STT 1
STT Vecka 3 onsdag 18 januari 2017 23 TYCK TILL R
EDAKTÖR: MARIA JOHANSSON · 0320-20 91 49 Skriv kort så ökar dina chanser till publicering. Texterna får vara högst 2 500 tecken, inklusive blanksteg. Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera texten. Du får skriva under signatur, men namn, adress och telefonnummer måste alltid bifogas. Insändare som riktar sig mot en namngiven person måste dock undertecknas med namn. Manusstopp söndagar kl 12.00, mejla texten till insandare@stthuset.com Det är dags att slopa pensionärsskatten! När Alliansregeringen tillträdde 2006 var utanförskapet betydande. Stora grupper stod mer eller mindre permanent utanför arbetsmarknaden. Och för många lönade det sig inte ekonomiskt att gå från bidrag till jobb. För att vända utvecklingen införde Alliansen jobbskatteavdraget. Mer än en kvarts miljon fler personer fick arbete. Men eftersom fokus lades på att bryta utanförskapet fick pensionärer till en början inte del av skattelättnaderna. För oss kristdemokrater var det dock prioriterat att pensionärerna efter hand skulle få samma skattesänkning. Därför drev vi på under alliansregeringsåren så att skatten för pensionärer sänktes fem gånger med totalt 16 miljarder kronor. Mest för den med lägst pension. Nu är det dags Men nu måste vi gå hela vägen. Att år efter år behålla en skatteskillnad mellan Pension är uppskjuten lön – inte ett bidrag (...) den bör därför beskattas lika som arbetsinkomst. löntagare och pensionärer är inte rimligt. Har man arbetat ett helt liv, gått i pension, och har kanske 12-13 000 kronor i inkomst före skatt i månaden, ska man inte förväntas betala mer i skatt än den som jobbar idag. Många pensionärsgrupper har också halkat efter ekonomiskt. Vi föreslår därför att skillnaden i beskattning av löntagare och pensionärer avskaffas helt. Pension är uppskjuten lön – inte ett bidrag eller en ersättning som man uppbär när man i arbetsför ålder inte arbetar. Den bör därför beskattas lika som arbetsinkomst. En pensionär med en pension på 16 000 kronor får med vårt förslag 328 kronor mer i plånboken varje månad. Höjd moms Reformen kostar knappt 14 miljarder kronor för staten och finansieras genom höjd moms med en procentenhet på alla momssatser. Skattehöjningar är aldrig positiva, men reformen är angelägen och effekterna på både ekonomin och hushållen blir relativt små. En momshöjning drabbar inte specifikt arbete, utan träffar bredare. Höginkomsttagarhushåll bidrar mest till finansieringen i kronor. Låginkomsttagare använder något större andel av inkomsten än övriga grupper till livsmedel, men väsentligt lägre andel än övriga grupper till annan konsumtion. För en ensamstående med två barn innebär momshöjningen cirka 80 kronor mer i månaden i utgifter. För en ensam pensionär betydligt mindre. Flera förstärkningar Vi behöver också genomföra ytterligare förstärkningar för pensionärer med de allra lägsta pensionerna. Därför föreslår vi en höjning av bostadstillägget med 500 kr för ensamstående och 300 kr för sammanboende pensionärer. I slutänden handlar vårt förslag om att på ett så lindrigt sätt som möjligt avskaffa den skillnaden som uppstått mellan pensionärer och löntagare. Det är hög tid att slopa det som i dagligt tal brukar kallas för pensionärsskatten. EBBA BUSCH THOR (KD) Partiledare JAKOB FORSSMED (KD) Ekonomiskpolitisk talesperson PER-OLOF HERMANSSON (KD) Distriktsordförande En livsviktig samhällsfunktion Besparingar har gjorts under lång tid och många deltidsbrandkårer har fått lägga ner. Det har varit svårt att rekrytera personal, nu hotar deltidsbrandmännen med massuppsägning. Detta på grund av ett avtal som träder i kraft första maj och berör cirka 10 000 deltidsbrandmän. Ett avtal som ger dem mycket försämrade lönevillkor. Hur kan det sparas in och snålas på en så livsviktig samhällsfunktion? Trygghet För alla mindre orter är det stor trygghet att ha en deltidskår som kan komma inom en rimlig tid vid brand eller olycka. En del av killarna har ju dessutom sjukvårdsutbildning för att kunna finnas till hands med en IVPA bil (i väntan på ambulans), som borde finnas på alla mindre orter. Det kan ta mycket lång tid innan ambulans kommer fram på vissa orter, även om det är livshotande, då