Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20 FRÄN LÄSEKRETSEN: 2. Den ospel
bara bollen 1. Rit-Olas golfkråka En kråka flyger förbi en green och den vindfläkt som kommer i hennes kölvatten, gör att en golfboll som ligger och väger på hålkanten, trillar i. Hur skall detta bedö- mas. Skall man räkna ytterligare ett slag eller skall bollen räknas i med det förra slaget? Ungefär så hade Rit-Ola formulerat en fråga i DN:s julpristävling och vi har vänt oss till honom för att höra hur läsekretsen klarade av detta fenomen. »Först och främst var ju avsikten med denna fråga att den skulle vara en stötesten. Att kråkan kom med var ju bara för att göra det hela mer invecklat. Tävlingen sam- lade över tusen deltagare, men det var som sagt inte många, som klarade av den här något speciella frågan. Men de som besvarat den rätt och de, som sedermera inkommit med protester, har gjort ett oerhört forsk- ningsarbete. Det framgår tydligt av deras brev. Vare sig tonen är hjärtlig eller något upprörd tycks vederbörande ha suttit på bibliotek och slagit i golfreglerna. En liten extra brevväxling med ett trettiotal per- soner har välan detta infall orsakat mig, men det får man ta med i beräkningen. Och jag tycker mig kunna förstå att ingen av brevskrivarna varit golfare och då kan man ju förstå vilket arbete de haft. Där skulle jag faktiskt vilja tillägga (i egenskap av all-round-expert) att golfen ur tidningssynpunkt har stora svårigheter att kämpa mot. Inga vanliga dödliga be- griper ju vad som menas med eagle och birdie och allt det andra som är eget för golfen. Fotbollens enkla terminologi med straff- spark och hörna känner ju alla till och den dagen vi får svenska uttryck, som lättare kan smälta in i allmänhetens medvetande, skall det bli lättare att nå den stora läse- kretsen med en golfartikel.» Så långt Rit-Ola. Vi be att få tacka för den här gången. P—son Det dåliga gclfvädret under juldagarna har för- anlett stilla meditationer Över den ospelbara bollen — och följande rader. Jag erkänner att jag inte or- dentligt följt med litteraturen i ämnet, och mina reflektioner äro måhända bara en upprepning av vad andra redan påpekat, i vilket fall jag ber redaktio- nen tillgripa papperskorgen. Med rätta tycks man ganska allmänt finna det olämpligt att i reglerna ha ett moment av subjek- tivt bedömande av fakta, vilka icke — såsom exem- pelvis out-of-bounds, fel boll etc. — äro lätta att objektivt fastställa, samtidigt som detta bedömande inte är fritt utan till och med plikt hägrar i bak- grunden. Vad man emellertid inte tycks ha reagerat så myc- ket emot är att rättesnöret för detta subjektiva be- dömande förefaller lindrigt sagt bristfälligt. Jag syf- tar på definitionen, D8: »Bollen är ospeibar om en spelare anser att han icke kan göra ett slag mot den och förflytta den till spelbart läge.» Tänker man närmare efter är det svårt att erkän- na dessa ord som en vettig definition, ty i den- samma förekommer ju just det som skulle defini- eras, nämligen spelbarheten. Det är ett slags cirkel- bevis och man kunde, tycker jag, lika gärna och lika upplysande definiera en elefant såsom något varom det inte kan sägas att det inte är en elefant. Om detta nu skulle förefalla läsaren som dunkelt tal, vill jag gärna klargöra saken med ett konkret och alls inte uppkonstruerat exempel. Bollen ligger (läge A) en bit från fairwayn i sådan tät och snär- jig rough som många inlandsbanor sommartid be- gåvas med och i vilken en vanlig spelare faktiskt inte kan förflytta bollen mer än i bästa fall någon me- ter, och då befinner han sig åter i precis samma slags läge (B). Nästa läge (C) blir likadant etc. etc. Nu äro tydligen alla dessa lagen antingen spelbara eller ospelbara enligt definitionen, men denna hjäl- per oss alls inte att säga vilket alternativ 'som ar det riktiga. Jo, invänder kanske någon, dra bara ut konse- kvenserna ytterligare! Om spelaren är ihärdig, når han efter en stund ett läge X, likadant som A, B, C etc. men så nära fairwayn att han kan nå denna med nästa slag. Då måste ju läget X anses vara spelbart — men därmed också alla de föregående. Konklusionen skulle alltså bli den att läget A bor betraktas som spelbart därest spelaren tror sig kunna taga sig fram till fairwayn i — om än aldrig så många och små — etapper. Hur logiskt detta nu än synes vara, måste man fråga sig om lagstiftaren avsett att vara så grym, ty särskilt med tanke på slagtävlingar synes regler- nas tendens väl eljest vara den att spelaren skall ha en chans att undgå en plötslig hotande .katastrof för scoren. Gåtans lösning är väl den att lagstiftaren icke tänkt sig in i konsekvenserna av vad han skrivit i en besvärande situation. Han har bestämt sig för att ta bort det gamla straffslaget, och när han sa velat avskräcka spelarna att profitera härav på ett sätt som skulle strida mot spelets anda har han för- 18
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36