Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42 • Hur kommer det sig att man s
om golf- spelare i en tävling spelar så olika i två tävlingsronder på varandra eller att man spelar så ojämnt från hål till hål trots att man är i bra form? • Hur kommer det sig att somliga golfspe- lare aldrig lyckas på stora tävlingar, trots att de på träning gör utmärkta resultat? • Och hur kommer det sig att det finns spelare som meritmässigt är bättre än en annan spelare men ändå alltid förlorar mot densamme? Funderingar av den här typen hör man ofta i olika golfsammanhang. I den här arti- keln försöker jag ta itu med dessa frågor och samtidigt visa på en metod att möta dessa problem. Hämmande faktorer Förklaringen finner vi om vi tittar på hur komplicerat vi människor fungerar psykiskt, inför olika vardagliga situationer som inne- håller all slags spänning, stress och nervo- sitet. Det finns en mängd psykiskt hämman- de och blockerande faktorer som gör att vi fungerar olika från situation till situation och gör att vi inte kan utnyttja de personliga resurserna vi besitter maximalt när vi kan- ske som bäst behöver det. Om vi inför olika prestationer är för spända såväl psykiskt som fysiskt försämrar det vår prestationsförmåga. Samma sak gäller om vi är för motiverade, vill för myc- ket - då går det heller inte bra. Dock kan det omvända förhållandet också råda, så att om vi inte är tillräckligt motiverade eller till- räckligt koncentrerade, så presterar vi inte så bra som vi skulle kunna göra. Detta för- hållande påverkas av olika faktorer som komplicerar det hela ytterligare. Det är ju så att vi människor i grunden varierar en hel del i vår spännings- och orosnivå även i normala situationer. En del människor är mer nervösa och oroliga än andra och tål mindre av påfrestningar, blir lättare irriterade, fortare trötta och får lät- tare besvär med sömnen, ont i magen, hu- vudvärk osv. Stresstillägg Om vi t ex tänker oss en spelare A (se figuren) som har låg grundspänning och som ska spela en stor golftävling och spela- re B som har hög grundspänning, så kom- mer A sannolikt att prestera ett bättre resul- tat än B därför att B inte tål det extra stress- tillägg som tävlingen utgör, d v s B har pas- serat det stadie där han spelar som bäst. A tål stresstillägget bättre och spelar kanske på toppen av sin prestationsförmåga. Våra idrottsprestationer påverkas också av vilken idrottsgren vi väljer. Golf är en tekniskt svår sport som kräver stor koncen- tration och integration mellan hjärna och muskler. För ett bra resultat krävs dessutom en jämn prestation. Detta sammantaget gör att golf som gren betraktat inte tål lika hög anspänning som andra idrottsgrenar, t ex tennis och långdistanslöpning. Resultatet försämras alltså fortare ju mer man spänner sig eller är övermotiverad i svåra teknik- grenar. Ett annat problem är att under tävlings- nervositet och trötthet så är det lättare att man börjar svinga fel och slå dåliga slag. Det har att göra med hur väl man lärt in den »rätta» svingen dvs hur kraftigt den »rät- ta» svingen dominerar över en felaktig sving. Exempel: två spelare, X och Y, står Skakis...? Lär Dig Mental Avslappning DAG LEVIN, Psykotekniska institutet, höll ett uppmärksammat anförande vid ungdomsledarkonferensen i december. Han har skrivit ner delar av sitt föredrag. Mental Avslappning, som Dag talar om , är närbesläktad med Autogen Träning (närmare presenterat i SvG nr 2/75) men är enklare att lära. Skillnaden är enkelt uttryckt att självsuggestionen sätter in tidigare och är mer markerad i Autogen Träning. och tränar. X slår 500 bollar med »rätt» sving och 100 bollar med något felaktig sving. Y däremot slår 500 bollar med rätt sving och 500 bollar som inte är rätt sving- ade. Y har tränat mer än X men X har slagit proportionerligt fler slag med den rätta svingen och följaktligen lärt in den rätta svingen i större utsträckning än Y och därav tål större spänningsökning. Om