Kanalen 1
4 Åkersberga kanalen nr 12 • vecka 2 • tisdag 22
mars • 2016 samhälle &politik I över ett års tid har Ingela Gardner (M) haft time-out från sitt uppdrag som kommunfullmäktigeordförande i Österåkers kommun. Förra måndagen var hon tillbaka efter att förundersökningen mot henne lagts ner. Ingela Gardner tog paus från ordförandeuppdraget i januari 2015 efter att hon och hennes man Jan Olov Sundström blivit föremål för en förundersökning om mutbrott, baserad på uppgifter som kommit fram i tv-programmet Uppdrag Granskning om att paret fått hyra mark för sin friskola i Rydbo av familjen Douglas. Eftersom båda makarna Gardner/Sundström var politiskt aktiva i kommunen vid tidpunkten för affären och hyran kunde anses vara otillbörligt låg, gjordes en anonym anmälan vilket ledde till att riksenheten mot korruption inledde en förundersökning. Men förra fredagen damp ett brev från korruptionsåklagare Staffan Edlund ner i Ingela Gardners brevlåda. I brevet kunde hon läsa att förundersökningen nu var nedlagd och att hon och hennes make därmed var friade från alla brottsmisstankar. Direkt när Ingela Gardner fått beskedet, hörde hon av sig till Österåkers kommun och meddelade att hon ämnade återuppta sitt uppdrag på kommande fullmäktigesammanträde, och förra måndagen var hon alltså på plats i presidiet igen med träklubban i hand. Hon säger att den ofrivilliga frånvaron har inneburit en lång och tuff tid för henne. – Min tilltro till rättsväsendet har fått sig en allvarlig törn. Åklagaren borde självklart ha kontaktat oss och låtit oss få chansen att berätta vår version innan man direkt efter en anonym anmälan drog igång en så stor apparat som en förundersökning är. Det dröjde dessutom till mitten av augusti innan vi fick möjlighet att lämna vår information i förhör med polis. Sedan tog det fyra månader till innan de redogörelserna var utskrivna för åklagarna att läsa och sedan gick det fort för dem att lägga ned det hela. Folk kan ju tro att de tagit 12 månader på sig att titta på vårt ärende, men så är det inte. Ingela Gardner har under hela frånvarotiden erhållit fullt arvode, i enlighet med fullmäktiges tidigare arvodesregler. Det var en av huvudanledningarna till att arvodesreglerna reviderades i februari så att man numera kan erhålla arvode i högst tre månader vid ofrivillig frånvaro. Ingela Gardner meddelade då att hon avsade sig fortsatt arvode under sin time-out, men eftersom beskedet om den nedlagda förundersökningen kom bara någon vecka senare innebär det att hon inte går miste om en enda dags arvode. Hur länge Ingela Gardner nu kommer att sitta på posten vill hon inte sia om. Hon är vald för hela den innevarande mandatperioden, så nu kör hon på. Att hon är glad att vara tillbaka går dock inte att missta sig på. – För en gammal politisk räv som jag, som haft mitt liv i politiken i 40 år, har det varit påfrestande att inte få vara med under det här året. Påtvingad avhållsamhet från politik är svårt för en politiker. Men jag kunde väl aldrig drömma om att timeouten skulle vara så här länge. TIPSA REDAKTIONEN! Du är alltid välkommen att tipsa redaktionen eller skicka in egna texter och bilder. Vi förbehåller oss rätten att välja ut lämpligt material samt att korta texter. E-post: redaktionen@fixmedia.se Ingela Gardner tillbaka Jesper Almén redaktionen@fixmedia.se Förra måndagen var Ingela Gardner åter på plats som fullmäktigeordförande efter ett drygt års time out. Foto: maria ehrs Åker till Grekland för att hjälpa flyktingar Jesper Isaksson tänker tillbringa påsken på ön Lesbos för att hjälpa alla de som flytt över havet. När han kommer hem vill han berätta för andra om sina upplevelser. Jesper Isaksson arbetar till vardags som högstadielärare i svenska och engelska på Tråsättraskolan i Österåker. Men han ägnar i princip all sin fritid åt ideellt arbete. – När Täljövikens evakueringsboende öppnade den 22 december började jag jobba där som volontär. Jag jobbade ideellt där hela jullovet, fler hundra timmar, och blev starkt berörd av de människor jag träffade och av de berättelser jag fick höra. Det fick mig att tänka att jag ville ta det här ett steg längre, säger han. Han bestämde sig för att resa ner till Grekland och ön Lesbos. Det är dit en stor andel av de flyktingar som flyr över medelhavet först anländer, och där behovet av hjälp är mycket stort. Just nu ökar dessutom antalet flyktingar som blir kvar på