Svensk Jakt nr 6

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Älgjakt Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Betesskador Svensk Jakt Forskning för jägare FORSKNING FÖR JÄG ARE Utfodring av älg med rotfrukter och spannmål kan öka kvistbetet i området där djuren uppehåller sig. Ett nyligen utfört experiment i Skånes djurpark visade att om älgen ges fri tillgång till foder med mycket socker i, så ökar behovet av fibrer. I studien filmades varje tugga under sju vinterveckor, vilket gav många intressanta svar kring älgens matvanor. Utfodring kan öka älgens betesskador A 36 tt älgar också äter från utfodringsplatser är känt sedan länge, men hur de och omgivningen kan påverkas av utfodringen har tidigare inte studerats närmare. Under sju vinterveckor fick sju älgar i Skånes djurpark vara med i ett utfodringsexperiment där de gavs tillgång till kvistar från sälg (Salix caprea, Salix cinerea och Salix fragilis), samt fri tillgång till två olika sorters pellets (kraftfoder). Den ena sorten innehöll mycket kolhydrater, det vill säga mycket energi, och den andra sorten innehöll mycket protein och mindre energi. Resultat en visade bland annat att om en älg får fri tillgång till energirika pellets så vill och behöver den kompensera med ett stort intag av fiber (kvist). I skogen skulle det kunna innebära att utfodring kan ge ökat kvistbete i områden där utfodringen sker. Foderexperimentet i djurparken delades in i olika delar: en period där älgarna fick välja fritt mellan pelletssorterna, och en period då de bara fick tillgång till en av de två. Sälg fick de varje dag. Älgarnas födo beteende (antal bett, ättid och så vidare) filmades och mättes, och det gjordes även näringsanalyser för att ta reda på vad exakt de fick i sig vid varje tillfälle och totalt per dygn. Gammal teori kullkastas En gammal teori om älgens näringsbehov är att den alltid vill få i sig så mycket energi som möjligt. I experimentet skulle det innebära att den i stor utsträckning skulle välja pellets med mycket energi, och i skogen skulle den i mån av tillgång välja det foderslag som innehåller mest energi. Samtidigt skulle den inte vilja lägga så mycket energi på att söka upp fodret, utan sträva efter att maximera intaget och slösa så lite som möjligt på den egna energin. Resultatet visade att den näringsbalans sälgen innehöll överlappade precis med det näringsmål älgarna visade genom sitt val av pellets. I praktiken kunde det ses genom att de gick tillbaka till mindre sälgbetning när det fanns en variation i utbudet av pellets. Det verkar alltså som att älgarna inte hade samma behov av att kompensera med kvist när pellets utbudet var mer balanserat. Balans i näringsintaget Resultaten kan tolkas som att älgen försök er balansera sitt näringsintag, precis i linje med vad forskare har visat hos olika andra djurslag som apor, fiskar, rovdjur och insekter. Den senaste tiden har forskarna på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, fått indikation er på att älgar i naturen väljer sitt näringsintag på liknande sätt som de i djurparken. En insamling av våminnehåll från sydsvenska älgar under jakten för några år sedan har visat att en hög mångfald i vinterdieten, med stort inslag av kvist från lövträd, är förknippat med relativt höga kalvslaktvikter och bra reproduktion i populationen. Att bara ha några få växtarter att välja mellan verkar göra det svårt för en älg i det vilda att hitta den rätta näringsbalans en, jämfört med en situation där de har möjlighet att välja de bästa bitarna från många arter lövsly, örter och buskar som komplement till stapelfödan tall. En bra livsmiljö, helt enkelt. Under vissa delar av dagen kan en sådan strategi överlappa med att de väljer energirikt foder, men inte alltid. Sälg, som innehåller lite energi och mycket fibrer, kan ibland vara av låg kvalitet för älgen, men ibland hög, beroende på vad som annars finns att tillgå som foder. Vilket foder som är bra eller dåligt beror alltså helt på vad det betande djuret är i behov av för stunden. Älgens matsmältning Älgen är idisslare och har tre förmagar och en egentlig mage (löpmagen). I den första förmagen, våmmen, finns det mikroorganismer (våmflora) som omvandlar det tuggade fodret till olika fettsyror som älgen använder som energi. Det är en komplicerad process, men utan en frisk och välfungerande våmflora kan inte någon idisslare tillgodogöra sig innehållet i födan. Hos idisslare som lever på våra breddgrad er är miljön i våmmen under vår och sommar anpassad till att ta hand om en grön, bladbaserad och näringsrik diet. På hösten ändras våmfloran för att kunna hantera mer svårsmält och näringsfattigt foder med högt fiberinnehåll. Men om älgen i stället äter foder med hög andel kolhydrater kan våmmen surna, vilket inte är bra för våmfloran. Alltså är det logiskt att tänka att älgen måste kompensera ett stort intag av socker mitt i vintern med att äta kvist och liknande med hög andel fibrer. Vad blir effekten av utfodring? Så vad händer om en älg äter från en foderplats med rotfrukter eller spannmål som innehåller mycket snabba kolhydrat er? Alltså foder som används för att öka överlevnad och repro duk tion samt för att avleda djuren från ung skog, planteringar eller fält? Om älgarna gör som Nr 6 2020 SVENSK JAKT Svensk Jakt Rävjakt Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Test: Nio vaksikten Svensk Jakt Vildsvinets år Svensk Jakt Redskapsboden Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Hälge Svensk Jakt Sett & läst Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Från Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Soltider Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer