Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ledare – Kai Marklin
Sten Kort & gott
Sten Stenbrottet – Bårarp
Sten Intervju – Jonas Eklund
Sten Årets sten – Kolmårdsmarmor
Sten Miniprojekt – Åkes bänk
Sten Projekt – Stenstaden Sundsvall
Sten Porträttet – Rasmus Wærn
PORTRÄTTET RASMUS WÆRN – Vi kan ändå uppleva dera
s pompa och känner ett slags värme i kraften av kvaliteten. Det är viktigt att byggherrar i dag förstår att de har ett ansvar som går bortom det egna företagets skyldigheter. Man ska bygga en kollektiv livsmiljö för alla invånare. Till sist hittar vi fram till en våning med väggar av spräcklig Kolmårdsmarmor, antagligen sorterad redan i brottet på 1950talet. Ytorna liknar en skärgårdskarta, som om stenens inre mönster stod i magisk förbindelse med havets jättelika stenrike. Perspektiven skiftar, små detaljer påminner om bilder från rymden, mikro blir kosmos. – Naturen känner inte till namn och ordningar och gränser. De metamorfa bergarterna är liksom fångande i ett ögonblick i jordytans ständigt pågående omvälvning, berättar Wærn. – Stenen är märkvärdig bland material. Den är motsträvig och besvärlig, men varje gruskorn är en släkting till diamanten. På direktionsvåningen på plan 26 skulle det självfallet finnas något extra. Konstnären Lennart Lindkvist fick fria händer och skapade verket Midgårdsormen fångad i ett nät med inkrustationer – stenens intarsia – av sju sorters italiensk och spansk marmor. Längst bort i korridoren glöder en glasmosaik som ett kyrkfönster. Det är Sven X:et Erixons vision av ett stenbrott i skånska Söndrum, en viktig plats i hans motivvärld. Så sjunker hissen ner till våning fyra, en bit under marken, där ett av husets stiligaste rum är beläget, fontänhallen, med tre sorters polerad marmor: Ekebergsmarmor från Glanshammar, Kolmårdsmarmor och på väggarna en lilatonad nordafrikansk Lidomarmor, antagligen från Marocko, med de mest livliga bitarna lagda i bårder. I ett hörn tronar en egenartad fontän, Brunnen, i stengods, formgiven av Gustavsbergs Stig Lindberg och skänkt till huset av personalen 1960. Fontänens stilla porlande gav rummet en meditativ stämning och stressade medarbetare pustade gärna ut här en stund. Ett venetianskt stenvalv ledde mot den forna matsalen, förr en grandios entré mot ett hav av Axel Larsson-stolar i svart och rött. Nu har det mesta här nere byggts om till gipsvägggar och snurrdörrar för fläktsystem och säkerhet. Den gamla tidens glans är naggad i kanten, men marmorhallen står ännu ekande och stilig, en oas av sten. R asmus Wærns resa in i arkitekturens värld tycks ha startat i en känsla av besvikelse och en stark vilja att rätta till. Han växte upp i Vasa staden i Göteborg, som på 1960–70-talen till stora delar var ålderdomlig och började rivas och försvinna. Det fanns en väldig spännvidd i boendestandard. – Jag hade kompisar som bodde utan badrum och som gick till Valhallabadet varje lördag för att tvätta sig. Den unge Wærn upplevde rivningarna, men reagerade ännu starkare på det som byggdes. – Jag blev förbannad för att det såg så djävligt ut. Det var uppenbara nedköp. Det gamla hade rymd, var ståtligare, vackrare, mera elaborerat. Det kom tekniska standardförbättringar, samtidigt inträffa de en väldig standardförsämring inom arkitekturen. – Värdigheten i de gamla levande miljöerna var mycket större. Denna märkliga situation gav Wærn en viktig impuls. Han gick in i sin yrkesbana med ett starkt engagemang i vad som var bra och vad som inte funkade. Hans föräldrar var lärare, pappan i konstvetenskap. 27
Sten Projekt – Brödernas kyrkogråd i Riga
Sten Projekt – Kunskapsparken SLU Ultuna
Sten Projekt – Årstidernas park Umeå
Sten Krönikan – Thorbjörn Andersson
Sten Småsten – Medaljörer, från Syrien till Brober
g
Sten Fråga Kurt & Kai – Stenbearbetning, antik byr
å och granit i trianglar
Sten Marknaden
Sten Medlemsregister – Sveriges Stenindustriförbun
d