På Gränsen 1
I offentliga miljöer rullar 30-åriga Anita cigare
tter med tobak i. I slutna miljöer brukar det vara cannabis som innesluts i pappret. Idag är det framför allt druvor och andra lagliga grödor som frodas på den albanska landsbygden. De öppna cannabisodlingarna har blivit färre. I stället odlas alltmer cannabis inomhus i industriell skala. På hemlig ort träffar jag en jag en internationell narkotikapolissamordnare som sedan flera år jobbar på västra Balkan, framför allt i Albanien. – Polisen är väldigt korrumperad, men inte lika öppet som förr. Den har blivit försiktigare, säger han. Albanien blev EU-kandidatland 2014. Oförmågan att få bukt med cannabisodlingarna var ett skäl till att landet inte fick påbörja EU-anslutningsförhandlingar 2016. Sedan dess har Albanien ökat samarbetet med internationella brottsbekämpningsorgan. 2017 antogs en treårig handlingsplan för att bekämpa odling och smuggling av cannabis. Efter det har odlingarna minskat och Albanien påbörjade sina EU-anslutningsförhandlingar i juli 2022. – Men alltmer av cannabisen odlas inomhus. Kvaliteten blir högre och det ger fyra skördar per år i stället för två, säger samordnaren. Det blir allt vanligare att endast cannabisfrön smugglas till europeiska länder där förgreningar av den albanska maffian odlar dem i industriell skala inomhus. Albanien är även Europas huvudinkörsport av heroin och kokain. Sedan 2017 har den albanska maffian framför allt stärkt greppet kring import och distribution av kokain från Sydamerika. – Tidigare höll den italienska maffian i trådarna. Den albanska maffian var underordnad, men den har jobbat upp sig, säger samordnaren. Albaner i Sydamerika har bildat nätverk med lokala kokainproducenter och karteller. Albanerna sköter all logistik av smugglingen till Europa där de har celler i flera länder som organiserarar allt från omlastning av kokainet till distribution. På senare tid har säkerheten i smugglarnas holländska och belgiska favorithamnar förstärkts. Det har lett fler tillslag 14 och minskad smuggling dit. – Men vi misstänker att de nu använder sig av andra hamnar, till exempel i Montenegro, säger samordnaren. Även i Albanien beslagtas alltmer kokain, men samordnaren betonar att det är svårt att vinna kriget mot narkotikamaffian. – Det finns alldeles för många intressen som är involverade, säger han. 2021 hamnade Albanien på plats 110 på Transparency Internationals lista över världens 180 mest korrumperade länder. Albanska politiker dras vanligen in i korruption inför valen. – De åker runt och delar ut ”flyers” med eurotecken på. De köper alltså röster. Det finansieras ofta av kriminella grupper, säger samordnaren. I gengäld blundar politikerna för gruppernas aktiviteter och låter deras ”företag” vinna anbudsförfrågningar. – Även om politikerna tas med fingrarna i syltburken så brukar de klara sig. De som ska utdöma straffen är själva en del av systemet, säger samordnaren. 2019 grundades SPAK (Speciella Anti-korruptionsstrukturen) som en oberoende rättslig instans som utreder korruption och organiserad brottslighet på högsta myndighets- och samhällsnivåer. Granskningar av domare och åklagare har lett till 554 avslutade instansärenden. Kring 64 procent av de granskade har fått lämna sina ämbeten. – Det blir allt svårare för korrumperade makthavare och kriminella grupper i Albanien, men det kommer inte att ske några större förändringar så länge vi lever, säger samordnaren. Det internationella samarbetet har dock lett till flera lyckade operationer. 2019 ledde till exempel ”Operation Goldfinger” till att en albansk liga, som hade smugglat nio ton kokain till Danmark, avslöjades.