Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34 INSTRUKTION Jag önskar jag had
e varit medve- ten om detta förhållande när jag var yngre. I så fall hade jag nog jobbat hårdare med mitt närspel. Jag har alltid känt att jag just på närspelets område - även under mina bästa år - fick kämpa mer än många andra spelare ute på touren. Det är ingen tvekan om att jag idag är i un- derläge mot spelare som Lee Trevino och Ray Floyd, som båda har ett fan- tastiskt närspel. Om man ser tillbaka är det inte svårt att hitta anledningen. När jag var som bäst var mitt långa spel ex- tremt bra. Det innebar att jag träffade många greener på rätt antal slag och de flesta par 5-hålen på två slag. Dess- utom lyckades jag, de gånger jag missade greenen, för det mesta rädda mig med hjälp av bra puttning. Lyckades jag bara få bollen inom två meter från hål så var jag duktig på att rädda mina par. Dessa två faktorer sammantagna gjorde att jag inte behövde ägna mig så mycket åt pitch- och chipträning, inte heller särskilt mycket åt bunker- spel. Fastän klubbladet ser ut att öppna sig i baksvingen så är det i själva verket vinkelrätt mot kroppen genom hela svingen. Men allt eftersom jag med sti- gande ålder förlorat längd, och sam- tidigt blivit osäkrare med puttem, har räddningsslagen runt greenen fått allt större betydelse. Sedan jag insett det har jag verkligen jobbat med när- spelet och är idag förmodligen bättre på en del korta slag än jag var när jag stod på toppen. Men verkligheten är den att jag fortfarande är en amatör på detta område, jämfört med många av toppspelarna såväl på seniortou- ren som den stora PGA-touren. Sensmoralen av detta? Den torde vara kristallklar. Hur bra ni än är med de långa klubborna, alla ni självsäkra juniorer, så avsätt rejält med träningstid för det korta spelet. Ty lika säkert som att solen går upp i öster och ner i väster så kommer den dag när ni behöver ett bra när- spel. Tro mig. Använd en teknik Det finns i huvudsak tre sätt att spela de korta slagen runt greenerna: med handlederna, med en armsving där handlederna används minimalt eller med en kombination av hand- leder och armsving. Jag har använt alla dessa tre tek- niker vid olika tidpunkter, men jag har under karriären också försökt undvika att blanda ihop dem under vissa givna tidsperioder. Med andra ord, om det för tillfället var hand- ledsslaget som fungerade bäst så för- sökte jag konsekvent använda mig av detta slag runt greenerna, under förutsättning att jag inte hade ett läge som nödvändigtvis krävde en annan teknik. Att konsekvent hålla sig till en enda teknik är en klok strategi för spelare på alla nivåer. Det minskitr risken för att man ska bli villrådig där ute och det förenklar besluts- processen. Det är två starka skäl. Och eftersom den teknik där man kombinerar handleds- och armsving påminner mest om den normala golf- svingen, så tror jag den är lättast att lära sig för de flesta golfare. PUTTNING Vänster leder, höger slår För att hitta effektivast möjliga sätt att få bollen i hål har jag under min karriär gjort dussintals, eller rentav hundratals, små justeringar av min puftningsteknik - ofta från en rond till en annan i samma turnering och ibland, när jag blivit desperat, t: !1 och med från hål till hål. Det enda som förblivit absolet konstant hela tiden är min grund- filosofi om hur puttern bör svinga : låt vänsterhanden leda klubban, låt högerhanden slå till bollen. 34 SVENSK GOLF - 8/1993 Använd fantasin Ett riktigt bra närspel kräver en finstämd "touch", men framför allt kräver det stor fantasi. Lysande ex- empel på detta är Seve Baliestens och Tom Watson, två spelare som i unga år ägnade många timmar varje dag åt att träna alla typer av rädd- ningsslag från alla typer av lägen runt greenerna. Min styrka var det långa spejat och därför ägnade jag mesta tri- ningstiden åt detta. Därför har jag idag en begränsad arsenal när jag med hjälp av fantasin försöker rädda mig med chip och enputt. Jag är i klart underläge mot de spelare som tidigt i karriären insåg vikten av att lära sig bemästra när- spelet.
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64
Svensk Golf Sida 65
Svensk Golf Sida 66
Svensk Golf Sida 67
Svensk Golf Sida 68
Svensk Golf Sida 69
Svensk Golf Sida 70
Svensk Golf Sida 71
Svensk Golf Sida 72
Svensk Golf Sida 73
Svensk Golf Sida 74
Svensk Golf Sida 75
Svensk Golf Sida 76
Svensk Golf Sida 77
Svensk Golf Sida 78
Svensk Golf Sida 79
Svensk Golf Sida 80
Svensk Golf Sida 81
Svensk Golf Sida 82
Svensk Golf Sida 83
Svensk Golf Sida 84
Svensk Golf Sida 85
Svensk Golf Sida 86
Svensk Golf Sida 87
Svensk Golf Sida 88
Svensk Golf Sida 89
Svensk Golf Sida 90
Svensk Golf Sida 91
Svensk Golf Sida 92
Svensk Golf Sida 93
Svensk Golf Sida 94
Svensk Golf Sida 95
Svensk Golf Sida 96
Svensk Golf Sida 97
Svensk Golf Sida 98
Svensk Golf Sida 99
Svensk Golf Sida 100