Bygdegården 1
KRÖNIKA Landsbygden toppade formen för tidigt Inf
ör årets valrörelse var jag förhoppningsfull att landsbygdsfrågorna äntligen skulle ta stor plats på agendan. Den var mycket het året innan när alla partier pratade landsbygd. Jag tror dock att frågan peakade för tidigt och andra mer ”akuta frågor” tog fokuset. Sammanfattningsvis kan väl denna valrörelses priofrågor kokas ner till två: gängkriminalitet och energi. Det är så klart mycket styrt av vad som är aktuellt just för tidsperioden. När skjutningarna inträffar varje dag är det något som press och politiker måste förhålla sig till. Sen att energifrågan blev så stor beror ju på de extrema priserna på vissa hålla i landet. Något media haft stort fokus på. Jag tror den stora akilleshälen som landsbygdsfrågan har är att den är så komplex, innefattar alla sakområden och att den inte har en direkt påverkan på politikerna i toppen eller nationell media. Det är inte deras ”top of mind”. Så klart finns det spår av frågorna men mycket reducerades till en drivmedelsfråga eller strandskydd. I SVT:s valkompass är det den frågan (om strandskydd) och om man ska Foto: Sandra Lee Pettersson ge mer till så kallade ”fattiga” kommuner som tas upp. Samt en fråga om drivmedel. När man sedan ska prioritera bland de viktigaste frågorna, som är tio till antalet, kan man inte välja landsbygdsfrågan för den är inte med som ett alternativ. Och så är det med Novusrankningar också om vilka frågor som är viktigast. Där finns inte landsbygdsfrågan med som ett alternativ. Det påver kar i sin tur politikers och medias prioritering av frågor. Man kan så klart resonera att många frågor som diskuteras har betydelse för alla platser och rör alla i hela landet. Men tempot, upplägget och de förväntningar som finns på politiken idag möjliggör inte för komplexa frågor att förklaras och lämnar inte utrymme för olika platsperspektiv att komma fram. Inte heller vilka ideologiska skillnader som finns. Det är mycket twitterpolitik och snabba enkla förklaringar. Och vad man kan uppleva ett stadsperspektiv. Skolfrågan exempelvis har reducerats till en fråga om vinster i friskolor. Det är enligt min erfarenhet en marginell problematik på landsbygderna. Där är diskussionen om skolan – den enda skolan – ska få vara kvar överhuvudtaget. Skulle det vara en skola utanför kommunal regi är det ju ofta ett kooperativ som driver den och inte för att göra vinst. Ja, vinsten är en nära skola och framtidstro, men inte pengar på Caymanöarna. Hörde också Liberalernas partiledare fortsätta mantrat ”det måste bli mindre klasser”. Problemen på landsbygdsskolor är nog inte för många elever i klassen utan tvärtom. Framför allt kan jag tycka att de som anordnar debatterna har ett ansvar. Särskilt public service. De väljer ämnena. Och både i tv och radio har de valt liknande eller samma frågor att diskutera. Där kunde exempelvis P1:s partiledardebatt tagit upp ANDRA ämnen än de som var i SVT:s. Hela Sverige ska leva, LRF, Land och Bygdegårdarnas Riksförbund har alla försökt att själva göra intervjuer med landsbygdspolitiska talespersoner som komplement. Vilket jag tycker är bra. Men man ska komma ihåg att efter valet kommer verkstaden. Det som är slående är att många partier i många landsbygdsfrågor tycket väldigt liknande. Retoriken är mycket likartad. Man byter ut Hela Sverige ”ska leva”, till ”fungera” eller ”utvecklas”. Det som jag och många med mig hoppas på är ju att denna enighet över block och partier någon gång ska bära frukt och att man tillsammans skapar förutsättningar för olika platser att utvecklas. Det är ofta enklare på lokal nivå och jag hoppas att det kan göras även på nationell nivå. För det behövs. TERESE BENGARD Verksamhetschef på Hela Sverige ska leva! 9