Byggnadsarbetaren Tävling
Byggnadsarbetaren Levande begravd
HÄR ÄR FEM FALL DÄR DIKET BLEV EN DÖDSFÄLLA: Joha
n begravdes under jorden i fl era minuter ■ JUNI 2005: Anläggningsarbetaren Johan Lidén blev levande begravd under schaktmassor och låg under jorden i fl era minuter innan han räddades. Han höll tillsammans med grävmaskinisten Åke Berggren på med att lägga en ny dagvattenledning i betong i en drygt tre meter djup ledningsgrav, nära en trafi kerad väg i Umeå – ett projekt i anslutning till Botniabanan. Plötsligt släppte förankringen i sidan och jord och grus rasade över honom. Han stod på knä och arbetade vid rörändan när massorna kom. Efter tre till fem minuter Ingen stödkonstruktion ■ APRIL 2010: En anläggningsarbetare begravdes delvis i jordmassor i ett schakt vid en bostadsfastighet i Malmö. De hade grävt för att lägga dräneringsledningar och samtidigt kunna lägga en fuktspärr på husväggen. En stor lermassa var kvar intill husväggen och rasade plötsligt över anläggningsarbetaren som fi ck cirka 800-900 kilo över sig. Det fanns en viss stödkonstruktion, på en del av jobbet, men den var helt otillräcklig och skyddade enligt Arbetsmiljöverket inte alls mot raset. lyckades hans arbetskamrat få loss honom. Det fanns fl era orsaker till olyckan. Anläggningsarbetarna hade stött på ett gammalt rör som måste ligga kvar och rörgravens ena sida låg mot en stor väg. Det fanns även rasbenäget dräneringsgrus på och runt röret. Både Johan och Åke tror att vibrationer från trafi ken var det som satte gruset i rörelse. Det hade också regnat kraftigt. Arbetsmiljöverket ansåg att en olycksorsak var att släntlutningen var för brant. Enligt Åke Berggren hade de gjort allt de kunde. För liten släntlutning ■ JANUARI 2007: En byggnadsarbetare begravdes i lera i en tre meter djup ledningsgrav i Järna, söder om Södertälje. Olyckan hände i samband med schaktning för en avloppsledning. Väggarna på den tre meter djupa schakten började röra sig när nattfrosten släppte. Enligt Arbetsmiljöverket berodde olyckan på att det var för dålig släntlutning på rörgravens väggar. – Vi hade släntat så mycket vi kunde, utan att ta av vägen. Men vi hade ju tidigare jobbat på exakt samma sätt i mer än 60 meter, säger han. – Det är en vansinnig tids- press på de här jobben. Det leder till olyckor. Det var vansinnig tidspress här också, men i det här fallet var det inte det som ledde till olyckan, säger Åke Berggren. Johan Lidén tycker att sä- kerheten ska byggas in redan i planeringen. – Det är där man måste fatta besluten om vägar ska stängas av. Släntstödet gav vika ■ JUNI 2007: En anläggningsarbetare begravdes under jordmassor och trycktes fast med bara huvudet fritt, efter en olycka i Hässelby. Han arbetade med dränering av en villagrund, när brädorna som stagade upp på sidorna plötsligt gav vika. Han satt fast i tio minuter och när han väl togs upp var han medvetslös. Det var fl era orsaker till olyckan. Det som utlöste raset var enligt Arbetsmiljöverket att man lagt upp all uppgrävd jord för nära dikeskanten. Olyckan hände när jorden, som innehöll mycket sand, sedan blev våt och tung av regn. Dessutom fanns ingen släntlutning, kanterna var raka. ”Tyvärr är det nog varken första eller sista gången som något sådant här händer, säger Johan Lidén. Brant släntlutning ledde till ras ■ NOVEMBER 2004: En anläggningsarbetare begravdes till midjan i rasmassor och skadades vid ett schaktras på Botniabanan . På arbetsplatsen höll man på med schaktningsarbete för en dagvattenledning. Den skadade stod i den cirka 2,5 meter djupa ledningsgraven samtidigt som grävmaskinen grävde, då raset plötsligt kom. Enligt Arbetsmiljöverket berodde olyckan på för branta släntlutningar och dåliga markförhållanden. Någon riskbedömning var inte gjord. SÅ FUNGERAR SLÄNTNING LUTNINGEN Lämplig lutning kan variera kraftigt beroende på jordtyp. Här är några exempel: Torr sand och torrt grus: 45° Jordfuktigt grus: 35–45° Jordfuktig sand vid små schaktdjup: 65–75° ■ Det säkraste sättet att göra rörgravar och schakt varierar med hur markförhållanden ser ut, om till exempel jorden ändrar sig utefter ledningsdiket. Därför ska man alltid först göra en risk bedömning och vid behov geotekniska markanalyser. Det fi nns fl era sätt att säkra rörgravar. En är med släntlutning och en annan med stödkonstruktioner. Många olyckor inträff ar vid ändrade mark- och väderförhållanden, eller att schaktmassor lastats för nära schaktkanten. KÄLLA: ”SCHAKTA SÄKERT” NR 8 JUNI 2010 BYGGNADSARBETAREN 19 GRAFIK: PETER ÖNNESTAM ANDERS CARLSSON
Byggnadsarbetaren Porträtt
Byggnadsarbetaren Sjukpenning
Byggnadsarbetaren VVS-laget
Byggnadsarbetaren Test
Byggnadsarbetaren
Byggnadsarbetaren Grejer & grepp