Bygdegården 1
Jakten på kilowatten – Om konsten att överleva fr
amtiden i ett gammalt hus Många försöker envist kombinera känslan och kvaliteten i ett äldre hus med den bistra verkligheten – ökade energikostnader. Man kan göra mycket själv för att minska sina värmekostnader. Det kräver dock att man känner sitt hus och sina egna behov. Mycket att spara utan att satsa en krona Den ojämförligt effektivaste åtgärden för att spara energi är att sänka inomhustemperaturen. En sänkning med en grad motsvarar en besparing på cirka fem procent utan att det kostar en krona i investering. Om vi kan tänka oss att ha 20 grader inne i stället för 22 blir det några tusenlappar per år. Även ett hus behöver en varm mössa Av de åtgärder som kostar pengar är tilläggsisolering av vindsbjälklag det mest lönsamma. Här är värmeförlusterna ganska stora samtidigt som kostnaden för tilläggsisoleringen är förhållandevis liten. Ju mer vi isolerar ju kallare blir det på vinden och ju större risk är det för ökad fuktighet och mögelbildning om det läcker upp varm inomhusluft på vinden. Det är inte längre en självklar sanning att man ska lösa problemet genom mer ventilation på vinden. Man skall definitivt sätta sig in i frågan innan man börjar göra något. Beroende på hur den befintliga isoleringen är beskaffad ska man även fundera på vilken typ av isoleringsmaterial man ska välja. I vårt fall är det bästa alternativet att lägga på mer kutterspån på vinden eller komplettera med en modern hygroskopisk isolering med samma egenskaper. När man isolerar vindsbjälklaget kan man även se över mellanbjälklaget och fylla upp med isolering så att det inte uppstår luftrörelser här som för bort värmen. Fönstren är inte boven Fönstren är i allmänhet inte den stora boven i sammanhanget. Man kanske tänker på fönster som en del av huset där energin strålar ut, men faktum är att i bra fönster kan tillskottet av värme genom instrålning vara nästan lika stort eller till och med större. Ett enkelt sätt att minska utstrålningen en kall vinternatt är att rulla ner rullgardiner. Dessutom har det visat sig att gamla 1+1 fönster med renovering och komplettering med LEglas får en riktigt bra värmeisoleringsförmåga. Dessutom vet man att de håller länge, nästan hur länge som helst om de underhålls med jämna mellanrum. I en del räkneexempel kalkylerar man med att nya fönster med glaskassetter håller 20–30 år. Eftersom de inte kan underhållas måste de då bytas igen. Och igen, och igen... Inte särskilt klimatsmart med andra ord. Med tanke på hur liten del av den totala värmeförlusten i huset som sker genom fönstren hör fönsterbyte inte till de mest kostnadseffektiva investeringarna. Om fönstren är i bra skick är det viktigast att 6 justera stängningsbeslag så att bågen tätar bra mot karmen och komplettera med bra tätningslister i innerbågen. Kalla golv – ett problem Om golven är kalla fryser vi mer. En åtgärd kan vara att tilläggsisolera det befintliga bjälklaget. Viktigast är att vindtäta och fylla upp isoleringen längs ytterväggarna. Om man installerar golvvärme, som inte är den mest effektiva uppvärmningen, ska man ha den som komfortvärme – inte som enda uppvärmning i rummet. Den billigaste åtgärden är att skaffa varma tofflor. Det kan låta dumt, men sparar förmodligen mera pengar än de flesta andra åtgärder. Åtgärda bristerna – men rör inte det som är bra En stor del av den energi som går åt för att hålla huset varmt värmer upp inkommande kalluft. Luftrörelser inomhus upplevs negativt och luft i rörelse inne i isolering innebär stora energiförluster. Den första och enklaste åtgärden är att se över fönsteroch dörrlister. Ett knep är att sätta på fläkten, blöta sin hand och föra den längs fönster och dörrkarmarna. Då känner man tydligt var det drar och tätningslisterna behöver ses över. En annan vanlig svag punkt är isolering mellan karmar och husstomme. Det är ganska enkelt att försiktigt ta loss fönsterfodren och dreva i springan med lindrev innan man sätter tillbaka fodren. Om man ska byta ut fasadmaterialet kan man överväga en utvändig tilläggsisolering, men man ska göra en noggrann beräkning av vad det egentligen kostar med utflyttning av fönster, förändring av takfot och förfulande anslutning mot grunden. Invändig tilläggsisolering är ett tekniskt sämre alternativ, eftersom man då får en kallare stomme med risk för kondensutfällning i väggen. Finns det inga enkla svar? Alla hus har unika förutsättningar beroende på byggnadstyp, läge i terrängen, skyddande vegetation, invånarnas vanor, etcetera. Ta reda på fakta innan ni ger er på omfattande energiåtgärder, observera huset under olika årstider och mäta luftfuktigheten i de olika utrymmena så att man vet om det finns en risk eller inte. BJÖRN OHLÉN Bebyggelseantikvarie och utvecklare i Västra Götalandsregionen samt före detta ordförande i Svenska byggnadsvårdsföreningen