Svensk Golf 1
EN ROND MED JÖRGEN PERSSON DEN EVIGE BOLLKONSTNÄ
REN Pingisveteranen Jörgen Persson gör i år sitt sjunde och sista Olympiska spel. Vi avbröt hans förberedelser inför medaljEN VITA AUDIN GLIDER IN på klubbens parkering vid lunchtid. Bagen greppas bestämt ur bakluckan, en vagn rycks fl yktigt i steget samtidigt som några mobilsamtal klaras av nästan parallellt med en djupdykning i restaurangens salladsbuff é. Det är fullt möjligt att missta Jörgen Persson för en resande säljare som gör ett naivt försök att smyga in en golfrond i ett tight glapp mellan två kundbesök. Men mannen på andra sidan bordet är ute på en betydligt längre resa som nu bara är några månader från sin defi nitiva slutdestination. I slutet av juli tar Jörgen upp de lårkorta shortsen ur trunken för sitt sjunde OS. Två år har passerat sedan 46-åringen bestämde sig för en sista kraſt samling mot den OS-medalj – som aningen retligt saknas i den tunga meritförteckning som radar upp individuella och lagmässiga EM- och VM-guld. Den här fredagen gräver jag ett djupt hål i Perssons smällpackade kalender när vi traskar ned mot första tee på hemmaklubben Halmstad GK:s södra bana. Det återstår någon dag innan han lämnar 60 SVENSK GOLF 6 2012 jakten för att utmana honom i en laddad niohålsmatch. [text: ERIC FRANZÉN foto: KRISTOFFER KLING] landet för en tävlings- och träningsmånad i Sydkorea, Kina och Japan. Han borde egentligen spendera tiden med att beta av ärenden på banken eller andra ställen. Men det får vänta en stund. Golfsuget måste få sitt och eſt er några kraſt fulla provsvingar drar Jörgen tillbaka drivern för att påbörja årets första runda. Bollen fräser strax däreſt er ned i marken för att landa cirka 15 meter framför vår tee. Men när han väl lägger sig bakom greenen eſt er tredjeslaget blir det åka av. Lovikavantarna packas bildligt talat in i bagen och fram träder ett par magiska händer som dryper av känsla. Pang! Bom! Chip och putt i sömnen från det halvknepiga läget. Från ingenstans snackar vi plötslig delning av hålet. – Man får med sig en hel del från pingisen i närspelet. Speciellt känslan. Handlederna används gärna även här, och jag gillar att knacka in bollen med dem, konstaterar han. DET VAR BORDTENNISEN SOM LEDDE HONOM till golfen. I mitten av 1980-talet greppade Persson klubborna för första gången. Tidigare hade han bara suttit parkerad vid någon green och passivt betraktat när det gamla gardet – Kjell ”Hammaren” Johansson, Ulf ”Tickan” Carlsson och Stellan Bengtsson – gått loss på banan. Den egna golfen tog ordentlig fart när han temporärt drog sig tillbaka från bordtennisen under 2005, då han fl yttade ned till Qatar för ett jobb som ungdomstränare. »