STT 1
26 STT Vecka 36 onsdag 2 september 2015 TYCK TILL
REDAKTÖR: PER-OVE STÅHLBRAND · 070-353 13 72 De svenska mjölkbönderna befi nner sig i en svår kris. Kristdemokraten Conny Brännberg sätt er i veckans debatt främst sitt hopp till landets konsumenter. BORÅS ANETTE LJUNGBERG Diakon i Svenska kyrkan och på Länghems prästgård. På fritiden är resor och trädgården viktig. Engagerad ideellt i en fair trade-butik i Borås. Våga picka hål på vår bubbla Det är mitt i semestern. Omkläd ningsrummet är nästan tomt och jag får en hel bana för mig själv. Jag tänker så bra i bassängen. Det är något med takten och enformigheten i rörelsen som hjälper tanken framåt. I bastun efteråt pustar jag ut, sitt er tyst i min egen bubbla. Det är nästan lite tabu att prata i bastun, man kryper liksom in i sin egen värld. Idag är vi fyra kvinnor där i mörkret och värmen. En av dem verkar inte känna till något tabu. Hon pratar, ställer frågor, och försöker picka hål på våra bubblor. Jag svarar så gott jag kan på frågor om ditt och datt . De andra smyger ut, kanske lätt ade över att någon annan tagit på sig uppgiften. Ibland förlorar vi allt. Kanske måste vi då skrika högt. Vi fortsätt er småprata och hon berätt ar om hur otroligt dyrt det blev att laga mobilen när hon tappat den i vatt net, att det kanske inte var värt det. Det blir tyst en stund, så säger hon att vissa saker inte går att laga. Livet stannade Jag som tänker på mobilen säger att ibland är det ju bara att slänga och köpa nytt som gäller. Men hon upprepar det igen: vissa saker går inte att laga. Jag skulle ge allt jag ägde för att för att få min man tillbaka i livet. Jag håller andan. Så ger hon mig sin berätt else. Hur hennes man, för ett exakt antal dagar och månader sedan, plötsligt och oväntat föll ner. Han dog. Livet stannade. Det blev en särskild och ovanlig stund i bastun och när hett an avbröt vårt samtal bad kvinnan om ursäkt om hon gjort mig ledsen. Jag blev inte ledsen men starkt berörd, och tacksam, rikare nu än när jag kom in. Våra öron tål det I duschen skriker ett barn som fått vatt en i ögat. Genom skrik och strilande vatt en tränger en textrad igenom från radion: …”Du är min vän och vi lär oss av varann. Snurra min jord igen”……det är Kents melodi… ”snurra min jord igen”. Jag tänker att ibland får vi vatt en i ögat. Ibland förlorar vi allt. Kanske måste vi då skrika högt, eller be en bön: Snurra min jord igen! Bli som vanligt. Ta mig igenom. Och jag tänker att det går. Om vi vågar picka hål på varandras bubblor och vågar tro på att dina öron tål att höra det jag måste berätt a om. Jag blev påmind om något där i bastun. Om tillit. Och om tro. ”Du är min vän och vi lär oss av varann”. Det funkar bra som levnadsregel. ANETTE LJUNGBERG SÅ ONÖDIGA TURER OM SOLBACKEN När man slår upp Borås tidning den 20.8 och läser på Svenljunga-Tranemosidan blir man både arg och ledsen. Orsaken är artikeln om Solbacken i Länghem. Året var 2009 när äldreboendet i Länghem skulle göras om till ett så kallat trygghetsboende. En massiv proteststorm som den styrande majoriteten konsekvent körde över började omedelbart. Efter sex år har centern, som var drivande i Solbackens nedmontering till ”trygghetsboende”, gått samman med socialdemokraterna och kommit med förslaget att återgå till det ursprungliga äldreboendet, vilket jag tycker är det enda alternativet. Alla dessa turer som varit kan nog bara åstadkommas av politiker. Fler än någonsin får cancer. Hjälp oss vända trenden! Säg Nej till cancer på cancerfonden.se/nej Man kan ställa många frågor kring hur ansvarstagande politiker och myndigheter tänker. Har man någon gång funderat på hur de människor, som är och varit direkt inblandade känner sig när man läser artikeln. Hur många miljoner av våra skatt epengar har slösats bort på dett a vansinnesprojekt. Jag anser att det är ansvarslöst på gränsen till brott sligt. I det privata livet skulle dett a aldrig fungera. Man läser också att en ut”Det är ansvarslöst på gränsen till brottsligt.” KURT ARONSSON redning har gjorts för att ta reda på om det går att återgå till det som en gång varit. Till att göra dett a utnytt jar man en konsult för förmodligen dyra pengar. Man undrar om en sådan utredning är så invecklad att man inte har kapacitet bland de egna anställda. Om så är fallet (vilket jag inte tror) bör man se över kompetensen hos den egna personalen. Jag kan tillägga att kritiken också kan omfatt a Ängslyckan i Grimsås. KURT ARONSSON Nittorp VÅRA DEMENTA BEHÖVER BOENDE Vårdtagare med olika demenssjukdomar ökar i vår kommun, invånare som år efter år betalat skatt och bidragit vår kommuns välfärd. Situationen och vardagen för de dementa är ofta ohållbar, kantad med oro och förvirring. Att inte längre känna igen sina anhöriga, sin hemmiljö och allt annat från deras vardag gör att den demente oftast lever i ett totalt kaos. Hemtjänst, avlösningsservice, dagverksamhet och växelvård fi nns att ansöka om, men i många vårdfall och situationer krävs ett annat boende än det egna hemmet. I