Svensk Jakt nr 6

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Innehåll Svensk Jakt Jaktresan i Sverige Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter NYHETER Motioner till förbundsstämma Svenska Jäga reförbundet håller sin årliga stämma på Öster Malma i Södermanland den 1 och 2 juni. Motionerna till stämman kan läsas på svenskjakt.se. ‹‹‹ Viltbete på jordbruksgrödor kan vara mycket kostsamt för lantbruket. Men intäkter från jakt kan väga upp kostnaderna för betesskador. FOTO: LARS-HENRIK ANDERSSON Dovviltet kan vara vinstaffär för gårdar Intäkterna från kommersiell jakt på dovvilt kan överstiga kostnaden för betesskador och med stängsel runt åkrarna blir vinsten ännu större. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Viltbete på jordbruksgrödor kan medföra stora kostnader för lantbruket. Enligt SLU är skördeförluster på upp till 25 procent inte ovanliga. Men trots detta kan stora viltstammar vara positiva för vissa gårdars ekonomi. I Sveriges mellanbygder samsas inte bara skogsbruk och jordbruk utan på senare tid också allt oftare viltbruk med jakt, gårdsbutik och turism. Men ett sådant mångbruk kan skapa konflikter, konstaterar SLU. Dovviltet kan dock på vissa gård ar ge intäkter genom kommersiell jakt. Stora vilda växtätare är dessutom positiva för den biologiska mångfalden, via den påverkan som följer av såväl bete, tramp och gödsling. Ekologerna Lorenzo Menichetti, Laura Touzot, Riitta SVENSK JAKT Nr 6 2019 Hyvönen, Thomas Kätterer och Petter Kjellander har tillsammans med ekonomen Katarina Elofsson utvärderat den ekonomiska hållbarheten i Petter Kjellander. mångbruk, genom att uppskatta kostnader för skador på grödor och intäkter från dovvilt. Forskarna mätte skadornas storlek med hjälp av 86 uthägnad er (där djuren inte kommer åt att beta) i höstvete och havre på en gård i sydvästra Sverige. Skördeförlusten på grund av betet var 20–25 procent. – Vi såg också att djuren undviker att beta på platser på fälten där de är väl synliga, oavsett avstånd från bebyggelse, säger Petter Kjellander. En kunskap som möjligen kan användas i arbetet med att förebygga skador. Petter Kjellander fortsätter: – Dovhjort och vildsvin är de arter som ökar snabbast. Vi tror att den gård vi gjort fallstudien på är generell och representativ för större gårdar. Det är klart att det är en enorm skillnad för den lantbrukare som arrenderar marken och som inte styr över jakten själv. Dessa lantbrukare kan drabbas hårt av kostnader för betesskador. På den gård som ingick i studien uppgick kostnaderna för betesskador till 3 910 kronor per hektar för vete och 1 585 kronor per hektar för havre, vilket motsvarade en total kostnad om 865 kronor per dovvilt. Samtidigt hade varje dovvilt ett beräknat värde på cirka 1 000 kronor som jaktbart vilt. Dovhjortens jaktvärde kompen serade därför för betesskadorna, enligt SLU. – Vinsten skulle kunna förbättras ytterligare i detta exempel om grödorna skyddas mot bete med stängsel, liksom man förr stängslade in åkrarna för att skydda dem mot tamdjur, säger ekonomen Katarina Elofsson. LARS-HENRIK ANDERSSON Regeringen kräver åtgärder av polisen Polismyndigheten har fått kompletteringar av regleringsbrevet som styr myndighetens arbete under 2019. Av dessa framgår att polisen ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att stärka hanteringen av vapentillstånd. Dessutom ska Polismyndigheten redovisa hur den arbetar för att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism. ‹‹‹ Överklagar brunstuppehåll Fyra skogsbolag överklagar beslutet om att brunstuppehållet blir kvar i tre år till i Västerbotten. Jakttrycket i form av antal jaktdagar behöver öka för att jägarkåren ska lyckas nå avskjutningsmålen, anser bolagen. Älgjakten startar i början av september med ett brunstuppehåll i två veckor i månadsskiftet september–oktober. Jakttids beslutet har överklagats till Naturvårdsverket. ‹‹‹ Länsordförande avgick direkt Peter Olofsson, Luleå, valdes till ny ordförande för Jägareförbundet Norrbotten i samband med årsstämman den 31 mars. Men han avgick efter bara två veckor efter att ha gjort ett uttalande i lokalpressen angående jakttiden på bland annat ripa. Den interna kritiken blev hård och Peter Olofsson valde att avgå. Vice ordförande Birgitta Isaksson, Kiruna, går tills vidare in som ordförande. ‹‹‹ 37 Svensk Jakt inför EU-valet Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Vildsvinsjakt Svensk Jakt Naturligt vis Svensk Jakt Test av tåliga telefoner Svensk Jakt Älgens år Svensk Jakt Så funkar rödpunktsiktet Svensk Jakt Naturligt vis Svensk Jakt Från läsarna Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Hälge Svensk Jakt Sett & läst Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt juni Svensk Jakt Soltider Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer