Svensk Jakt nr 7

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Mörkrets väktare Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnytt Svensk Jakt Naturligt vis NATURLIGT VIS Ända sedan förra sekelskiftet har vilda djur förmänskligats, fått namn, röster och känslor i naturfilmer och sedermera i naturprogram på tv. Av slentrian, tycker professorn och medieforskaren Hillevi Ganetz. Ingen har tagit reda på vad tittarna vill ha. Naturprogram – eller bara naturlika program TEXT MARIE GADOLIN H REALITY-TV I Sveriges radios program Medierna liknar Hillevi Ganetz naturprogrammen vid reality-tv, vilket Svenskjakt.se har skrivit om tidigare. – Enorma mängder film spelas in för att sedan på klippbordet formas till en sammanhängande historia. Gärna den klassiska Hollywood-filmens narrativ: en individs födelse, barndom, vuxenliv och död, säger hon. h» Läs mer: ttps://svenskjakt.se/ jakt-prylar/sett-last/ efter-svensk-jaktkronika-mediernagranskar-svtsnaturprogram/ 30 illevi Ganetz, professor och medieforskare vid Stockholms universitet, anser att naturfilm är väldigt antropomorfiserande – vilda djur förmänskligas. – Så har det varit ända från början och det är inget man tycks ge upp. Idag lägger man kanske inte längre ord i djurens mun, men speakerrösten lägger ju in mycket känslor och förmänskligar. Man tänker sig kanske att tittarna inte förstår annars, om man inte förklarar utifrån mänskliga aspekter. Det är lite av en misstroendeförklaring gentemot publiken, säger hon. Måste tittarna verkligen ha detta förmänskligande för att förstå och ta till sig naturfilm? Den populära SVT-produktionen Den stora älgvandringen bygger ju inte på det. – Det är inte undersökt hur tittarna upplever förmänskligandet, inte vad jag vet i alla fall, men SVT berättar inte allt man gör. Skulle man i Sverige göra det statistiskt hållbart skulle man behöva göra utskick till cirka 6 000 personer och få dem att svara. En stor apparat, enligt Hillevi Ganetz. Naturprogram i förändring För tio år sedan gav Ganetz ut boken Naturlikt, baserad på hennes forskning. I boken beskrivs och analyseras hur SVT:s naturprogram sett ut och förändrats sedan tv-mediets början på 1960-talet. I Naturlikt framträder en mansdominerad värld, med mysigt piprökande män i stickad tröja och ett metspö, en bössa eller en kikare i handen. Kvinnor fanns inte med alls i naturprogrammen förrän långt senare. Jakt och fiske var från början viktiga inslag som sakta men säkert fasades ut. Brukandesidan fick ge vika för betraktarintresset. Omvandling under galgen – Jag har inte följt med på samma noggranna sätt sedan boken gavs ut, men jag tycker att mycket är sig likt, förutom att klimatfrågan kommit tillbaka i programmen igen. Det har varit en ”omvandling under galgen”, kan man säga. David Attenborough till exempel hyllas i alla tonarter för att han blivit en klimatförkämpe, men det är först under det senaste decenniet. Bra, men det borde ha hänt mycket tidigare, säger Hillevi Ganetz. På 1970-talet flyttades miljöfrågorna ut från naturmagasinen till egna program i tv-tablån. – Naturmagasinen har en stor och stadig tittarskara, det var ett misstag att dela upp frågorna i olika program. I naturprogrammen kunde man ha gjort mycket mer för att informera en bredare publik. Just information och kunskapsförmedling ser man allt mindre av i naturprogram, eller naturlika program, nu för tiden. Mer av underhållningsprogram – Det handlar mer om program - ledaren än om naturen. Naturmagasinens utbildande, folkbildande, roll har man släppt. Underhållning har blivit mycket mer centralt, det gäller allt inom tv och är en större rörelse i medielandskapet. Att undervisa anses förlegat och mossigt. Det drabbar också naturprogrammen och inte minst naturfilmerna, hävdar Hillevi Ganetz. Hon kan sakna Nils Linnman, fågelexperten, och programmet Korsnäsgården som var lite mer ”public service”. – Lekandet, skrattandet och fnissandet … det är inte längre samma tyngd som i 60- och 70-talens program. Mycket information förbigås. Å andra sidan kanske vissa tycker att det är roligt. När jag undervisade om det här lät jag studenterna titta på Pingvinresan, som innehåller mycket musik och förmänskligande. Eleverna var kritiska, men tyckte att den var rolig att titta på. De fick också se en tiominuters film om måsar som en bekant till mig i Malmö gjort, utan speakerröst, bara fåglar som flyger omkring. Den upplevdes som jättetråkig av eleverna. Ett av otaliga exempel på hur djur förmänskligas av Sveriges television. Vad har puman gjort för att beskrivas som legendarisk? Och varför ges honan ett namn? Ses som tråkiga Det finns fler exempel på sådan speakerlös naturfilm, som Pica pica om skatorna i Stockholmsförorten Vällingby, Nr 7 2022 SVENSK JAKT Svensk Jakt Bockjakt Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Test av avståndsmätare Svensk Jakt Rävens år Svensk Jakt Vildsvinsläget län för län Svensk Jakt Vildsvinstroféer Svensk Jakt Andtuber Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Sett & läst Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt juli Svensk Jakt Soltider juli Svensk Jakt Malins goda viltrecept Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer