Svensk Jakt nr 8

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Bockjakt Svensk Jakt Guldbockar Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Klövviltjakt Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Test av strumpor med elvärme Svensk Jakt Gör ett eget okstycke Svensk Jakt Jakthund Svensk Jakt Vildsvinsjakt Svensk Jakt Kunskap Svensk Jakt Någonstans att jaga NÅGONSTANS ATT JAG A Utbudet av korttidsjakt var inte så stort, när Svensk Jakt i september numret 1965 introducerade vinjetten ”Någonstans att jaga”. Busjön var med redan från starten. Någonstans att jaga P Är du nybliven jägare som söker jaktmark eller vill prova på olika typer av jakt? Eller erfaren jägare som söker nya utmaningar? I ”Någonstans att jaga” erbjuds jakt på allt jaktbart vilt från norr till söder i Sverige. TEXT & FOTO BERNT KARLSSON å 1960-talet stod jaktens sociala och rekreativa värde högt upp på politiker nas agenda. Hur man skulle bereda marklösa jägare tillgång till jakt blev till och med föremål för statliga utredningar. Urbaniseringsprocessen hade tagit fart. Runt städer och tätorter hårdnade konkurrensen om jaktmarkerna, varför priserna på jaktarrenden sköt i höjden. För marklösa jägare blev hoppet om en egen mark att jaga på allt mer avlägset. Det fanns ingenstans att jaga helt enkelt, i varje fall inte till rimliga priser. Ur denna situation föddes tanken att Svensk Jakt som service till läsarna skulle sondera marknaden och se vad som fanns att tillgå. Arbets62 namnet på den nya vinjetten var självklart: ”Någonstans att jaga” med ett frågetecken bakefter. Dela med sig av jaktmöjligheter I första hand blickade man norrut och utnyttjade den egna jaktvårdsorganisationens tjänstemän som kontaktpersoner. I norra Sverige fanns ju också betydande arealer och genom tillkomsten av jaktvårdsområden var jakten områdesvis också tämligen väl organiserad och samordnad. Här kunde kanske jakträttshavarna vara villiga att mot en måttlig avgift dela med sig av sina jaktmöjligheter på i första hand småvilt. Tidningen var sent ute. Inte förrän i septembernumret 1965 publicerad es den första förteckningen över så kallade kortmarker, dit alltså även utomstående kunde åka och lösa jaktkort för en eller flera dagar eller till och med för ett helt år enligt samma princip som man redan börjat sälja fiskekort. Resultatet första året var inte särskilt storslaget. Bara 16 områden erbjöd jaktmöjligheter; fyra i Jämt lands län och ett i vardera Örebro och Värmlands län. Bäst jakt möjligheter fanns i Västerbottens län och det var i huvudsak Jägareförbund ets egna medlemsorganisationer som stod för dessa. Nio jaktvårdsområd en samt Vilhelmina övre socken allmänning erbjöd mot en mycket måttlig avgift småviltjägare välkomna att jaga på deras marker. Fler områden skulle tillkomma efterhand, men större var inte utbudet premiäråret för 55 år sedan. ‹‹‹ Nr 8 2020 SVENSK JAKT Svensk Jakt Jaktmarker Svensk Jakt Ripjakt Svensk Jakt Svenska vapenklassiker Svensk Jakt Skapa älgåkrar Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Hälge Svensk Jakt Samskjuter hagelpiporna? Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Från Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Soltider Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer