MISTRA DIGITAL FOREST ÅRSRAPPORT 2021 1
DATA FRÅN SKÖRDARE OCH FJÄRRANALYS – en lyckosam
kombination Skördardata, det vill säga den data som samlas in från skogsmaskinen vid gallring eller slutavverkning, bjuder på många spännande möjligheter. Ett exempel på en sådan möjlighet är att kombinera data från skördaren med data från fjärranalys, vilket är något Jon Söderberg, doktorand vid Skogforsk, arbetar med inom Mistra Digital Forest. – I vår studie ville vi undersöka möjligheterna att skatta ett antal skogliga variabler, såsom exempelvis stamvolym och grundyta*, på beståndsnivå för stående avverkningsmogen skog. Det görs genom att kombinera mätdata från avverkade träd och positioneringsdata från föryngringsavverkningar med fjärranalysdata. I det här fallet använde vi data från den nationella flygburna laserskanningen som genomförs av Lantmäteriet, säger Jon Söderberg, doktorand vid Skogforsk. Enligt honom föll resultatet av studien väl ut. Det visade sig att skördardata från tidigare föryngringsåtgärder kan kombineras med laserdata och ge bra skattningar även när positioneringsinformationen är ungefärlig. Enligt Jon Söderberg såg de att positionsosäkerheten påverkar bestämningen av gränserna för avverkade ytor och att det finns utrymme för förbättringar. Därtill är dimensionerna och kvaliteten som registreras för varje stock värdefull information. Den informationen kan användas för utbytesberäkningar – det vill säga skattning av timmervolym och massavedsvolym från en planerad avverkning. *Grundyta är ett mått på hur tätt beståndet är. 11 JON SÖDERBERG Hur tas då dessa resultat vidare till industrin? – Genom att Skogforsk stödjer skogsföretagens implementering av applikationer baserade på skördardata, såsom skogliga skattningar och utbytesberäkningar, förankras resultaten av arbetet i skogsbruket. Dessutom sprids information om arbetet vid skogliga konferenser, berättar Jon Söderberg. Han ser att nästa steg inom ramen för Mistra Digital Forest blir att gå vidare med en studie om utbytesberäkningar baserad på samma datakällor och även att utforska nyttan av en tätare laserskanning. – Där ska vi undersöka om information om höjd- och diameterfördelningar för träden i beståndet kan ge bättre prognoser. Bättre trädpositionering är tekniskt möjligt men inte tillgängligt kommersiellt ännu. En intressant fråga är vilken effekt bättre trädpositionering har för fjärranalysskattningar som görs med hjälp av skördardata från testmaskiner som är i drift idag, avslutar Jon Söderberg.