STT 1
STT Vecka 14 onsdag 1 april 2015 21 VARDAGSLIV In
för påskhelgen: Per Ulvestig ”Kyrkan ligger verkligen mitt i byn här.” PER ULVESTIG Aktuell: Ny i Tranemo församling. Leder gudstjänst på påsknatten och på annandagen i Tranemo kyrka. Bakgrund: Uppvuxen mellan Stockholm och Norrtälje, men flyttade till Götene under gymnasietiden. Studerade i Uppsala. Under studieåren gjorde han vapenfri tjänst, läste till doktorand i religions sociologi och arbetade två år på Svenska kyrkans forskningssekretariat. Prästvigdes 1997 i Skara och har sedan arbetat i Falköping, Töreboda, Timrå, Borås, Herrljunga, Sandhult och Alingsås. Om yrkesvalet: I gymnasiet läste Per naturprogrammet och var duktig i fysik. Det kunde ha blivit teknisk fysik men det blev istället religionsstudier i Uppsala. Ålder: 45 år. Bor: I villa i Fristad. Familj: Fru och två barn, 8 och 11 år gamla. På fritiden: Huset och trädgården. Innebandy i Fristad GOIF, engagerad i föreningsutveckling och ledarutveckling. Leder själv elvaårige sonens lag. Förebilder: KG Hammar, före detta ärkebiskop, och komminister Jan Elvmarker och hans sätt att leda gudstjänst. Läser: Mest ljudböcker och gärna deckare, till exempel av författaren Lee Child. Per Ulvestig började som präst i Tranemo församling 13 januari. Här ska han skapa vägar in för dem som inte befinner sig inom kyrkan idag. FOTO: ANN SOFIE WAHLBERG Per trivs som landsbygdspräst TRANEMO Han ledde arbetet att göra ett större sammanslaget pastorat i Herrljunga. Efter ett par år ifrån prästyrket längtade Per Ulvestig tillbaka. Nu har han jobb med fokus på konfirmander och unga ledare i Tranemo församling. Herrljunga bildade för fem år sedan ett sammanslaget pastorat. Då var Per Ulvestig kyrkoherde, med ett trettiotal anställda. Tre pastorat blev ett och 20 församlingar blev fem. – Det var för litet befolkningsunderlag och för många kyrkor. Några församlingar hade inte ekonomi för att säkra verksamheten på sikt, säger Per Ulvestig. Det blev ett tufft arbete, som inte gillades av alla och det blev mycket fokus på organisation för Per Ulvestig. Per valde sedan att stiga av kyrkan för ett slag, som ett slags retreat. – Jag fick istället jobb som administrativ chef och nämnd sekreterare på samhällsbyggnadsförvaltningen på Borås stad. Jag har alltid varit intresserad av hus och byggande. Men Per började vikariera på deltid som präst igen i Sandhult. Då fick han utgå från gudstjänsten och slapp tänka organisation. – Men det är svårt att kombinera en värdslig anställning med kyrkan, eftersom prästtjänster bygger på heltid. Per sökte kyrkoherdetjänster, men behörighetskrav på antal år som kyrkoherde hade förändrats. – Jag var behörig i Göteborgs stift men inte i Skara stift där jag sökte, säger han. När hans prästvikariat i Alingsås höll på att gå ut ringde Fredrik Hägglund, kyrkoherde i Kinds pasto TRANEMO SPF Seniorerna Tranemo har varit på resa. De åkte till Boda Glasbruk i Småland för att besöka Luffarmuséet. Besökarna hälsades välkomna av Hönsalotta och Snackeper, och kunde tåga in i muséet till musik av det egna husbandet. Anita Lindgren från Seniorerna berättar: – Vi kunde därinne först ta oss en tur bland luffarslöjd, tavlor och mycket annat intressant från tiden då det fanns luffare. Vi är många som fortfarande kommer ihåg att det kunde komma luffare till gårdarna, vilket gjorde det hela ännu mer intressant. Därefter fortsatte programmet med att Snackeper berättade om den mycket intressanta och unika historien rörande luffarperioden som varade mellan 18851957. Snackeper hade forskat i luffare under cirka 15 år och visste vad han talade om. – Därtill var han mycket humoristisk och vi skrattade gott i nära tre timmar, minns Anita Lindgren. Sällskapet bjöds senare på luffarlunch med bland annat sill, ost, köttbullar, kroppkakor, isterband och stekt fläsk. På eftermiddagen blev det också kaffe och småländsk ostkaka. Under lunchen underhöll husbandet med mycket sång och musik. Den som ville kunde också handla med sig luffarslöjd. ”Rostfria Karlsson”, som hade gjort dessa unika alster, stod bakom disken i egen hög person. Nöjda och belåtna efter den trevliga dagen ställdes så kosan mot Tranemo igen. PER-OVE STÅHLBRAND perove@stthuset.com Snackeper berättade på ett humoristiskt vis om luffarperioden – en unik epok i svensk historia. FOTO: ANITA LINDGREN rat, som Per tidigare arbetat med. Han hade ett erbjudande som skulle passa Per; präst med fokus på konfirmander och unga ledare. – Jag ska skapa vägar till dem som inte befinner sig inom kyrkan idag, och bygga strukturer för det. Det har jag ägnat mig åt tidigare och här kan jag tillföra något. Uppvuxen i en företagarfamilj, med Ica-butik och familjehotell, kan han se likheter mellan att vara landsbygdspräst och egen företagare. – Man måste vara driftig och kreativ. Man måste hitta de förutsättningar som finns här för att driva saker. Förutsättningarna är annorlunda på landsbygden än i stan. – Som präst i en större stad som Borås träffar man på människor vid dop och begravningar, här i Tranemo kan man bygga längre relationer. Möjligheten att få leda gudstjänst om man som präst tycker om det, är större om man är präst i pastorat med fler kyrkor, än i en stad med fler präster än kyrkor. Nu är Per sedan 13 januari präst i Tranemo, vid sidan av Lars-Olle Svensson som är arbetsledande komminister. – Den kyrkliga kärnan här är god och livaktig. Kyrkan ligger verkligen mitt i byn. Samtidigt är den skyddad, och en plats där man kan komma undan. Vi står inför påskhelgen med palmsöndag, skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdagen och annandagen. Påsken handlar om den kristna trons stora mysterier säger Per Ulvestig. – Det är en hemlighet vi har fått nycklarna till att förstå. Det handlar inte om min egen prestation utan om en tilltro till det Gud gör. Det handlar om ett skeende för 2 000 år sedan som visar på en möjlig relation till Gud. – Tro är en relation, och alla relationer består av mystik, ”hur kan någon älska mig trots den jag är.” ANN SOFIE WAHLBERG annsofie@stthuset.com