STT 1
Onsdag 18 december 2019 DEBATT Hur skall vi lycka
s med älgförvaltningen? Hur skall vi lyckas med älgförvaltningen och nå målet riksdagen satt upp: ”En älgstam av hög kvalitet i balans med betesresursen”? Efter sju år med den nya älgförvaltningen läser vi i tidningarna hur illa förvaltningssystemet fungerar. ÄLGFÖRVALTNING Baserat på ÄBIN och andra övergripande inventeringar och utredningar beskrivs vilka katastrofala betesskador och kostnader som drabbar oss skogsägare varje år. Självfallet skall vi ta detta på allvar. Vi skogsägare och jägare har ett ansvar hur vi förvaltar skogen och viltstammarna, inte bara för vår egen ekonomi utan även för kommande generationer och landet. Dessa övergripande inventeringar beskriver tillståndet, men är inte tillräckligt detaljerade för det lokala förvaltningsarbetet. Naturvårdsverket gjorde en utvärdering av älgförvaltningen 2018, där de skrev ”Älgskötselområdena har en nyckelroll i förvaltningen och ska vara den adaptiva förvaltningens grundstenar. Det är i dessa områden som man har viktig kunskap om lokala förhållanden för att förebygga skador på skog, i jordbruket och i trafiken.” Inte på något ställe i den 59-sidiga rapporten beskrivs hur det skall göras. Att vi inte lyckas med älgförvaltningen beror enligt vår uppfattning på att den bedrivs på ett schablonartat sätt, precis som skogsbruket på 1970-talet. POLITIK I slutet av 1900-talet träder ett parti fram som nu är det näst största partiet, Sverigedemokraterna. Jag lämnar partiets historia men ställer en fråga till de ”gamla” partierna. ”Vad har ni gjort för fel eftersom idag var femte väljare röstar på SD?” ”Att vi inte lyckas med älgförvaltningen beror enligt vår uppfattning på att den bedrivs på ett schablonartat sätt, precis som skogsbruket på 1970-talet”, skriver representanter för ÄFO 9 söder RV 40 Västra Götaland . Vi lärde oss sedan att skogsbruket skall vara ståndortsbaserat. Vi menar att även viltförvaltningen måste vara ståndortsbaserad. Älgarna är inte är jämt fördelade i landskapet utan älgarna måste skjutas där älgarna förvaltningen måste vi engagera både jägare och icke jagande markägare att samla in fakta till våra skötselplaner. är. Vi kommer aldrig att nå avskjutningsmålen om vi fortsätter att ha en proportionell fördelning i förhållande till arealen vid tilldelning till jaktlagen. Vi måste ta hänsyn till de lokala variationerna i vårt arbete och tillämpa avlysningsjakt efter en inledande period med proportionell tilldelning. Skall vi lyckas med älgUtöver de fakta vi kan hämta i Länsstyrelsens älgdata så krävs det att vi går ut i skogen och inventerar spillning och det lokala betestrycket. Lägger vi in dessa fakta på kartan över älgskötselområdet har vi en utmärkt bild av det lokala läget när vi har samrådsmöten och sätter våra planer. För att det skall gå lätt att samla in data och tanka över till dator för bearbetning, behöver vi bättre verktyg i form av appar till telefon. Det krävs också att vi satÄFO 9 söder RV 40 Västra Götaland Sven-Olof Salomonsson Karl-Åke Lagerqvist Mikael Fransson Lennart Appelqvist Bo-Erik Persson Jan Tinghall FOTO: BILDBANK sar på utbildningar lokalt. För att vi skall lyckas behöver myndigheter och organisationer satsa en del av alla de resurser som används till övergripande schablonbeskrivningar, till att satsa på verktyg och utbildningar i lokala arbetet. Hade de dessutom talat med oss istället för bara till oss, så hade detta varit klart för länge sedan. Nya partier förutsätter ett folks oro. En sådan finns i den västliga världen. Denna har