Bowlaren 1
BOWLAREN • De sista amatörerna Läste för en tid s
edan en artikel, mycket intressant sådan, som ställde frågan: Sista amatörerna - finns dom bland bowlarna? Efter att ha tagit del av artikeln, som klargjorde för vad en del av bodensarna hade lagt ner på bowling under en tiodagarsperiod med start och reskostnader i sa6band med seriespel, tävlingar och stadsmatch, lmnde man konstatera att det rörde sig om dryga 200:-. De bästa får givetvis en återbäring, men inte i kontanta medel, utan i form av lampor, strykjärn eller rakapparater. I och för sig priser som gott och väl håller den prisnorm som populärt brukar utlysas som "priser enligt förbundets bestämmelser". Klubbarna tigger priser för att klara sin ekonomi. Bowlarna betalar sina dryga startavgifter utan att knota. Bowlingen är sporten där en aktiv betalar, och där publiken går gratis. Omvända världen med andra ord om man gör en jämförelse med andra idrotter. Det står ständigt i dagspressen om fotbollsklubbarnas dåliga ekonomi, samma om ishockeyn, bandyn, handbollen m.m. 1 är står det om bowlingklubbarnas ekonomi? Svar aldrig! Klubbarna har inga pengar, de aktiva betalar själva för att få utöva sin sport, och betalar det med dryga kostnader. Hur kommer det sig att bowlarna är idrottsvärldens "mjölkkossor"? Kostnaderna för anläggandet av banor och maskiner. De senare är många gånger bara hyrda till dl)'ga kostnader. Käglor, som betingar ganska höga kostnader, och kanske den dyraste faktorn i en bowlinghall, personalens löner och lokalhyrorna. Detta är utgiftspunkter som bowlarna måste betala, och tydligen gör utan att knota. "Den som sig i leken ger får leken tåla", är ett gammalt ordspråk, och det stämmer in till punkt och pricka när det gäller vår kära bowlingsport. Nu bedrivs bowlingen huvudsakligen av förvärvsarbetande damer och herrar, som försakar det mesta för att få rulla sitt klot. Så hal' 'fallet varit sedan bowlingen infördes i landet. I dag är dock läget på väg att förändras. Skolungdomen har kommit med i det förr med ett visst hån uttalade "gubbliret". Bowlingen har utvecklats till en "popsport" med en stor I,ader ungdomsbowlare. Hur skall dessa ungdomar kunna klara av kostnader på dryga hundralappen i månaden? Var så god en karamell att suga på och nog kräver den karamellen en smula eftertanke. Vi vill ha med ungdomen i bowlinggemenskapen. lVIen kan vi ansvara för att kostnaderna för dcssa ungdomljga utövare kan täckas av allmänna medel? Kommunerna måste hjälpa till, och gÖl' det på åtskilliga håll i landet. Man subventionerar banhyrorna i sina egna hallar (kommunalägda) . På många håll får skolungdomen spela gratis vissa tider på dagen och året. Där är man alltså framsynt. Ungdomen skall och måste hjälpas fram. Så långt är vi väl alla överens. D Elitsatsning Bowlingen står inför sitt största och kostsammaste år, VM i USA. Om mindre än ett år är det dags föl' storevenemanget "over there". Alla elitspelare sneglar redan med mer än ett öga på en plats i VM-laget. Bra! Vad kommer det äventyret att kosta? Dryga pengar för förbundet som tänker satsa på full representation, och det är vi tacksamma för, 49 :e årgången Utgiven av Svenska Bowlingförbundet Wallingatan 23, 4 tro Box 45 072 104 30 Stockholm 45 Tele/oll 08/116810 Postgiro 15 87 15-3 Bankgiro 2.';-()880 Ansvarig utgivare' Förbundsordföranden Arne TYSC11 PRENUMERATIONSPRISER Per spelår (höst-vår) kr 30 :-. ANNONSAVDELNING Börie Hellqvist, tel. 08/31 82 84 el. 64 25 57 OBS I Tävlingsannonser end. till redaktionen. Svenska Bowlingförbundet tel. 08/1038 56 Huvudredaktör: Ewert Ekström Postgiro 49 89 Bankgiro 25-0880 Ewert Ekström (bostad) tel. 08/4261 79 Manuskript .kall vara tidningen tillhanda måndag röre avsett nummer. Lindbergs Tryckeri AB, Stockholm 1970 NÄSTA NUMMER utkommer den 11, 18 och 29 december. 