Svensk Jakt nr 6

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Innehåll Svensk Jakt Jaktresan i Sverige JAKTRESAN I SVERIGE ”Skogsbruket hade förändrat s kogens ålderssammansättning och gav älgen en betestillgång av helt nya proportioner.” Älgstammens uppgång lät vänta på sig ytterligare några årtionden, men sedan vände det. Under 1900-talets första hälft föll de första pusselbitarna på plats. Tam djurens skogsbete upphörde och varg- och björnstammarna började vika på allvar. Jaktlagen moderniserades. De faktorerna hade lite eller inget med industri att göra. Inte heller var de specifika för Medelpad. Men den industrialisering som påbörjades av Medelpad redan under 1600-talet hade skiftat fokus från järnhantering till skogsindustri och fortsatte att påverka landskapet. Under 1900-talet satte den de sista bitarna på plats och gjorde älgpusslet komplett. Betestillgången ökade Skogsbruket hade förändrat skogens ålderssammansättning och gav älgen en betestillgång av helt nya proportion er. Dessutom höll industrin folk i arbetsför ålder borta från skogen. Inte minst viktigt – arbetet satte mat på bordet. Även om lönerna kunde vara låga var riktig svält ett bleknande minne i industrins Medelpad. På jämförelsevis kort tid fick Sverige världens kanske tätaste älgstam under 1970- och 1980-talen. Älgexplosionen nådde nästan hela landet, men Medelpad med sin tydliga industrihistoria är ett utmärkt exempel på hur det kunde hända. Låt oss därför återvända till industrin. Under 1600talet var järnframställningen mycket viktig för Sveriges ekonomi. För att framställa järn var två saker nödvändiga. Dels järnhaltig malm, som främst utvanns i mellansvenska Bergslagen. Dels trävirke för att göra träkol till de mas ugnar som krävdes för att utvinna och grovbearbeta metallen. I Bergslagen hade skogen nyttjats hårt och det var inte längre säkert att den skulle räcka till. 1673 utfärdade regeringen ett specialprivilegium, som innebar att företagare som anlade järnbruk i områden där det inte fanns malm, men väl skog och vattenkraft skulle bli skattebefriade under lång tid. Att transportera malmen till virket ansågs bättre än Avvittring var den process genom vilken enskildas mark skildes från statens i Norrland och Finland. Avvittringen inleddes i slutet av 1680-talet med syftet att göra skog tillgänglig för bergsbrukets behov. Detta skedde framför allt i Hälsingland och Gästrikland men i viss utsträckning även i Medelpad, Ångermanland och Västerbotten. KÄLLA: WIKIPEDIA 18 att transportera kol till malmen. Det innebar mindre transport – för att framställa ett ton stångjärn krävdes ungefär 2,5 ton malm, men hela 4,5 ton eller nära 30 kubikmeter träkol. Skog och vattenkraft I Medelpad fanns både skog och vattenkraft. Dessutom gick det att transportera malmen sjövägen till de nya bruken. Medelpads första järnbruk anlades i slutet av samma år, 1673. Det kallades Galtströms bruk och grundades av landssekreteraren i Västernorrland Magnus Blix. För vattenrätt och mark betalade Blix berörda bönder i Njurunda 22 tunnor salt och 400 daler kopparmynt. I avtalet ingick också brukets försörjning med ved och kol. – Galtströms bruk blev senare en del av SCA, berättar Kjell-Åke Hermansson. Bruket finns fortfarande kvar i SCA:s ägo. Parallellt med järnbruken växte det fram en varvsindustri. Skepp behövdes för transporter och de byggdes lokalt. Men under 1700-talet var skeppsvarven fortfarande jämförelsevis få och små. De skulle få sin storhetstid under det kommande århundradet, tillsammans med sågverksindustrin. De flesta av Medelpads järnbruk lades ned under 1800-talets senare hälft. Deras produktionskostnader var inte längre konkurrenskraftiga. 1800-talet blev i stället sågverksindustrins glansperiod. Flera förutsättningar för den industrin förbättrades under tidigt 1800-tal. Staten lättade på regelverket för att anlägga sågverk, svenska exporttullar på sågat virke hävdes och höga engelska importtullar sänktes. Europa industrialiserades och befolkningen ökade. Marknaden för sågat virke växte därför snabbt. Avvittringen (se faktaruta) och de klara ägandeförhållandena gäll ande skogsmark hade skapat viktiga förutsättningar för industrin. Det gick att köpa avverkningsrätter och senare även mark av privata markägare. 1848 års aktiebolagslag underlättade företagens kapitalförsörjning och ungefär samtidigt inleddes ett teknikskifte. De vattendrivna sågarna konkurrerades ut av ångdrivna sågar under 1800-talets andra hälft. Centrum för svensk sågverksindustri Medelpad hade gott om virkesråvara, bra flottnings leder, billig arbetskraft och goda utskeppningshamnar. Det gick alltså att producera sågat virke effektivt och till låga kostnad er. Flera trävaruexportörer såg möjligheter och investerade. Även andra intressenter gick in med kapital och lokala köpmän sysslade i flera fall med såväl trävaruexport som rederiverksamhet och skeppsbyggen. Sundsvallsområdet växte fram som ett svenskt centrum för sågverksindustri och trävaruexport. Hur det såg ut? Författaren Elias Sehlstedt skaldade följande rad efter att han blickat ut från Norra berget i Sundsvall 1872: ”Och såg vid såg jag såg hvarthelst jag såg”. De olika bolag som senare kom att ingå i dagens SCA gjorde 90 procent av sina markinköp under perioden 1870– 1907. År 1907 förbjöds bolagen att köpa privata marker. Markköpen var avgörande för framväxten av Sveriges starka skogsbolag. De förändrade också livet i bygderna. Man lämnade naturahushållningen och gick in i en penningekonomi med lönearbete. Medelpad fick en arbetarklass. Skogsindustrin hade inte sett sina sista förändringar när 1900-talet började, tvärtom. Under 1900-talets första årtionden märktes för första gången en brist på virke i grova dimensioner. Trots en fortsatt stark efterfrågan kunde inte Medelpads sågverksindustri hålla ställningarna. En av SCA:s föregångare hade byggt den första cellulosafabriken i Frånö 1895. Fler fabriker följde snabbt. Det visade sig att när virkesdimensionerna sjönk kunde massa industrin erbjuda bättre råvarupriser. Flera sågar ersattes av massafabriker, men Medelpads starka skogsindustri levde vidare. Den flyttade bara tyngdpunkten från sågat virke till pappers massa. Den trenden fortsatte Nr 6 2019 SVENSK JAKT Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt inför EU-valet Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Vildsvinsjakt Svensk Jakt Naturligt vis Svensk Jakt Test av tåliga telefoner Svensk Jakt Älgens år Svensk Jakt Så funkar rödpunktsiktet Svensk Jakt Naturligt vis Svensk Jakt Från läsarna Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Hälge Svensk Jakt Sett & läst Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt juni Svensk Jakt Soltider Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer