MISTRA DIGITAL FOREST ÅRSRAPPORT 2021 1
HÅLLBAR UTVECKLING PER ERIK KARLSSON Hållbarhetsi
ndikatorer som grund för framtida dialoger I en rapport framtagen av IVL Svenska Miljöinstitutet inom Mistra Digital Forest har förslag på metoder för att beräkna olika hållbarhetsindikatorer presenterats. Tanken är att indikatorerna ska hjälpa till i bedömningen av olika aspekter kring hållbarhet vad gäller framtida alternativ för att producera och använda svensk skogsråvara. – De metoder som vi på IVL, tillsammans med SLU och Skogforsk, har tagit fram i rapporten kan ses som förslag för att i siffror beräkna hur skogsbruk i Sverige påverkar olika aspekter av hållbarhet, såväl idag som i framtiden, säger Per Erik Karlsson. Han är en av författarna till rapporten och forskare vid IVL. IVL utvecklar ett digitalt verktyg, BioMapp, som ska användas för att bedöma olika scenarier för framtida produktion och användning av svensk skogsråvara. – Syftet är främst att indikatorerna ska användas inom BioMapp, som grund för att bedöma olika hållbarhetsaspekter av framtida skogsbruksalternativ. En aspekt är exempelvis påverkan på biologisk mångfald eller klimat. Vi hoppas att indikatorerna ska kunna användas av skogsbrukare och skogsföretag. Först och främst för att utvärdera skogsbruket och utveckla det, men även i ett produktperspektiv inom till exempel livscykelanalys av skogsindustriella produkter, fortsätter han. Underlag för framtida avvägningar och kompromisser Per Erik Karlsson och hans kollegor på IVL hoppas att indikatorerna ska bidra med att skapa en kvantitativ grund för framtida dialoger kring hur svenskt skogsbruk kan bedrivas och hur producerad skogsråvara ska användas för att exempelvis nå bästa klimatnytta. – Det står klart att skogsbrukets påverkan på alla aspekter av hållbarhet inte kommer att kunna optimeras fullt ut. Det 6 kommer att krävas olika typer av avvägningar och kompromisser, som i slutändan behöver grundas i politiska beslut. Beslutsfattare kommer behöva olika kvantitativa beslutsunderlag att utgå från och där hoppas vi att BioMapp – och de olika hållbarhetsberäkningar som kan göras där ska kunna utgöra ett sådant underlag, säger han. Vilka systemgränser har ni valt och varför? – Vi har valt att grunda beräkningarna på situationen för en skogsägares hela innehav av produktiv skog. Detta innebär att beräkningarna appliceras på landskapsnivå för stora skogsägare, alternativt medlemmar i skogsägarföreningar. Beräkningarna görs inte för enskilda, avverkade bestånd, förklarar Per Erik Karlsson. Han menar att skälen till dessa val är att det är skogsägaren som har rådigheten över vilket skogsbruk som långsiktigt beskrivs, och att beräkningarna ska kunna innefatta bestånd som ligger i olika utvecklingsfaser inom en omloppstid. – Den metodik som vi tagit fram så här långt gäller endast skogsbruk och stannar vid avlägg vid vägkant. Det innebär bland annat att de positiva klimateffekter som kan förknippas med upplagring av kol i skogsindustriella produkter, samt att material från skogen ersätter fossilt baserat material, ännu inte är inräknat. Avsikten är att beräkningarna i slutlig form ska innefatta alla delar av de skogliga värdekedjorna, avslutar han. F o t o : J o h a n O l s s o n