lämnat industrialismens samhällsbygge för ett digitalt sådant. Detta nya samhälle fullbordar urbanisering och centralisering av såväl boende som makt. Resultatet blir, att människorna i stora områden känner: ”Vi är inte med!” De som driver denna utveckling är stora, ej så synliga krafter. I Sverige har vi tre ”storstäder” samt några andra orter som glatt tar emot tillväxt. De övriga känner sig inte ”vara med”. Ett utanförskap delar länder och även Sverige. Utåt sett fortsätter den gamla höger-vänsterdebatten. Vi väljare funderar över deras olika förslag. Vid sidan kan SD lugnt tala om, att de ska lösa allt och skrämmer med det Det svunna industrisamhällets politiska huvudaktörer var höger resp vänster samt liberala mittenpartier. Under 1900-talet tillkom Bondeförbundet/Centern, Kristen Demokratisk Samling/KD och Miljöpartiet. I sin startpunkt var dessa partier populistiska, då de startades av grupper som kände sig politiskt utanför. De nämnda partierna anammade direkt samhällets demokratiska lagar, grundläggande värderingar och agerande. STT 35 En ny tid utan ny politik Ett utanförskap delar länder och även Sverige. okända –flyktingar! De gamla partierna bör gå in i dels egna kammaren dels den gemensamma och fråga sig: ”Vad har vi gjort, vad har vi inte gjort och hur skall vi agera i ett nytt samhälle?” Det finns i alla partier personer som på ett kunnigt sätt agerar. På central nivå diskuterar dock de gamla partierna till dagligdags och i debatter som för 20-30 år sedan, en gammalmodig höger-vänsterdebatt. Den samlade bilden med populistiska partier i världen är, att de gamla partierna minskar och även försvinner. Det stora hotet mot en folkets styrning är kapitalsamlingen i några få händer. Lokalt i Sverige är inte flyktingar/invandring det grundläggande hotet. Det är bruket och langningen av alkohol-droger samt en demoraliserande skatteflykt och bidragsfusk. Landet ska ha en fungerande polismakt. Dock är dagens dialog som att söka stoppa en översvämning vid en flods mynning. Enda lösningen på sikt är en skola och omsorg som ger tillit till varenda barn och vuxen. Rolf Sjölin, Gällstad, samhällsvetare Skriv en insändare – DIN RÖST ÄR VIKTIG! Du har möjlighet att skriva under signatur men bifoga alltid namn, adress och telefonnummer. Texten får vara högst 2 500 tecken inklusive mellanslag. Vi förbehåller oss rätten att korta ner eller helt avstå från publicering. Manus returneras ej. Mejla din insändare till: insandare@stthuset.com PRO:s julfest med luciabesök Fartfylld julkonsert med syskonen Arturén SVENLJUNGA För andra året i rad bjöd kulturföreningen Skomakaren på en konsert i väntan på julen. Det blev en fartfylld kväll med finstämd musik tillsammans med syskonen Marie, Lotta, Ulrik och Greger Arturén. I år hade de med sig Gregers döttrar Vera och Ellen på scenen. Under kvällen bjöd de på egna favoriter och klassiska julsånger. Vi fick höra musik av Stevie Wonder, Ted Gärdestad och ABBA med flera. Publiken sjöng villigt med när Marie och Ulrik inbjöd dem till allsång. Riktig julstämning blev det vid Ulriks framförande av O Helga Natt. Insänt av Marianne Josefsson Foto: Ernst Gustafsson UDDEBO Onsdagen den 11 december hade Pro Tranemo julfest med lucia i Uddebo Bygdegård. Vi började med att äta utav julmaten som bestod av sex sorters sill, ägghalvor, skinka, köttbullar, hemmagjord kycklingpastej, rödkål, omelett, Jansson, grynkorv, doppkött, prinskorv, struvor med kaffe. Och så var det jullotteri och besök av Tranemo lucia med tärnor. Detta till 65 deltagande proare. Insänt av Roland Tobro