man nu känner med sig att man fun- gerar sämre när man blir stressad eller ner- vös inför t ex en golftävling eller naturligt- vis andra påfrestande situationer i livet, så är ett av många sätt att komma åt dessa spänningstillstånd att lära sig Mental Av- slappning. Mental avslappning är en metod som används av psykologer och psykiat- riker och även en variant av vad barnmor- skor lär blivande mödrar inför förlossning. I det följande ska jag försöka ge en översikt- lig presentation av metoden. Metoden är tilltalande på så sätt att den använder sig av konkreta praktiska övningar. Teoretiskt fungerar avslappningen så att man försöker angripa de nervösa spänning- arna bakvägen. Många av de kroppsliga reaktioner på nervositet som t ex tryck över pannan, värk i axlar och nacke, hjärtklapp- ning och högt blodtryck o s v är yttringar av det autonoma (självbestämmande) nervsys- temets aktivitet. Dessa reaktioner kan vi inte kontrollera direkt med viljans hjälp. Hjärt- klappning och högt blodtryck är exempel på sådana autonoma reaktioner. Rynkad pan- na, uppdragna axlar är däremot exempel på reaktioner som vi kan ha direkt viljemässig kontroll över och som det går att träna sig i att kontrollera. Bakvägen via kroppen Precis som vi kan lära oss att spela golf och cykla så är det lika möjligt att lära sig slappna av i händerna, ansiktsmusklerna och bukmusklerna. När de viljemässigt styrda musklerna slappnar av följer även de icke viljemässigt styrda reaktionerna med. Puls och blodtryck sjunker, huvudvärken lindras eller försvinner, svettningarna mins- kar och musklerna i händer och ben slutar darra. När de autonoma reaktionerna tving- as under kontroll infinner sig också en lugn sinnesstämning eftersom det av avslapp- ningen förorsakade lugnet motverkar ång- est. Det är nästan omöjligt att vara orolig till sinnes när kroppen är avslappnad. Man kan alltså gå bakvägen via kroppen för att åstadkomma en mindre orolig eller lugn sinnesstämning. Avslappningen bidrar till att spara energi som tidigare varit upptagen med att vid- makthålla onödiga och handikappande spänningar. Den frigjorda energin kan nu användas till nyttigare och mer konstruktiva sätt. Ett känt idrottsexempel är hur Arthur Ashe vid sin senaste Wimbledon-final vid varje sidbyte utnyttjade tiden till att försätta sig själv i ett djupt avslappnat tillstånd för att på så sätt få vila och nya krafter och behålla sin koncentrationsförmåga. Att vara avslappnad innebär alltså inte detsamma som att man blir slö eller overk- sam utan bidrar tvärtom till att vi kan arbeta eller idrotta på ett lugnare och därigenom mer metodiskt och effektivt sätt än tidigare. Fantasins kraft Avslappningen kan sedan användas till självpåverkan av olika slag. Man kan t ex ge sig själv olika formler eller föresatser som t ex »jag kommer att spela bra», »min sving är lugn och avspänd» och »jag kommer att göra ett mycket bra resultat». Tänker jag intensivt på dessa formler så påverkar det mig att bli en bättre golfspelare. Alla känner fantasins kraft och ingen tvivlar på att män- niskor kan bli sjuka enbart genom inbillning så varför skulle det omvända inte vara lika möjligt . . .? Metoden- bygger på att man övar in av- slappningen regelbundet. Man måste ge metoden en rejäl chans vilket innebär 20- 30 tals övningstillfällen innan någon påtag- lig effekt kanske visar sig. övningarna byg- ger på att man ska lära sig känna skillnaden mellan en spänd och en avslappnad mus- kelgrupp, liksom de känslor av spänning och välbehag man har vid de olika tillstån- den. Det är lämpligt att öva liggande på en vanlig säng med ganska hård botten i ett rum med dämpad belysning. Man lägger sig på rygg med armarna bekvämt efter si- 42 SVENSK GOLF-1/1977
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64
Svensk Golf Sida 65
Svensk Golf Sida 66
Svensk Golf Sida 67
Svensk Golf Sida 68
Svensk Golf Sida 69
Svensk Golf Sida 70
Svensk Golf Sida 71
Svensk Golf Sida 72