känns det fint att ha stöd av någon som kan ge en första hjälp. Behövs mer än någonsin Ge deltidsbrandmännen den status, lön och uppskattning de förtjänar, vi kan inte vara utan dem. Dessutom känns det som vi behöver dem mer nu än någonsin. Dagligen hör vi om brandtillbud som ökar i hela landet, även på mindre orter. Deltidskåren är en viktig del i småorternas överlevnad. BIRGITTA LINDQVIST Juluppropet 2016/17 Sveriges Kristna råd tog i julas initiativet till juluppropet för att förbättra för de som är nykomna till Sverige. Psykisk ohälsa allt vanligare Psykisk ohälsa är en snabbt växande utmaning för folkhälsan. I Västra Götaland uppger mer än var sjätte invånare att de lider av nedsatt psykiskt välbefinnande. Nästan en miljon svenskar i arbetsför ålder har någon form av psykisk ohälsa och så många som varannan kommer att drabbas någon gång i livet. På bara fem år har antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökat med 67 procent i Västra Götaland. Den vanligaste och snabbast växande orsaken är stress. Stressen ökar mest Ökningen är dramatisk på hela arbetsmarknaden: Mel lan 2010 och 2015 ökade sjukskrivningarna till följd av upplevd stress med 119 procent i Sverige. Psykisk ohälsa orsakar mycket stort personligt lidande. Drabbade upplever försämrad livskvalitet, isolering, diskriminering och stigmatisering. Dessutom kostar psykisk ohälsa samhället stora belopp: Kostnaderna har beräknats till 70 miljarder kronor per år i Sverige. Det finns alltså stora pengar att spara genom insatser för att förbättra hälsan. Vår regering förändrade villkoren för dem som söker skydd i vårt land då den stora flyktingvågen kom. Juluppropet innebär att regeringen uppmanas att återinföra de villkor som rådde förut. Genom att underteckna uppropet som legat utlagt ULRIKA LINDSTRAND ordförande Ångest och oro är några av de diagnoser som går under diagnosen psykisk ohälsa. Orsaken oklar Men trots att antalet sjukskrivna till följd av psykisk ohälsa har ökat kraftigt, vet vi inte säkert varför. Forskning visar bland annat på ett samband med faktorer i arbetsmiljön. Forskning pågår på flera områden för att öka vår kunskap om psykisk ohälsa och hur den kan förebyggas och behandlas. Om vi ska lyckas vända den negativa och kostsamma trenden krävs ytterligare satsningar på forskning för att öka kunskapen och hjälpa de drabbade tillbaka i arbete. För lite För varje krona som används till sjukvård går i dag samtidigt två öre till medicinsk forskning. Det är för lite. Vi vill att de offentliga investeringarna i medicinsk forskning på sikt fördubblas och motsvarar fyra öre per vårdkrona. Genom ökade satsningar på medicinsk forskning och dess tillämpning kan vi fortsätta att utveckla nya och bättre sätt att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Sveriges Ingenjörer i våra kyrkor uppmanar du regeringen att: • Ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro. • Ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv. • Undanröja praktiska hinder mot familjeåterföreningar. Du kan också underteckna uppropet på ”nätet ”där över 33 000 redan undertecknat det. MARIANNE JOSEFSSON Internationellt ombud i Svenljunga församling Gör ett aktivt val! Om du inte gör ett eget val så hamnar premiepensionspengarna i Sjunde AP-fonden. IVAR DE LA CRUZ ordförande Naturvetarna Jag är personligen nöjd med att vara en soffliggare och har ingen önskan om att lägga tid på att välja fonder. AP7 har gått mycket bättre ekonomiskt än fondernas snitt. Men bland de största innehaven i fonden finns klimatbovarna i oljebolaget Exxon – som aktivt mörklagt fakta och motarbetat klimatarbete. En fond kan inte bara gå bra på kort sikt – utan måsTyck till! ANNA NILSSON VINDEFJÄRD generalsekreterare för Forska!Sverige HEIDI STENSMYREN ordförande Sveriges Läkarförbund Maila din insändare/debattartikel till insandare@stthuset.com te också bidra till en hållbar omställning. Fortsätter vi bränna fossila bränslen är planeten kokt lagom till pensionsdagen. Därför borde soffliggarfonden divestera ur kol-, oljeoch gasbolag. Den som vill investera i klimatförändringar får istället göra ett aktivt val. Vi andra ligger kvar på sofflocket utan att tvingas trängas med oljebolag. PENSIONÄR 2047