Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet: De unga visar vägen
Sten Kort & gott: Nasjonalmuesu i Oslo, Christer K
jellén avtackad, ny förbundsstyrelse
Sten K-sten: Gunnarsnäs kyrka
Sten Intervju: Johan Falkman
Sten Tema Stenbrottsturism
Sten Projekt: Bomhus askgravlund
Sten Projekt: Bromma kyrka
Sten Projekt: Uppsala gågata
Sten Stenpriset – nominerade 2022
Sten Projekt: Finns i sjön
Sten Novus: Så vill vi ha vår grav
Sten Tekniskt. Certifiering av gravstensmontörer
Sten Designpriset – nominerade 2022
Sten Stenskolan: Kapitel 2
Sten Juridik: Artskydd och täkttillstånd JURIDIK T
ÄKTER & ARTSKYDD Artskydd höjer kraven för täkttillstånd Bevarande och skydd av den biologiska mångfalden hör till de största utmaningarna i spåren av klimatförändringarna. En nyare praxis om artskydd från EUdomstolen har fått stor betydelse i tillståndsprocessen för täktverksamhet. Här är några av de viktigaste frågorna att tänka på inför, under och efter en miljöprövning. TEXT CAROLIN HAMMAR & SOFIA LÖWE, JURISTER VID ADVOKATFIRMAN DELPHI bestämmelserna om artskydd bygger på svensk lagstiftning (fridlysning) och EU:s naturvårdspolitik. Sistnämnda baseras i huvudsak på två direktiv: Artoch habitatdirektivet (direktiv 92/43/ EEG) och Fågeldirektivet (direktiv 2009/ 147/EG). Direktiven innehåller förteckningar över vilka djur, växter och fåglar vars livsmiljöer fordrar särskilt skydd. Båda har samma mål och liknande förbudsbestämmelser om artskydd. EU-bestämmelserna är i sin tur implementerade i den svenska Artskyddsförordningen ( 2007:845 ) och genom praxis. Regeringen fridlyser växt- och djur arter som naturligt förekommer i Sverige eller som är upptagna i EU:s direktiv. Skälet att fridlysa kan vara att artens fortlevnad är hotad för att den är sällsynt. Även arter som är relativt vanliga kan skyddas om de till exempel utsätts för omfattande plockning eller annan mänsklig påverkan. En fridlyst art kan vara upptagen på den svenska Rödlistan, en ekologisk sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i landet. Listan kan i till ståndsprövningen utgöra ett bedömningsunderlag. Värt att notera är att inte alla fridlysta arter är rödlistade, även om många arter är det. En återkommande kritik mot Art skydds förordningen är sättet som Sverige infört EU:s naturvårdsdirektiv. Det gäller framför allt fridlysningsbestämmelsen i 4 § Artskyddsförordningen där alla vilda fåglar ges samma strikta fridlysningsskydd som de djurarter som fridlyses enligt Art- och habitatdirektivet. Denna överimplementering påtalas av 42 EU-domstolen i det uppmärksamma de ”Skydda skogen”-målet som med delades i mars 2021. EU-domstolen under kände svensk rättspraxis avseende punkterna 1-3 i 4 § och påtalade att frid lysningen gäller på individnivå, inte populationsnivå. Viktigt att notera är att EUdom stolen enbart pekade på arter listade i Art- och habi tatdirektivet, och avstod från att uttala sig vad som gäller förbudet i 4 § avseende vilda fåglar. En statlig utredning (SOU Skogsödlan är en av många fridlysta arter. 2021:51 ) lämnade i juni 2021 förslag på att bestäm melserna bör ändras för att säkerställa ett effektivt och rättssäkert regelverk. Ändringen innebär bland annat att fridlysningen av vilda fåglar och djurarter ska delas upp, vilket stämmer bättre överens med respektive EU-direktivs syfte. Vem måste beakta artskyddet? Artskyddsförordningen gäller förenklat alla som utför en handling som kan påverka naturen negativt. Fridlysning enligt 4 § gäller samtliga vilda fåglar, men endast vissa utpekade djurarter. Paragrafen är uppdelad i fyra punkter och innehåller förbud mot att: 1. avsiktligt fånga eller döda djur, 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Om en prövningsmyndighet anser att den sökta åtgärden eller verksamheten träffas av förbuden i 4 §, återstår att pröva om dispens kan medges enligt 14 §. En dispens har i praktiken visat sig vara svår att erhålla, vilket föranleder en närmare juridisk argumentation om förbudet verkligen utlöses av den sökta åtgärden, täktverksamhet i vårt fall. Vad krävs för att träffas av förbuden? Begreppet avsiktligt, punkterna 1–3, har prövats i praxis. När det gäller en ansökan om täktverksamhet enligt 9 kap. miljöbalken har verksamhetsutövaren inte till syfte att döda/störa vilda fåglar eller djur, utan syftet är själva brytverksamheten. Svensk rättspraxis visar att en eventuell påverkan på artens bevarandestatus kan räcka för att träffas av förbuden i punkterna 1-3. I samman - hanget bör även nämnas att det är sökanden som ska visa att den besitter den kunskap som krävs samt vidtar de försiktighetsmått som är nödvändiga för att inte påverka artens bevarandestatus. Vad gäller punkten 4 finns inget krav på avsiktlighet, utan förbudet aktualiseras så snart verksamheten innebär en skada eller förstörelse av ett sådant fortplantningsområde. Punkten tar sikte på bedömningen om områdets kontinuerliga ekologiska funktion påverkas av den sökta verksamheten. I prövningen ska sökanden kunna redogöra för artens föredragna habitat och i vilken utsträckning detta habitat (som kan sträcka sig utanför sökt verksamhetsområde) kan påverkas negativt. Vad händer om en verksamhetsutövare bryter mot förbuden? Den som med uppsåt eller av oaktsamhet dödar eller stör fridlysta arter eller FOTO PETER SJÖGREN/WIKIMEDIA COMMONS
Sten Krönikan: Magnus Berglund
Sten Fråga Stens sakkunniga: Egenb gravsten & säke
r ommontering
Sten Marknaden