ön, eftersom allt fler av Europas länder stänger sina gränser vilket gör det svårare för dem att ta sig vidare. På långfredagen åker han och kommer tillbaka en vecka senare, den 1 april. Jesper har fått in några tusen kronor i bidrag genom en insamling men kommer till största delen att stå Toppmoderater i Norrort kräver tidigare åldersbestämningar Nu på fredag reser högstadieläraren och Åkersbergabon Jesper Isaksson till ön Lesbos i Grekland för att hjälpa flyktingar. Foto: Jesper almén för alla utgifter själv. Han har även en förhoppning om att kunna köpa med sig en hjärtstartare till ön, något som kommer att göra stor nytta på plats. Jesper Isaksson har två huvudsakliga syften med sin resa. – Dels att på alla sätt hjälpa till. Jag tänkte till exempel hyra en minibuss på ön för att skjutsa och frakta förnödenheter. Mitt andra stora syfte är att sedan berätta om hur det är på Lesbos för dem som är här hemma. Jag tycker mig se en växande distans i samhället till vad som sker, det finns så mycket rädsla, okunskap och hat som jag vill vara en motkraft mot. Jag håller gärna föredrag. Jag har varit i kontakt med Lions och biblioteket bland annat och kan tänka mig att även prata ute i skolorna, säger han. Jesper Almén I en debattartikel vill kommunalråd i Österåker, Täby, Danderyd och Haninge att Migrationsverket ska utföra åldersbestämning av ensamkommande direkt vid ankomst. Annars kan det bli så att kommunerna börjar göra det själva. Förra måndagen publicerades en debattartikel i Svenska Dagbladet, undertecknad av de moderata kommunalråden Michaela Fletcher, Österåker, Leif Gripestam, Täby, Olle Reichenberg, Danderyd och Martina Mossberg, Haninge. I debattartikeln riktar de fyra kommunpolitikerna kritik mot att inte Migrationsverket utför åldersbestämning av ensamkommande flyktingbarn vid ankomsttillfället, utan långt senare, i slutet av asylprocessen. I debattartikeln skriver politikerna att ”under den tid som förflutit från ankomst till kommunen och till dess svaret på ansökan om uppehållstillstånd kommer, har den asylsökande placerats på kostsamma familjehem eller HVB-hem, samt i många fall påbörjat skolgång bland elever som har samma ålder som den asylsökande muntligen uppgivit”. – Som det är idag tar asylprocessen väldigt lång tid, ofta mer än ett år. Kommunerna får bara betalt för de tio första månaderna för varje ensamkommande person, säger Michaela Fletcher (M). Åldersbestämning är ett ofta debatterat och känsligt ämne. De sätt man använder för att bestämma åldern på ifrågasätts från flera håll och resultaten anses av vissa kritiker inte vara rättsligt säkerhetsställda. Politikerna tycker i debattartikeln att Sverige bör följa de andra nordiska ländernas exempel. – Våra grannländer gör åldersbestämning i ett tidigt skede och det kan mycket väl vara en av anledningarna att trycket inte är lika stort på de länderna, säger Michaela Fletcher. I debattartikeln skriver politikerna att Migrationsverket har en intern konsekvensanalys som säger att verkets egna åldersbeslut ”inte är bindande för andra aktörer, exempelvis enskilda kommuner”, vilket innebär att det står kommunerna fritt att själva åldersbestämma de ensamkommande om Migrationsverket inte gör det. – Så långt som möjligt vill vi naturligtvis undvika att göra åldersbestämningar ute i kommunerna, det är ju Migrationsverkets uppgift, säger Michaela Fletcher. Migrationsverket svarar i en replik i SVD att de redan i viss mån utför åldersbestämning i ett tidigt skede. Att Sverige inte gör åldersbestämning på samma sätt som grannländerna beror enligt Migrationsverket på att svenska läkare vägrar utföra den typen av tester. Det är ett uttalande som de fyra norrortspolitikerna tycker är häpnadsväckande. I deras slutreplik som publicerades i torsdagens SVD skriver de: ”Det kan inte vara så att Migrationsverket och regeringen låter barnläkare i Sverige styra på det här området, särskilt som det inte ens är de som ska utföra åldersbedömningarna”. Michaela Fletcher har nu ett eget förslag på hur Österåker ska hantera situationer där det kan råda tveksamheter om åldern på de asylsökande. – På måndag (21 mars, efter denna tidnings pressläggning, reds anm.) har vi kommunstyrelse. Då tänker jag ge ett förslag om riktlinjer för socialförvaltningen att vid minsta tvivel om ålder kontakta Migrationsverket. Sedan är det upp till verket att göra något åt det, säger hon. Jesper Almén