Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet: De unga visar vägen
Sten Kort & gott: Nasjonalmuesu i Oslo, Christer K
jellén avtackad, ny förbundsstyrelse
Sten K-sten: Gunnarsnäs kyrka
Sten Intervju: Johan Falkman
Sten Tema Stenbrottsturism
Sten Projekt: Bomhus askgravlund
Sten Projekt: Bromma kyrka
Sten Projekt: Uppsala gågata
Sten Stenpriset – nominerade 2022
Sten Projekt: Finns i sjön
Sten Novus: Så vill vi ha vår grav
Sten Tekniskt. Certifiering av gravstensmontörer
Sten Designpriset – nominerade 2022
Sten Stenskolan: Kapitel 2
STENSKOLAN Brottsplats Sverige B rytningsstatisti
ken har varit relativt stabil i flera år. Det startas sällan ett nytt naturstensbrott i Sverige och produktionsvariationen av stensorterna på marknaden är mycket liten. Den absolut vanligaste stensorten är inte oväntat granit, som utgör cirka 60 procent av all sten som bryts i Sverige. Diabas och gnejs står för nära 20 procent, ungefär lika mycket som kalk sten och marmor. Övrig blocksten – som sandsten och skiffer – står för enstaka procent. När man bedömer om en sten är ”brytningsvärd” vägs många faktorer in. Förutom de rent tekniska egenskaperna som densitet, tryckhållfasthet, böjhållfasthet, vattenabsorption etcetera bedöms estetiska egenskaper som färg, struktur och textur. Avgörande är också vilken blockstorlek man kan få fram i stenbrotten. Blocken måste vara tillräckligt stora och fria från till exempel klov, sprickor, "stick", fläckar och ränder. metoderna för att utvinna blocken ser olika ut beroende på vilken typ av sten det handlar om. Granit, diabas och gnejs är mycket hårda stensorter jämfört med kalksten och marmor. Ett granitblock sprängs, sågas eller kilas ut med olika tekniker medan ett porösare kalkstensblock vanligtvis sågas ut med en linsåg. Uttagens fördelning speglar också i stora drag stenens användningsområden. Den mest typiska stenen som tas ut från ett svenskt stenbrott är en granit som blir markbeläggning i till exempel ett torg. En stor del, som den svenska diabasproduktionen, går också på export. Den som driver ett stenbrott ser till att i praktiken all sten som bryts kommer till användning. Reststenen används till andra typer av stenprodukter, framför allt ballast och vattenbyggnadssten. industriellt tillhör svensk stenindustri den stora grupp som bedriver verksamhet i täkter, där ingår även industrimineral och ballast. Men jämfört med de branscherna är stenindustrins verksamhet knappt mätbar, åtminstone sett till volym. De närmare 200 000 ton natursten som år 2019 levererades från svenska stenbrott utgjorde endast 1,8 promille* av den totala mängd så kallade mineralresurser som enligt SGU kom ut från samtliga täktverksamheter detta år. Det ger ett visst perspektiv på hur liten andel av täktverksamheten i Sverige som omfattar brytning av natursten. Samtidigt bedöms en liten naturstenstäkt med samma måttstock som till exempel Cementas stora kalkstensbrott på Gotland, vad gäller konsekvenser för miljö, grundvatten etcetera. täkttillståndet är grunden för den verksamhet som bedrivs i stenbrott. Det reglerar bland annat hur mycket sten som får tas ur berget under den tid tillståndet gäller, vanligtvis runt 20–25 år. Länsstyrelsen prövar och utfärdar täkttillstånden, som i sin tur regleras i miljöbalken och EU-lag stiftning, till exempel när det gäller art skydd (se sid 40 ). I ett täkttillstånd ingår även bankgarantier och en efterbehandlingsplan för hur stenbrottet ska återställas till en naturlig miljö när brytningen avslutas. Att skaffa eller förnya ett täkttillstånd är långa och kostsamma processer som ofta tar flera år. För ett mindre företag som bryter natursten är täkttillståndet ofta liktydigt med företagets värdering och existensberättigande. De relativt höga tillståndströsklarna gör att många mindre företag tvekar inför att expankiloton 200 150 100 50 0 2016 2017 2018 2019 2020 dera sin verksamhet, trots att det finns en stor efterfrågan på natursten. Överlag går många svenska stenbrytande företag ändå bra. Det finns i dag en stabil och ökande efterfrågan på natursten som gör att de flesta kan leverera allt som produceras. Och vissa populära stensorter inom till exempel inredning har inte sällan långa leveranstider. så var läget inte för 40-50 år sedan, när natursten blev ett obsolet inslag i den moderna byggindustrin och billiga material som plaster och kompositer tog över i miljonprogram och liknande. Svensk stenindustri genomgick då en strukturell omvandling och antalet brytande företag minskade kraftigt. Från att i början av seklet ha varit en av världens ledande producenter blev stenindustrin en krisbransch och många stenbrott avvecklades. De brott som blev kvar var ofta små och familjeägda. Ett typiskt exempel på den utvecklingen är Kolmårdsmarmorn, där det som mest fanns ett 70-tal öppna brott. Brytningen upphörde sedan helt under 70-talet, för att återupptas i liten skala ett par decennier senare. I dag har Kolmårds marmorn fått en renässans och Borghamns Stenförädling har som enda brytande företag fyllda orderböcker för lång tid framåt. n *Grus, sand och krossberg 2019, SGU Leveranser av natursten (block och plattor) Diabas och gabbro Gnejs Granit Kalksten (marmor) Blocksten övrigt KÄLLA: SGU, 2022 39
Sten Juridik: Artskydd och täkttillstånd
Sten Krönikan: Magnus Berglund
Sten Fråga Stens sakkunniga: Egenb gravsten & säke
r ommontering
Sten Marknaden