STT 1
18 STT Vecka 33 onsdag 12 augusti 2015 TYCK TILL
REDAKTÖR: PER-OVE STÅHLBRAND · 070-353 13 72 Att lösa bostadsbristen är mycket viktigt – såväl för jobb som för tillväxt. De menar tre socialdemokratiska riksdagsledamöter i veckans debatt artikel. 250 000 bostäder till 2020 Vi socialdemokrater anser att bostadsbristen är ett av de största hindren för jobb och tillväxt i vårt land. Bostadsbristen hindrar människor från att ta jobb, börja studera, fl ytt a hemifrån eller fl ytt a ihop och bilda familj. Särskilt stor är bristen på hyresrätt er. Sverige måste investera i nya bostäder. Minska ROT och bygg mycket mer nytt istället för att bygga om kök för välbeställda medborgare. Vi vill införa ett investeringsstöd till byggande av hyresrätt er i kommuner med bostadsbrist. Vi kommer att ställa krav på att bostäder som får stöd har rimliga hyror, att det fi nns tydliga krav på energieff ektivitet och att de förmedlas öppet genom en kommunal bostadsförmedling eller i annat samarbete med kommunen. Fler hyresrätt er med rimliga hyror ger större möjligheter för alla att fl ytt a till jobb och utbildning. Kommuner som tar sitt ansvar för bostadsbyggandet ska få statligt stöd. Såväl kommunernas inställning som kapacitet i detaljplanering och handläggning av byggnationsärenden, samt kommunernas möjlighet att anlägga vägar, förskolor, skolor och annan samhällsservice är en nyckel för att öka bostadsbyggandet. Riktat stöd till energieffektivisering och upprustning av hyresrätt er kommer att införas. Dett a kommer även leda till att fl er befi ntliga hyresrätt er hyrs ut och/ eller blir mer att raktiva. Det stärker därmed både jämlikheten, miljöarbetet och bostadsförsörjningen. Vi föreslår ett stöd till nybyggnation av bostäder för äldre, samt stöd till kommunerna för utbyggnad och stärkt kapacitet i kollektivtrafi ken. Dett a kommer både att möjliggöra förtätning av befi ntliga bostadsområden och göra mer mark att raktiv för bostadsbyggande. Viktigt för kommuner med stor andel äldre. Sammantaget utgör detta en bostadspolitik med en helhetssyn. Det handlar om de ekonomiska villkoren för byggande, regelförändringar såväl som markfrågor. I jämförelse med de utfästelser vi socialdemokrater gjorde i valrörelsen 2014 är det ett ännu mer ambitiöst reformprogram, men det är också vad verkligheten kräver för att Sverige ska bli ett land som håller ihop. PHIA ANDERSSON, PETTER LÖFBERG OCH ANN-CHRISTIN AHLBERG Socialdemokratiska riksdagsledamöter Är ett ännu mer ambitiöst reformprogram. ANN-CHRISTIN AHLBERG Ingen slump Visst har ni hört om fattigt folk och om krig i alla tider om svält och folk som lider var dag Visst har du hört om rikedom och vem det är som vinner Vem och vad som försvinner i historien? Visst har du sett hur fattigt folk Ibland konstigt beter sig Tittar ner när dom ser dig gå förbi? Visst har du sett hur olika Rika beklagar Ett beteende som ej behagar dom? Så vad tänker du när du hör och ser om allt detta som händer Undrar du vad som gör att det sker Är det du eller nån som du känner?? Visst har du haft en känsla Att det är nått som inte stämmer Och tänker du efter så förstår du nog rätt snart Att allt detta är en plan Helt uträknad och iskall Ingen slump med vissa utfall Ingen Tjänar på TOMMY KNYCKARE LÄSARBILDEN TVINGA INTE VÅRA BÖNDER ATT SLUTA När anses bönder ha kompetensen att kunna ta egna beslut gällande sina djur? En bonde som får sin utkomst från sina djur månar naturligtvis om deras bästa. Så har det varit i alla tider innan EU började lägga sig i! Nu är det i viss mån Astrid Lingren som är orsaken till ett visst missnöje bland många kobönder. Frågan gäller ett beslut gällande beteskrav på att alla kor ska vara ute på bete under minst två månader. Jätt eskönt för alla djur att