Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet: De unga visar vägen
Sten Kort & gott: Nasjonalmuesu i Oslo, Christer K
jellén avtackad, ny förbundsstyrelse
Sten K-sten: Gunnarsnäs kyrka
Sten Intervju: Johan Falkman
Sten Tema Stenbrottsturism
TEMA STENBROTTSTURISM ZZ Top, Robert Wells, Patti
Smith, Neil Young, Kraftwerk och Bryan Ferry. Alla har gett nytt liv till ett 60 meter djupt hål i skogarna utanför Rättvik. Dalhalla en sommarkväll är en mix av förundran och logistik. Bilar och husbilar stångas på småvägarna mot det imponerande hålets nedsänkta amfiteater. Publiken vandrar ner på en ramp, under de svindlande pallarna som övergavs 1990. Brytningen i Draggängarna, som brottet hette tidigare, starta de på 1940-talet och pågick i nästan 50 år. Hålet som blev kvar visade sig ha överraskande fin akustik och en konsertverksamhet startades. Opera legendaren Birgit Nilsson sköt 1994 startskottet i det nyväckta kalkbrottet som i dag är ett både udda och självklart stopp för världsartister som förvånat tittar ner mot botten: ”Down there? My goodness!” Dalhalla är ett scenografiskt industriminne, ett exempel på hur stängda stenbrott får nytt liv och nya syften när brytningen avslutats. Men det är inte bara popstjärnor och operasångare som ger brotten nytt liv, det gör även badgäster, geoturister, fågelskådare, universitetskurser och naturvårdare. Länder med väldiga postindustriella lämningar visar vägen. I USA har stenbrott förvandlats till amfiteatrar, botaniska trädgårdar, äventyrsparker och friskvattenreservoarer. I sydöstra Kina, i Jinyundistriktet med över 3 000 övergivna stenbrott, har arkitekter med små medel byggt om stenbrott till svindlande kulturella mötesplatser: vackra trätrappor leder ner i brotten som är konsertlokaler och bibliotek. Scenografiska passager i samspel med schaktens sågade stup förvandlar arbetsplatserna till meditativt laddade besöksmål. Projekten sätter även standarden för vad som kan åstadkommas i återbruk av övergiven stenindustri. Men det krävs pengar, visioner och många människor i närheten som kan använda brotten på nya sätt. Naturen trivs när stendammet har lagt sig. Med rätt slags efterbehandling kan övergivna stenbrott bli resurser som både konstgjorda oaser för sällsynt växt- och djurliv och kunskapsbanker. Naturen tar inte bara tillbaka sitt område, den övergår också i ett nytt slags natur. – Synsättet har förändrats. För 20-25 år sedan skulle efterbehandlingen utföras så att det nedlagda brottet smälte in i landskapet så mycket som möjligt. Under mina första jobb i slutet av 1990-talet skulle allt släntas av och rundas till, säger Mats Waern, miljökonsult på analys- och teknikkonsultföretaget WSP Sverige. Han och hans kollegor kallas ofta in när det är dags att förnya brytningstillstånd för bergtäkter. – Jag har sett de flesta stenbrotten i Götaland och varit ”Vilka arter skulle vi kunna gynna? Vi kommer med förslag på hur miljön för det kan skapas. Det beror på vilka naturtyper som finns kring brotten.” 14 med om säkert 100-150 ansökningsärenden. Innan dess var jag på myndigheter och prövade tillstånd. WSP gör ”hela paketet” med miljökonsekvensutredning, tillståndsansökning, naturvärdesutredning och vattenutredning, samt arbetar med planer för hur ett brott ska se ut när stenföretaget lämnar området. I samband med sökande av nya tillstånd, listas också förslag på hur efterbehandlingen ska gå tillväga. Mats Waern arbetar med och upprättar naturvårdsplaner där skyddsnivån läggs. – Vilka arter skulle vi kunna gynna? Vi kommer med förslag på hur miljön för det kan skapas. Det beror på vilka naturtyper som finns kring brotten. Och det är bra om bolagen har god vilja. Det är förenat med höga kostnader. S ynen på stängda stenbrott har förändrats med tiden. Ordet ”återställa” används inte längre, eftersom återställande är omöjligt när all sten har tagits ut. I dag heter det efterbehandling. – Vi har börjat förstå att störda miljöer främjar sällsynta arter, berättar Mats Waern. Han understryker att alla spelar på samma planhalva: både myndigheter och närboende. I dag ses det som värdefullt med branta klippor, sand och vattensamlingar, stenupplag eller högar av död ved som skapar gynnsamma miljöer för djurliv och växter. Det måste också göras insatser för att säkra ett brott, till exempel med stenblock som förhindrar biltrafik eller varnar för stup. I dag finns omkring 50 svenska stenbrott som producerar blocksten. Ballastbrotten är långt flera, gissningsvis 700-800 stycken. Samma regler för efterbehandling gäller för alla brott. Mats Waern berättar att många brott med 15-20 år gamla tillstånd dras med äldre regler för efterbehandling. Äldre tillstånd har äldre regler för efterbehandlingen vilket kan bli problem i dag, om de gamla reglerna ska gälla. Mats Waern betonar vikten av att förhålla sig öppen inför stenbrottets framtida öden. Det är viktigt att föra dialog med tillsynsmyndigheterna. Tillståndet måste lusläsas. Gamla synsätt kan dröja kvar i ett kontrakt, men vara så strikt formulerade att ägaren bryter mot tillståndet om det görs en modern efterbehandling. – Det gäller att tänka efter noga och vara ute i god tid när tillstånden ska förnyas. Hur kan då nedlagda stenbrott få nytt liv och hur Mats Waern, miljökonsult. ska de utvecklas? Geografi och befolkningstäthet är två grundparametrar. Vad lockar människor till ett övergivet stenbrott? Ligger det i turisttrakter och är fyllt med vatten är det ett givet besöksmål. Norra Gotland är pepprat med gamla kalkbrott där lokala badgäster alltid har hoppat i de klara vattenhålen från klippkanterna. I takt med att turismen har ökat på ön har de ”hemliga” badställenas rykte spridits och trafiken ökat. Med sociala medier styrs nu sommargäster i täta strömmar till samma åtråvärda badplatser. De ofta rätt dåliga tillfartsvägarna korkar då lätt igen, vilket skapar absurda bilköer. Gotlänningarna själva fnyser lite åt ”Blå lagunen”. Det är ett gammalt kalkbrott utanför byn Ar, ett stort och flackt brott i ett naturreservat, stort också på Instagram som en badvänlig sjö. Algblomningen i Östersjön ökar trycket på de gotländska
Sten Projekt: Bomhus askgravlund
Sten Projekt: Bromma kyrka
Sten Projekt: Uppsala gågata
Sten Stenpriset – nominerade 2022
Sten Projekt: Finns i sjön
Sten Novus: Så vill vi ha vår grav
Sten Tekniskt. Certifiering av gravstensmontörer
Sten Designpriset – nominerade 2022
Sten Stenskolan: Kapitel 2
Sten Juridik: Artskydd och täkttillstånd
Sten Krönikan: Magnus Berglund
Sten Fråga Stens sakkunniga: Egenb gravsten & säke
r ommontering
Sten Marknaden