STT 1
10 STT Vecka 46 onsdag 12 november 2014 PÅ MOGAVI
S Mogaskolans tidningsredation består av några elever i nian. I veckans STT bidrar redaktionen med två sidor om elever från andra länder. ”Svensk” midsommar? Över midsommar är det väldigt många som träff ar vänner, umgås, äter god traditionell midsommarmat i form av färskpotatis, sill, burkskinka, kall sås med mera. Man gör kransar och sätt er i håret, dansar runt midsommarstången och sjunger alla gamla låtar. Mormors lilla kråka, små grodorna och räven raskar över isen är bara några av alla favoriter. Min midsommar i år spenderades i USA hos några släktingar. Där fi rar de ju egentligen inte midsommar. Det fi ras främst i norden och norra Europa. Fast beslutna Vi var dock fast beslutna att ha vårt egna lilla midsommarfi rande med våra släktingar. Min släkting hade en cd med Per Gessle, som hon startade samtidigt som vi satt e oss på deras altan och gjorde kransar till alla. Jag har varit i USA över midsommar en gång innan och då hade vi en hink med blommor och gräs som midsommarstång, det här året blev det en pinne dekorerad med löv och någon enstaka blomma längst upp. Kransarna var färdiga och vi ställde upp oss i en ring runt den fi na men speciella midsommarstången. Innan vi började sjunga, översatt e mamma alltid låten till engelska så att de också skulle förstå och det var då vi insåg hur fånigt det faktiskt är. Men våra släktingar fann sig i det och var med och sjöng och dansade. Det blev mycket skratt och det var en underbar kväll helt enkelt. Vad är svenskt? Midsommar anses som ganska ”svenskt” trots att både Finland, Danmark och Norge fi rar en form av det och även andra länder. Det fi ck mig att fundera lite på vad som faktiskt är ”svenskt”? Vi äter tacos och pizza som är från México och Italien. Vi har kinamat och nästan alla program och fi lmer vi titt ar på är från USA. Det fi nns inte riktigt något som är typiskt svensk. Kött bullar anses väl som det, men olika former av just kött - bullar fi nns överallt. Vårt språk är uppbyggt av en massa ord som är tagna från andra språk och danskan och norskan är lik svenskan. En stor blandning Dessutom, det som andra länder tror är svenskt, kanske inte är det. Då vi till exempel var i USA en gång skulle de göra sin form av tacos vilket blev helt annorlunda än vår. Man borde ju tycka att en maträtt borde vara likadan i varje land, men så är det inte. Alla länder är egentligen en stor blandning av fl era olika länder, vare sig man vill eller inte. Alla länder är en stor blandning, vare sig man vill Se bara som sagt på Sverige, om det bara hade funnits svenska grejer i landet skulle vi knappast ha någonting att titt a på, lyssna på, ingen pizza eller tacos. Kinamat skulle inte heller fi nnas. Det skulle helt enkelt inte fi nnas något Sverige. Vi är helt enkelt beroende av varandra och allas idéer och vem vet, mina släktingar kanske fastnar för det här med att fi ra midsommar! Anna Johansson, går i 9B på Mogaskolan. Hon spelar tvärfl öjt i Svenljunga Ungdomsorkester och gillar även att rida och resa. kommer ut från Det första jag gör när jag ramla på en MERON MELES Meron har fått många av sina vänner genom fotbollen. FOTO: EMELIE EJDEMYR En ny start i Sverige SVENLJUNGA En av alla elever på Moga, som har invandrat hit från ett annat land är Meron Meles. Han kommer från Sudan, men han var mycket på semester i Eritrea, eftersom hans pappa är född där. – Livet i Sudan var riktigt bra, säger Meron när han tänker tillbaka på sin barndom. Hans pappa, som är busschauff ör, ägde två bussar. Det var skola som vanligt på vardagarna. Då han kom hem på eftermiddagen var han mycket med kompisar och kom hem sent på kvällen. På helgerna var det oftast olika fester tillsammans med familjen. Meron och hans mormor stod varandra riktigt nära, och han var väldigt ofta hos henne. Det gick inte en dag utan att de pratade med varandra och hon blev som en mamma för honom. Ungefär ett år innan han fl ytt ade till Sverige, gick hans mormor bort. Meron blev riktigt ledsen och vägrade gå till skolan i två månader. Själva skolan var väldigt sträng och det var mycket eget ansvar som gällde. – Lärarna gav oss bara uppgiften och sa ’’här varsågod’’. De brydde sig inte, berätt ar Meron. Om lärarna var missnöjda, fi ck eleverna se en våldsam sida av en person, som man egentligen ska känna sig trygg med. En annan stor skillnad mellan Sverige och Sudan inom skolan, är att föräldrarna inte fi ck mycket information om vad som hände. Det faktum att skolan var så hård och att pappans jobb var osäkert, fi ck tanken på emigration att ta form. Meron fl ytt ade hit 2010, då han var elva år. Det var från början hans farbror som bodde här, som ville att de också skulle fl ytt a. Merons pappa hade varit mycket på semester i Europa och han tyckte det var fi nt och gillade idén. Merons mamma ville dock inte, men då hon hörde från farbrodern att skolan var mycket bätt re här, gick hon med på det, eftersom barnen var deras största prioritet. De kom hit under vintern och det var första gången Meron såg snö på riktigt. Han blev minst sagt förvånad. I T-shirt och shorts kom han ut från planet och insåg hur kallt det var. – Det första jag gör när jag kommer ut från fl ygplatsen är att ramla på en isfl äck, berättar han. Det var deras farbror, som hämtade dem, och när de kom hem kastade han snöbollar på en oförstående Meron. Flytt en var väldigt svår för Meron. Han brydde sig helt enkelt inte, vägrade lära sig språket och blev till och med våldsam. Vändpunkten var under ett samtal han hade med sin pappa som sa: – Du måste försöka! Vi kom hit för din skull. Efter det tog det inte lång tid att lära sig språket. Hemma blandar han nu alla tre språken; arabiska, svenska och tigrinja, men arabiska känns fortfarande naturligast. Alla i klassen var väldigt snälla mot honom, men han ville inte ha med dem att göra i början. Det enda Meron tänkte, var att han skulle tillbaka snart ändå, men då hans pappa sa att han tidigast skulle få fl ytt a tillbaka om 10-20 år, bestämde han sig för att verkligen försöka. De fl esta killarna spelade fotboll, så han började med det också och skaff ade sig nya vänner här. Alla vänner som fortfarande bor kvar hemma i Sudan har Meron kontakt med. Han har tyvärr förlorat två stycken nära vänner på kort tid. Från början tyckte han att det var självklart att han skulle fl ytt a tillbaka efter en tid, men nu är han inte lika säker. – Det skulle inte kännas likadant. Nu när jag dessutom har ett nytt liv här, skulle det bara bli jobbigt att skaff a ett nytt liv där igen. EMELIE EJDEMYR ANNA JOHANSSON Språken på Mogaskolan Vi har 120 elever i Svenljunga kommun med annat modersmål än svenska. I åk 7-9 fi nns det 36 olika personer med annat modersmål. På högstadiet talas det totalt 16 olika språk. I språkhuset fi nns ytterligare 5 språk. Det är cirka 10 procent av eleverna på Mogaskolan som har ett annat modersmål än svenska. LINDA ANDERSSON