Cirkulär bioekonomi formar framtidens samhälle 1
Cirkulär bioekonomi formar framtidens samhälle Öka
d resursförbrukning kräver förnybara råvaror
Cirkulär bioekonomi formar framtidens samhälle Bio
ekonomins storlek, råvaror och produkter
Cirkulär bioekonomi formar framtidens samhälle Bio
baserat är nyckeln
- 3 - BIOBASERADE KEMIKALIER Grön kemi omfattar e
n helhetssyn på allt som rör råvaror, kemikaliehantering, processer, slutprodukter, energianvändning och klimathänsyn. Med gröna kemikalier menas kemikalier som framställs och hanteras på ett mer miljövänligt och hållbart sätt än konventionella produkter. BioInnovations fokus ligger på kemikalier som på ett hållbart sätt framställs från förnybar bioråvara. Samhällets efterfrågan på biobaserade kemikalier ökar stadigt och den globala marknaden för biobaserade kemikalier förväntas ha en årlig tillväxt på drygt 16 procent mellan åren 2016–2025.15 Etanol, glycerol och mjölksyra är några exempel på kemikalier som omfattas. De stora drivkrafterna till den ökade efterfrågan är givetvis miljön och klimatet, men för kemiindustrin i Europa är det även en stark motivation att kunna möta en ökande konkurrens från Asien. Förutsättningarna för biobaserade produkter stärks också i takt med att allt fler politiska beslut begränsar användningen av fossilbaserade produkter. Detta samtidigt som konsumenter i allt högre grad efterfrågar gröna och förnybara alternativ. Bioråvaror innehåller komponenter med unika egenskaper och strukturer – det finns en stor outnyttjad potential att utveckla kostnadseffektiva processer för separation och upprening av dessa. Proteiner, prebiotika och aktiva ämnen för kosmetika och vanillin är några exempel på sådana produkter. Dessa naturliga biokomponenter har ofta ett högt marknadsvärde men utgör vanligtvis en liten andel av råvaran, vilket förutsätter att resten av materialet kan nyttiggöras till andra produkter. DRIVMEDEL Den totala mängden drivmedel för vägtransporter i Sverige var 92,7 TWh under 2017. Sedan 2014 har andelen biodrivmedel ökat årligen från knappt 13 procent till 21 procent 2017.16 De dominerande biodrivmedlen är biodiesel i form av FAME (biodrivmedel av estrar från vegetabiliska oljor) och HVO (hydrerad vegetabilisk olja), etanol, samt biogas i form av fordonsgas. Dagens biodrivmedelsanvändning bygger på en kombination av rena biodrivmedel och låginblandade komponenter i bensin och diesel. Något som radikalt har ändrat de långsiktiga förutsättningarna och därmed intresset för biodrivmedelsproduktion är reduktionsplikten som infördes 2018. Den innebär att leverantörer av bensin och diesel måste reducera utsläppen av växthusgaser från respektive bränsle genom att blanda in flytande biodrivmedel. Det långsiktiga målet för reduktionsplikten är att växthusgasutsläppen från bensin och diesel, genom inblandning av biodrivmedel, ska minska med 40 procent till 2030 jämfört med 2010.17 Trots att Sverige har goda förutsättningar för att producera större mängder biodrivmedel så importeras idag cirka 85 procent. I Skogsnäringens färdplan för fossilfri konkurrenskraft görs bedömningen att det år 2030 är möjligt att producera uppemot 10 TWh biodrivmedel från skogsråvara.18 I en studie från 2017 som genomfördes av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Lunds universitet bedöms åkermarksbaserad iLUC-fri råvara, det vill säga biomassa som inte orsakar förändrad markanvändning, kunna bidra med 4–10 TWh ytterligare till den inhemska biodrivmedelsproduktionen till 2030.19 Enligt en analys som utgör underlag för det Nationella skogsprogrammet bedöms tillförselpotentialen kunna öka till 70–90 TWh per år till 2050.20 Potentialen avser råvara från skog, jord och akvatiska system. Denna energipotential kan användas direkt till produktion av drivmedel eller indirekt för att frigöra större volymer industriella sidoströmmar som i sin tur kan förädlas till drivmedel. Ett utvecklingsområde skulle kunna vara att pröva möjligheterna att kombinera biobaserade råvaruflöden med återvunna råvaruströmmar av fossilt ursprung, såsom plaster och textilier. Termiska processer som förgasning och pyrolys kan hantera mixade råvaror och bidra till att skapa cirkulära produktflöden. Flygbranschen är en av flera transportsektorer där koldioxidutsläppen har fått stor uppmärksamhet. Idag är utbudet av hållbara alternativ till fossilt flygbränsle mycket litet, men stora satsningar görs nationellt och internationellt för att stimulera teknikutvecklingen. Här har Sverige förutsättningar att bidra. 15
Cirkulär bioekonomi formar framtidens samhälle För
utsättningar för tillväxt i bioekonomin
Cirkulär bioekonomi formar framtidens samhälle Frå
n ord till handling – nu ställer vi om!