Årsredovisning 2018 bilaga 1
Årsredovisning 2018 bilaga Containerkonceptet – en
del av hållbarhetsstrategin
Årsredovisning 2018 bilaga Plan för attraktiva ute
miljöer Willhem hjälper Faktum att starta upp i Karlstad
Årsredovisning 2018 bilaga Årets unga fastighetskv
inna vill påverka
Årsredovisning 2018 bilaga Energifyllt första år f
ör solpanelerna på Lugnet
Årsredovisning 2018 bilaga Här odlas vänskap och t
rivsel
Årsredovisning 2018 bilaga Projektet som får unga
på Andersberg att växa
Årsredovisning 2018 bilaga Tryggheten i första han
d
Årsredovisning 2018 bilaga Sommarjobbet som skapar
värde för alla
Årsredovisning 2018 bilaga Willhem firar en ovanli
g 100-åring Annelie Melander, fastighetschef på Willhem i Stockholm, håller tal på 100-årsjubileet för kvarteret Bergs ryggen. Willhem firar en ovanlig 100-åring År 1918 stod det praktfulla landshövdingehuset på Ulvsundavägen i västra Stockholm klart för inflyttning. 100 år senare står en stolt fastighetschef och håller tal för hyresgäster och nyfikna grannar, om hur viktigt det är för henne och för Willhem att få föra huset och dess historia vidare. LANDSHÖVDINGEHUS I Göteborg var det under 1800-talet inte tillåtet att bygga bostadshus i trä med fler än två våningar; det ansågs brandfarligt, och att bygga fler vånings - hus i sten var dyrt. Men när handelsmannen Johannes Nilsson på 1870talet skickade in en ansökan om att bygga det som skulle bli Göteborgs första landshövdingehus så hade han en våning i sten och ovanpå två våning ar i trä. Detta godkändes av Göteborgs sittande lands hövding Albert Ehrensvärd, och så fick hustypen sitt namn. Det finns landshövdingehus i andra delar av landet, men inte alls i samma utsträckning som i Göteborg. Källa: Wikipedia 30 I Stockholm är landshövdingehus en ganska ovanlig syn medan de i Göteborg präglar hela stadsdelar. Även 100-årsjubileer är relativt ovan liga. »Det är inte varje dag jag har förmånen att fira en 100-åring«, säger Annelie Melander, fastighetschef på Willhem i Stockholm. »Jag vet att många fastighetschefer är avundsjuka på mig, för att jag får ta hand om det här fantastiskt vackra huset. Jag är väldigt stolt idag, och det känns kul att få uppmärksamma huset tillsammans med hyresgästerna.« NÖDBOSTÄDER? I början av 1900-talet rådde stor bostadsbrist i Stockholm och det var framförallt de mindre bemedlade som drabbades. I stan fanns gott om stora lägenheter, men där hade en arbetarfamilj inte möjlighet att bo. Med hjälp av statliga och kommunala bidrag byggdes »tillfälliga bostadsbyggnader av trä«. »De kallades nödbostäder, men jag vet inte om det stämmer«, säger Gunnar Persson, hyresgäst och en av initiativtagarna till 100-årsjubileet. »För om vi ser till standarden på lägenheterna, så undrar man ju. Här fanns både avlopp och el, och titta bara på den här skönheten. Idag ser du inte hus som byggs så här. Kika på hakarna som håller fast fönster luckorna bara! Varenda en är unik, smidd i järn av en smideskonstnär.« HUSETS SJÄL OCH HISTORIA För Gunnar Persson är jubiléet lite speciellt. Han växte upp i Traneberg, ett par kilometer från Bergsryggen och såg det pampiga huset från spårvagnsfönstret när han var liten grabb. »Jag tyckte det här huset var fantastiskt vackert. Stort och pampigt; mycket finare än Ulvsunda slott som ligger en bit härifrån. Jag funderade ofta på vad som var så speciellt med Ulvsunda eftersom här fanns två slott«. När Gunnar flyttade in ville han ta reda på husets historia. Men det fanns tyvärr inte så mycket på stadsarkivet och det börjar bli svårt att hitta folk som bodde här. »Men det gäller att hyresvärden underhåller och sköter om en sådan här skönhet«, avslutar Gunnar, »För trots att det inte finns så mycket nedtecknat, så berättar ju kåken sin historia bara genom att stå här.«
Årsredovisning 2018 bilaga Hållbart byggande på fl
era plan
Årsredovisning 2018 bilaga Bättre klimat för hus,
hyresgäster och miljö
Årsredovisning 2018 bilaga Smarta hus, smarta kvar
ter, smarta städer