Nollnitton 1
Vi möter försvann strävheten som den sistnämnda b
esitter. – Hon är väldigt bejakande på ett sätt som jag absolut inte är. Jag tror att mina subscribers fick en bättre upplevelse egentligen, för att hon är så trevlig. Samtidigt kom vissa för att de är intresserade av mig som konstnär på något sätt och kanske inte har något emot att jag har lite åsikter ibland. Men hon sa inte bara dumma saker – hon kunde faktiskt också ge bra relations- och sexråd ibland. Sen tog trevligheterna slut. Omkring när Hesa Fredrik bröt ut i årets första tjut fick vissa ytter lig are ett Viktigt Meddelande. Alla som följde Arvida Byström på Sunroom minns (enligt helt fingerade uppgifter) var de var när notisen kom: de hade blivit lurade. – Man skulle också kunna säga så här, har de varit lurade? Det är absolut lite luddigt, och det är medvetet, men det står i min bio att jag är konstnär, det står att den här plattformen är det enda stället som jag kan utforska ”konstfull nakenhet och teknologi”. Jag vet inte hur stor skillnad det egentligen är på en ”genuin” retuscherad och ljussatt bild och på en som inte är det. Reaktionerna var blandade. – Det var kanske två på appen som skrev att de var arga. Men det var också många som tyckte ”vad skoj”! Det är ju många som har följt mig där som gillar konstdelen. De fick ju vara del av ett performance där jag kanske inte försökte sätta stopp för deras sexuella fantasier och det är väl inte heller dåligt, liksom? När det kommer till lögn eller inte, sen så kan man ju ha någon åsikt i om man tycker att det ska vara en del av konst eller inte. Men vad är det man har lovat någon när man kommer till en sådan plattform? “In the Clouds” flätar samman chattarna med AI-kollagen, som blir mer och mer absurda för varje 18 bladvändning. I boken, som försluts med piercing, har litteraturkritikern och idéhistorikern Carl Michael Edenborg skrivit om kärlek i det tjugo första seklet och Slavoj Žižek har bidragit med en essä om när Taylor Swift fick sina deepfakeade nakenbilder läckta. Dessutom har Arvida AI skrivit en text tillsammans med Olivia Kan-Sperling (även hon är en del av den moderna konströrelsen där alla har en personlig hemsida som tar dryga minuten att ladda – mer än vad det låter – och detta till trots ser ut att vara gjord i och för Windows 95). – Titeln är ”Can Androids Dream of Kanye West”, inspirerad av Blade Runner. Boken som Blade Runner är inspirerad av heter ju ”Do Androids Dream of Electric Sheep”. Jag hade i ärlighetens namn glömt bort att jag ju oroade mig för att jag pratade med en generering. Men när Arvida, olikt hennes AI-motsvarighet, uttalar ordet ”sheep” som det lät i 2010-talets Tele2-reklamer, blir jag nästan övertygad. Arvida AI talar nämligen en uncanny valley girl-engelska i ljudfilerna man kommer åt när man skannat de tryckta qr-koderna i bokens slut. Omslaget, som är tänkt att se ut som en klassisk romance-bok, pryds av en titthålsbild på en mage inlindad i rosa snöre och toppas av texten “imagine being raw and real”, en referens till två glosor som överrepresenterades i Arvida AI:s vokabulär (i vanliga ChatGPT överanvänds bland annat “vidare”, “dessutom” och “det är värt att notera”.) Det är värt att notera att Arvida Byström även i denna intervju återkommer till begrepp som äkthet och autenticitet, teman som blivit genomgående under hennes konstnärsliv men också under hennes dryga tjugo år på world wide web. Men vissa