2 Svensk bowling är på fin väg uppåt mot internationell toppnivå. Vi sl,alI inte spänna bågen för hårt och vara för optimistiska, men en eller annan medalj kan det bli. Hur skall våra toppspelare kunna stå pall i den mördande konkurrensen? Jo, genom att vara trimmade till tänderna, genom hårda tävlingar och idog träning. Sådant kostar pengar. Kan de aktiva satsa den kosing det kostar att nå en plats i VM-laget. Det kostar mera att komma med i laget, än om vederbörande struntade i bowlingen 1 år, och istället åkte till USA som turist. Ändock finns det en hel mängd VM-aspiranter som i stället satsar dessa pengar, och i sinom tid inte räcker till för VM-trippen. Dessa är det synd om. J ag vet att förbundet planerar en trösteresa i Europa för de utslagna. Tack! Det är dessa säkerligen värda. Men hur sl<all vi kunna hjälpa fram kandidaterna till den hårda ekonomiska satsningen som krävs? Inte klarar spelarna av den. Inte om de skall vara riktigt förberedda. Vi kan inte inom bowlingen göra som andra idrotter inför OS och VM sända våra toppaktuella spelare på träningsläger i veckor och månader. Det kostar "flis". Förbundet har inte de ekonomiska möjligheterna. Hur skall denna ekonomiska nödvändighet kunna framtrollas? Det skulle vara av intresse att veta hur bowling-Sveriges alla vise män försöker kläcka detta Columbi ägg. ZETA Kommande VU-sammanträden den 7 december och 11 januari. Ärenden måste vara kansliet tillhanda 4 dagar före sammanträdesdag för att bli behandlade. Officiella meddelanden På förekommen anledning får härmed meddelas att klubbar tillhörande Svenska Bowlingförbundets seriesystem under inga förhållanden får göra överenskommelse om ändrade speltider med motståndarlaget inom respektive seriegrupper. Endast i undantagsfall kan ändring av speJprogram medgivas och skall ansökan därvid vara Seriekommitten tillhanda senast 4 veckor före utsatt speldag. SVENSKA BOWLINGFÖRBUNDET VU SK Arne Tysen E. J aurinder Korptävlingar, koncern och/eller företagsmästerskap m.fl. tävlingsformer. :tvled anledning av förfrågningar till förbundet meddelas följande: A. Korporationstävlingar, "korpserier, kOr]; mästerskap etc." arrangerade inom ram~ för respektive korporationsidrottsförbunds verksamhet är genom överenskommelse mellan Svenska Bowlingförbundet och Korporationsidrottsförbunden, genom dispensförfarande av Svenska Bowlingförbundet sanktionerade tävlingar. B. S.k. koncern- eller företagsmästerskap, typ "TAXI-SIVf", "SJ-mästerskap", "Kooperativa Riksmästerskap", är med hänsyn till sin inbjudningsform (endast anställda inom koncernen/företaget äger rätt att deltaga), tävlingar, som faller utanför förbundets bestämmelser. C. Av olika SDF arrangerade lokala serietävlingar, med deltagande av såväl registrerade som oregistrerade deltagare är däremot icke tillåtna med hänsyn till nu (fr o m den 1.12.1970) gällande tävlingsbestämmelser. Skulle eventuellt några sådana tävli.ngar påbörjats före den dag de nya tävlingsbestämmelserna träder i. kraft äger påbörjad tävling slutföras inom tiden för innevarande tävlingssäsong. SVENSKA BOWLINGFÖRBUNDET Verkställande utskottet * Skum på äventyr I senaste serieomgången abonnerade Skum en buss till matcherna i Linköping m,,' Eilas och Ettan i div II södra Svealan Tio mil från framkol11storten ledsnade bussen på tillvaron och ville inte vara med längre. Det blev att snabbt ordna ett par taxibilar. En liten extra utgift på 440 bagis. Som tur var anlände man i tid och behöll ledningen i serien genom vinst över Eilas. Mot jumbolaget Ettan blev det däremot förlust. Vad hade hänt om 'nu Skuru inte hunnit fram i rätt matchtid. Hade laget måste lämna walk-over, eller hade trafikhindret räknats som force majeure? Nya bestämmelser De nya tävlings- och prisbestämmelserna är utskickade till samtliga landets bowlinghallar, däl' de finns tillgängliga för intresserade att avhämta.