1177

1177 Chefredaktören 1177 Innehåll 1177 Aktuellt i vården 1177 Inspiratören Massimo Antonini 1177 Säsong för halsfluss 1177 Tema Muskler Därför behöver musklerna bli trö tta 1177 Många orsaker till muskelbesvär 1177 Camilla fick muskelreumatism Camilla, 71, fick muskelreumatism: ”När det var s om värst kunde jag inte resa mig ur sängen” text MARIA FRÖJDH foto LISA THANNER S märtan i musklerna kom smygande. Camilla Littorin, då 63 år, hade ofta ont i armar, lår och vader. – Det var alltid på båda sidor av kroppen. Musklerna kunde kännas darriga när jag gjorde något. Jag blev känsligare för beröring också. Det gjorde ont om någon tog i mig, säger hon. Camilla blev tröttare och tröttare, och kände sig ordentligt sjuk. Under en semesterresa 2015 förvärrades besvären. – Jag hade ont i hela kroppen och var otroligt stel. När det var som värst kunde jag inte resa mig ur sängen, inte ens lyfta armarna. Min man Peter fick hjälpa mig med allt. Jag var orolig och grät. Vad hände med min kropp? Så snart hon kom hem bokade hon tid på en vårdcentral. – Där träffade jag läkaren jag går till än i dag. Hon undersökte mig och tog en massa prover. Det visade sig att sänkan var hög, uppemot 100. Camilla fick diagnosen muskelreumatism, en inflammatorisk sjukdom som ger smärta och stelhet i stora muskelgrupper. Camilla fick kortison i tablettform mot sina symtom. Behandlingen tar inte bort sjukdomen, men dämpar inflammationen tills sjukdomen läker ut. Oftast tar det mellan ett och ett halvt och tre år, ibland ännu längre tid. Långsamt blev Camilla bättre. – Efter en tid kunde jag resa mig igen, använda armarna och resten av kroppen. Muskelsmärtan minskade och allt blev bättre, minns hon. Efter en period utan symtom brukar kortisondosen långsamt och gradvis kunna sänkas. 1177 2 • 23 För Camillas del kom besvären tillbaka, så dosen höjdes tillfälligt igen. – Jag mådde inte bra av kortisonet heller. Jag svullnade upp, blev speedad och hade svårt att sova. Jag fick sluta mitt krävande chefsjobb och bli konsult. Det var lättare att orka när jag kunde jobba hemifrån ibland. Efter två år med upprepade försök att sänka kortisondosen, och därmed biverkningarna, fick Camilla remiss till en reumatologklinik. – Där misstänkte läkaren att jag i stället hade fibromyalgi, och trappade ner kortisonet för att avsluta behandlingen. Men besvären kom tillbaka och förvärrades efter hand. Även sänkan steg igen. – Till slut fick jag jätteont och svårt att röra mig. Det var en jobbig tid, som förlängde mina problem. Tack och lov fick jag mycket stöd och hjälp hemma, säger hon. Så småningom kom Camilla till en annan reumatolog, som bekräftade diagnosen muskelreumatism och satte in kortison igen. Efter en tid fick Camilla ett annat läkemedel, som bland annat används vid ledgångsreumatism, för att kunna trappa ner kortisonet. Vändningen kom mer än tre år efter de första symtomen. – Efter det blev jag successivt bättre och kunde behandlas på min vårdcentral igen. Nu mår jag väldigt bra. Jag låg länge på en mycket låg kortisondos, men har nu slutat helt. I dag kan Camilla göra allt hon vill och inte kunde göra under sjukdomstiden. – Nu kan jag ge mig ut på sjön, gå ut i skogen och leka med barnbarnen. Framför allt klarar jag mig själv och är inte beroende av andras hjälp, säger hon. 15 1177 Stroke Viktigt att snabbt få vård 1177 Lars fick stroke ”Vila och tålamod har varit viktigast” 1177 Aktuellt i vården 1177 Emma har cerebral pares, CP 1177 Dålig magkänsla inför jul? 1177 Redo för snö och halka? 1177 Barn som mår dåligt 1177 Aktuellt i vården