktligt en eller annan kägla framför piggen, vilkct givetvis hade menlig cffekt pli I'e ultatet. Det är in e s~ lätt at fr1tn ansatsen upptäcka om cxcmpelvis 8-an eller 9-an star n1tgra ccntimcter för IXngt f,·am. För min del - jag hörde nämligen iII kategorin lugger - brukade jag därför alltid gå ett par stcg i sidled för att kontrollera att piggrcsningcn var k n-cke Å and,'a sidan fanns det spelare, om stod i gunst hos rcsarna. För dessa hände det d1t och d1t, att re arpojken på ett nästan omärkligt sätt sparkadc omkull 7-an ellcr ID-an när dessa pli cn till syncs bra ing, ng ilHe föll av sig jälva. Men detta kanske också var av cgoistiska skäl för att slippa ifran ytterligare ett slag med därtill hörande klotrctllr? D ResarprDblem Jag Icrivcr resarpojkar, Illen dct fanns ju faktiskt och. rcsarflickor på en del hallar. I ~il1land introduceradcs dcssa f1ickol' rätt tidigt och det var kanske därför Svcrige oftast förlorade sina matchcr i ~inland. Vi kunde ju inte slå så hårt vi var vana vid och risl cra att sI ada dcssa små "arelser! Over huvudtaget var och är den manuella kägcll"csningcn et problcm_ Spclet fördyras i proportion till löneläget och dessutom är det inte alltid s1t lätt att f1t tag pil erfordcrligt antal resare. Man måste balansera mellan att ha fullt upp av rcsarc, av vil.ka alla inte alltid behöv. eller att ha rullt upp av p lare och inte tiJl..rä kligt med rcsare. Det hände även förr i tiden att resarna strcjkade och jag minns ctt par tillfällen, d1t vi frlln förbundsstyrelsen fick ingripa ch söka medla i förhandlingarna, Vid sådana tillfällcn fick spelarna själva turas om att resa och dll fick vi 1ttminstonc klart för o s att det arbetet var betydligt Illcra hävandc än att spela. Och alls inte s1t angenämt. D Bowlingen en ly port Vad som eljest o h i hög grad skiljer bowlingen av llt 1909 från dagcns bowling äl' att den fr1tll att ha varit nästan en lyxsp rt för ctt litct Htal stockholmare nu har blivit tillgängi ig för VaJ' och cn i nästan varje orr av V~l"t avlånga land. De fyra banorna j Reginasalongen gav givetvis ingen möjlighet att popularisera bowlingsporten. Det var därjämte ett rent ckonomiskt vågstycke av initiativtagaren Bruno Söderström och banhyran kom därför att sätta väl bög eller till 3:50 för 3/4 timmcs pel, vilket med nuvarande prisindex motsvarar 28:- kronor per timme. Det var därför kanske ej a t undra p~ att det blev officerarc, dircktörer, sklldespc1are, konstnärer etc. som kom att utgöra huvudsakliga klicntelet. Att damel'l1a redan på dcn tiden fann behag i porten är kanske i detta sammanhang att förvi!.na sig över, d~ ju damidrott över huvudtaget ej var så a11