dagsläget fi nns inget ledigt boende och ej heller någon plats på dagsverksamhet för dementa. Att placera en dement på resurscentrum för två veckor, som sedan ska hem igen gör saken ofta bara värre. Risken är stor att den demente inte längre känner igen sig alls i det egna hemmet. Anhöriga till dementa drabbas ofta väldigt hårt, de får dra ett tungt lass och de orkar inte hur mycket som helst. Vår kommun har brist på boenden, främst för de dementa och det är dags att ta itu med denna ohållbara situation. Våra dementa i kommunen skall inte behöva förvirra bort sig och känna sig otrygga! Ängslyckan i Grimsås, vad ska det bli av denna fi na och välfungerande byggnad i omsorgen/kommunens regi? Har kommunen råd att låta denna fastighet nästan stå helt tom, när många dementa är i behov av stor hjälp? Ta vara på lokalerna och gör något bra av dem, för våra dementa, gamla och sjuka. De förtjänar att få en trygg vardag! ANHÖRIG MEN OCKSÅ VÅRDPERSONAL I KOMMUNEN Hjälp bonden ur krisen Det är kris för svenska mjölkbönder. Sjunkande lönsamhet gör att många bönder ger upp. Deras lönsamhet kan liknas vid den som gällde på 80-talet. Vilka andra yrkesgrupper skulle acceptera sådana villkor. Varför pågår denna kris? Svaren är nog mer komplicerade än att kunna formuleras i några få meningar, men dels handlar det om att svenska bönder inte har samma produktionsförutsätt ningar som bönder i andra länder, dels om att mejeribranschen globaliseras. I Sverige fi nns det cirka 4200 mjölkbönder och 344000 mjölkkor. Produktionsmässigt handlar det om cirka 2,9 miljoner ton mjölk per år. Det fi nns uppgifter om att fem mjölkbönder har kastat in handsken, varje vecka, under fl era år. 2005 fanns det 8 500 mjölkföretag. Samtidigt beräknar man att varje mjölkgård ger ungefär sex arbetstillfällen. För landsbygden är jordbruket den bärande sysselsätt - ningen. Korna medverkar också till att hålla landskapet öppet. Mjölkkrisen bidrar också till svårigheterna att få markerna betade. Närmare 600 000 hektar åkermark ligger för fäfot. Vad kan vi göra för att lösa krisen? Som konsumenter har vi stor makt. Att köpa svensk mat är det bästa sätt et att tillförsäkra en livsmedelsproduktion i Sverige. Självklart ska svenska bönder kunna fi nnas på en exportmarknad, men också att utländska producenter säljer sina produktioner i våra butiker. Men konsumenten styr också produktionen genom sin efterfrågan. All fl er blir angelägna om en hållbar utveckling och vill gärna köpa det som är närproducerat och därmed slippa långa och miljöpåverkande transporter. Makten utövas i butiken då man väljer produkter. Väljer vi konsekvent att köpa mjölk producerad i andra länder säger vi indirekt att vi inte vill ha mjölkproduktion i Sverige. Vi som är politiker har också ett stort ansvar. Vi utformar regelverk, ansvarar för stora upphandlingar och kan på många sätt påverka produktionsvillkoren. Jag har inte uppfatt at det som att bönderna vill ha subventioner, utan det handlar om att produktionsvillkoren ska vara likartade. Ett dagsaktuellt exempel är den kraftigt höjda bensin- och dieselskatt som regeringen aviserat. En sådan drastisk höjning, samtidigt som ersätt ningarna för mjölken minskar, kommer att leda till att mjölkbonden hotas ännu mer. Genom min roll som regionpolitiker uppmärksammade jag för några år sedan att våra upphandlingsregler gjorde att bara en leverantör av mjölk kunde följa vårt regelverk. Det gjordes om och upphandlingar sker nu på ett sådant sätt att även lokala Bonden är landsbygdens livsnerv. CONNY BRÄNNBERG mejerier kan komma ifråga Det är ett sätt som visar att vi som förtroendevalda kan påverka, men just nu står min förhoppning snarare till konsumenten än regeringen. Nästa gång vi väljer ledamöter till riksdagen så hoppas jag att vi väljer ett parlament som förstår vikten av en levande landsbygd. Bonden är landsbygdens livsnerv. Bästa stödet är att vi köper deras produkter. CONNY BRÄNNBERG Kommun- och regionpolitiker, KD SKOLMATEN TRANEMO KOMMUN TRANÄNGSKOLAN & GYMNASIET Mån: Korv Stroganoff med kokt ris. Veg: Quornbitar i teriyakisås, kokt ris. Tis: Lasagne. Veg: Pastagratäng med spenat. Ons: Örtöverbakad sej med kokt potatis och citronsås. Veg: Potatis och purjolökssoppa. Tors: Chili sin carne med kokt ris. Sojastekt nudelwok med gröna bönor. Fre: Kycklingsoppa med curry. Mjukt bröd. Veg: Biffar med stekt potatis. TRANEMO KOMMUN SKOLOR & FÖRSKOLOR Mån: Korv Stroganoff med kokt ris. Veg: Quornbitar i teriyakisås, kokt ris. Tis: Lasagne. Veg: Pastagratäng med spenat. Ons: Örtöverbakad sej med kokt potatis och citronsås. Veg: Potatis och purjolökssoppa. Tors: Quornfärssås med nudlar. Fre: Kycklingsoppa med curry. Mjukt bröd. Veg: Biffar med stekt potatis. SVENLJUNGA Mån: Varmkorv, mos. Tis: Kokt fisk, sås, potatis. Ons: Spagetti, köttfärssås. Tors: Kycklinggryta, ris. Fre: Fisksoppa, mjukt bröd, ost. I regel serveras ett varierat salladsbord, mjukt/hårt bröd, margarin, mjölk eller vatten i samtliga skolmatsalar. Reservation för ändringar.