komma ut på grönbete men förutsätt ningarna har förändrats väldigt mycket sedan 1988 då beslutet togs. De svenska mjölkgårdarna har genomgått stora förändringar, från små och medelstora gårdar med uppbundna djur har de fl esta nu gårdar med lösdrift och väldigt stora besätt ningar. Djuren får röra på sig även när de är installade i ladugården, många har dessutom rastgårdar där djuren kan gå ut året om. Så var inte förhållandet för korna när beslutet togs i slutet av 1980 talet! Här är det endast mjölkpriset som inte hängt med utvecklingen, det ligger på ungefär samma nivå, 2,70/kg per liter som då beteskravbeslutet togs. Mjölkböndernas alltmer pressade ekonomiska situation har gjort att krav nu förs fram att slopa sommarbeteskraven. Svenska mjölkbönder har det tuff t, med Arla som manar på att det ska fi nnas 500 djur eller fl er i besätt ningarna. att då ha kvar mjölkbesätt ningar på runt 80 stycken skulle bli helt olönsamt! Möjlighet att erbjuda lokalproducerat, ekologiskt och härodlat skulle minska märkbart, de ”mindre gårdarna på 70-80 kor” är snart att jämföra med dåtidens familjejordbruk på 20-30 kor! Tvinga inte våra duktiga och kompetenta mjölkbönder att lägga ner sina verksamheter och bidra till en allt mer avfolkad landsbygd. Sverige har världens bästa djurhållning, dett a borde kunna öka lönsamheten för producenterna, inte avveckling! BIRGITTA LINDQVIST, EVY ERLANDSSON, PER SIMONSSON SD i Tranemo SKÄMS ÖVER ETT FULT SVENLJUNGA När man åker i genom Svenljunga kommun så ser man att kommunen verkar ha panik att försöka försköna torg rondeller och refuger med stora urnor med blomsterarrangemang. Visst , det är vackert , men bara på ytan. För ett antal år sedan gjordes torget om under köpmannaföreningens idé- och förslagslåda. Resultatet kan väl diskuteras!? Torgparkeringen gjordes både mindre och mycket opraktisk med alla refuger och höga kanter. Ett plustecken för grönområdet som anlades med vackra perenna växter och ett mindre vatt enlandskap där det blev både en vacker och harmonisk rastplats. Nu i våras när jag åkte förbi ser jag en minigrävare stå vid det så kallade grönområdet , det är totalt igenväxt med allsköns ogräs. (har sett och ser för jävligt ut!) Nu skall det rensas!? Vad kostar det oss i kommunen att anlita en sådan maskinell rensare samt alla nya perenner , det var med största sannolikhet inget fel på dom som växte där innan.? Den komponeringen av växter man gjort nu ser en aning rörig och fantasilös ut. Finns det inte någon som orkar kröka på ryggen och dra lite ogräs på anställningslistan på Svenljunga kommun eller är det kravet på den typen av kompetens för stort? Nä, ta av er kostymen och ut och se er om i kommunen och se om ni tycker det är vackert? De fl esta av oss har väl någon gång rensat någonting – eller? Tanken cirkulerar hur de tänker ”Det gör inget för vi betalar inte ”. Är det sådant som kallas ansvarsfrihet? Vem har beviljat det? Jag skäms nästan när de arrangerar allsångskvällarna när det kommer stora artister och folk i från grannkommunerna och det ser ut som det gör. FOLKE Skriv kort så ökar dina chanser till publicering. Texterna får vara högst 1 800 tecken, inklusive mellanslag. Vi förbehåller oss rätt en att korta och redigera texten. Du får skriva under signatur, men namn, adress och telefonnummer måste alltid bifogas. Insändare som riktar sig mot en namngiven person måste dock undertecknas med namn. PEDERSBOSLÄKTEN PÅ TRÄFF I MARBÄCK MARBÄCK Lördagen 27 juni träff ades 55 glada ätt lingar till Emil och Hulda Andersson på släktgården Pedersbo i Marbäck. Gården bebos i dag av Alf Andersson, ett barnbarn till Emil och Hulda. Det blev många ”kommer du ihåg”, men även ”vem är du”? Alla verkade trivas och träffen varade i många timmar. FOTO: PRIVAT