Svensk Jakt nr 6

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Innehåll Svensk Jakt Jaktresan i Sverige Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt inför EU-valet Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Vildsvinsjakt Svensk Jakt Naturligt vis Svensk Jakt Test av tåliga telefoner Svensk Jakt Älgens år Svensk Jakt Så funkar rödpunktsiktet Svensk Jakt Naturligt vis Svensk Jakt Från läsarna Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Hälge Svensk Jakt Sett & läst Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt juni Svensk Jakt Soltider Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost REGIONALT Sydost Varf ör råbocken har ett sådant märkligt horn är inte lätt att säga. FOTO: PRIVAT Råbock med horn utöver det vanliga En råbock med ett märkligt horn fotograferades på en åtel utanför Vimmerby i mitten på mars. Stefan Rydh har skickat bilden till Svensk Jakt. Han undrar varför bocken ser ut som den gör. Är det en perukbock i vardande eller är det en returare? Hur hornen kommer att se ut efter att bocken fejat är inte lätt att säga. Inte heller om den kommer att feja, för det kan hända att Stefans fundering stämmer. Den stora klumpen i basen på hornen kan ju tyda på att det är en perukbock på gång. Råbockarna sätter inte sällan märkliga hornuppsättningar. Dessa kan bero på någon hormonell störning, på skada under tiden hornen växer ut, eller vara genetiskt beskaffade. Stefan Rydh säger till Svensk Jakt att han ska hålla utkik efter bocken och kanske få en bild på den när och om basthuden har fejats av. JAN HENRICSON När Jägareförbundet och Skogsstyrelsen informerade om skog och vilt ville många intresserade veta mer. Tips och goda råd för viltbruk i skogen Många goda råd och tips om viltvård och skogsbruk fick besökarna som den 15 april slöt upp till en skogskväll arrangerad av Jägareförbundet Jönköping och Skogsstyrelsen. Platsen var Bälaryd väster om Aneby, där ett 50-tal besökare samlades. Skogsägaren Åke Johansson hade upplåtit sina marker som exempelsamling för vad som med många gånger enkla medel kan göras för att gynna viltet. Jägareförbundet Jönköpings län arrangerar under våren fyra träffar tillsammans med de lokala jaktvårdskretsarna och Skogsstyrelsen, skogskvällar där viltets plats i det moderna skogsbruket betonas. Först ut var Aneby jaktvårdskrets där ordföranden Fredrik Trofast nöjt kunde konstatera att intresset för vilt och skog är stort i hans krets. I närmare tre timmar vand›› För utbildning inom jakt, hund och natur se: jagareforbundet.se /utbildning 116 rade deltagarna runt en slinga där Jan-Erik Spånberger från Skogsstyrelsen och Stig Johansson från Jägareförbundet lyfte det ena exemplet efter det andra på vad skogsägare och jägare kan göra för viltet, oftast till låga eller inga kostnader. Med taltrastars och rödhakars kvällsserenad som bakgrundsljud angav Stig Johansson tonen redan vid det första stoppet, där han konstaterade att skogsbrukets viktigaste uppgift är att producera timmer och massaved. – Men själva skogen är mycket mer än så. I bryn och kantzoner kan skogsägaren skapa miljöer som är till nytta för allt vilt, från skogshönskycklingar som hittar insekter i markriset som växer när ljuset får komma ner, till älgen som hittar foder längs skogsbilvägar där markägaren gynnat mångfalden genom att låta bli att sätta granplantor de två raderna som är närmast vägen. Ett stopp på ett hygge som avverkades för ett par–tre år sedan väckte stort intresse. När Jan-Erik Spånberger uppmanade deltagarna att titta närmare i markberedningsrutorna hittade de mängder av tallplantor. Snabbt och smidigt räknades plantorna i tre provrutor. Efter addition, division och multiplikation fann man att 20 000 små tallplantor per hektar växte på ytan. Detta tack vare lämplig jord, markberedning och fröträd. Med så många plantor ges goda förutsättningar för prima tallskog, trots älg i markerna. Jan-Erik Spånberger passade på tillfället att demonstrera hur man med tallfrön, en liten räfsa och en såkanna kan öka mängden tallplantor även vid traditionell plantering. Diskussioner uppstod i bestånd där deltagarna uppmanades att föreslå åtgärder för högsta skogsproduktion, att gynna viltet eller en kombination av båda. Vikten av ljusinsläpp och bärrisets betydelse för många arter betonades. – Blåbärsriset är otroligt viktigt för rådjur, kronvilt och skogshare. I riset hittar skogshönsens kycklingar föda. Bärriset är också av stor betydelse för att älgen ska kunna ta sig igenom vintern så lite påverkad som möjligt, sa Stig Johansson. JAN HENRICSON Nr 6 2019 SVENSK JAKT FOTO: JAN HENRICSON Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer