Byggnadsarbetaren Innehåll
Byggnadsarbetaren Bodsnack
Byggnadsarbetaren Backspegeln
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Granskning: Yrkesbevis
Byggnadsarbetaren Kaffekvarten
Byggnadsarbetaren Försäkringar
Byggnadsarbetaren Skydda mot fukt
Byggnadsarbetaren En olycka - två historier
”Han fick inte hjälp att sätta ord på vad som hän
t” Anhöriga och arbetskamrater kan drabbas hårt vid en krissituation, exempelvis en olycka. Det är vanligt att de också känner skuld, trots att det inte finns någon logisk relevans. – Därför kan det vara avgörande vad man har för tillgång till stöd och hjälp, privat och på jobbet. Då ökar ens kapacitet att hantera situationen, säger Per Larsson, beteendevetare och chef för Previas krisstöd. Hur går det att förklara att en olycka plågar Anders så lång tid efteråt? – Om du drabbas av en krissituation så brukar man lyfta fram vissa faktorer. Dels vad du är för personlighet, men också hur du har löst tidigare kriser. En avgörande faktor är vad du har för tillgång till stöd, privat och på jobbet. Om du inte får tillgång till hjälp direkt så ökar det risken att drabbas av posttraumatiska stressyndrom; jobbiga tankar, känslor, flashbacks, ångest, oro och mardrömmar. Vad spelar det för roll att Anders inte fick hjälp när olyckan inträffade? – Det drabbar honom extra hårt att han inte fick hjälp eller stöd. Han fick inte hjälp att sätta ord på vad som hänt, inte ge uttryck för sina innersta tankarna. Då är det risk att man låser in och tycker att man är konstig, fastän reaktionen är normal. Det kan bli en väldigt olycklig inlåsningseffekt, om man inte får prata om det i grupp eller individuellt. Hur kan anhöriga och arbetskamrater påverkas av en olycka ? – När du är med om en olycka så går överlevnadsmekanismen igång. Det kan vara allt Per Larsson, beteendevetare. från att hoppa undan en fara, gömma sig eller fly. Men även om det var hemskt, så klarade du dig och känner dig boostad att du kunde göra någonting åt situationen. Men för anhöriga, som inte är med, går inte överlevnadsmekanismen igång. De känner sig maktlösa fast de inte borde göra det. Är det vanligt att anhöriga och kollegor känner skuld efter en olycka ? – Ja, absolut. Överlevnadsskuld är ett känt begrepp. Ju närmare människor är varandra, desto starkare kan skuldkänslan vara. Om ett syskon går bort, så kan man känna skuld, trots att det inte finns någon logisk relevans alls. Jag tror att det kan förstärkas om man är tvillingar. Hur viktigt är det att prata om det som hänt? – För de flesta är det väldigt betydelsefullt att få prata om svårigheter som vi upplever, men det är också viktigt att få göra det i sin egen takt. Att tvingas till samtal, för snabbt, kan orsaka stora problem för individen, i värsta fall en återtraumatisering. Generellt innebär det stora risker, om du inte pratar om det som hänt. Du får stöd men också viktig information som hjälper dig att förstå vad som hände, samt förstå och acceptera dina reaktioner. Faserna vid en krissituation: från chock till normalt liv CHOCKFASEN Kan jämställas med en akut stressituation. Först går alarmsystemet och överlevnadsmekanismen igång. Kroppen spänner sig, tankeverksamheten förändras och man får ett tunnelseende. Den som drabbas blir avtrubbad, kan inte ta in vad som hänt och kan inte förstå. Det är kaos, och allt känns overklighet. Det är naturens psykologiska försvarsmekanismer. Om jag tar in vad som hänt, så hade jag inte stått ut. REAKTIONSFASEN Kan vara tuffare än chockfasen. Det är här man förstår vad som hänt och man kan bli rädd i efterhand att händelsen innebär en massa konsekvenser. Det är obehagligt. Hur kommer livet att gestalta sig efteråt? Hur ska man orka gå vidare? Här kommer skulden in. Om inte jag hade varit där så hade det inte förbannelse och blir trött på sig själv. Efter några månader, börjar man känna igen sig själv igen. Här är det mycket bearbetning och man försöker ta in det som har hänt i en ny tillvaro. Kroppen spänner sig i chockfasen. hänt. Desperat söker den drabbade förklaringar till vad som hände. Den drabbade kan skylla på sig själv. Jag skulle inte ha gjort si och så. BEARBETNINGSFASEN Försöker bearbeta och förhålla sig till det nya livet. Man försöker se ett nytt mönster, nytt sammanhang och en ny mening med livet. Men det pendlar fram och tillbaka, vilket är fruktansvärt påfrestande. Man kan älta till NYORIENTERINGSFASEN Börjar komma ur krisen och känna igen sig själv. Man fungerar normalt igen. Starka känslor kopplade till minnet börjar försvinna och blir mindre starka. Börjar tycka att livet är positivt och hoppfullt. När man har kommit ut på andra sidan, så är det väldigt många människor som ändå säger att händelsen har förändrat dem till det positiva. De förstår mer vad som är viktigt i livet och blir lite visare helt enkelt. UPPMANING Har du själv, som anhörig eller arbetskamrat, drabbats av en arbetsplatsolycka som du haft svårt att bearbeta. Kontakta gärna Byggnadsarbetaren och berätta. Mejla till: kc@byggarb.se NR 12 OKTOBER 2016 BYGGNADSARBETAREN 33
Byggnadsarbetaren Verktygslådan
Byggnadsarbetaren Test: Tigersågar
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Tävling
Byggnadsarbetaren Bildkryss
Byggnadsarbetaren Information från Byggnads