STT 1
22 STT Vecka 14 onsdag 1 april 2015 VARDAGSLIV ÄN
NU MERA ELIN Vår värsta fi ende Förra veckan skedde en fruktansvärd fl ygkrasch. I skrivande stund vet man inte riktigt vad som hände, men kvällstidningarna verkar säkra på att den ena piloten stängde in sig i cockpit för att ostört kunna styra planet mot en säker död för 150 personer . Det är hemskt och det är sådana saker man inte vill tänka på. Att fl yga är att lägga sitt liv i någon annans händer. Jag är inte fl ygrädd, men en händelse som denna får en ändå att fundera. Att lära sig av olyckan Strax efter att den hemska kraschen hade inträff at gick fl era fl ygbolag ut med att de hade ändrat sin rutiner. Dörren som låste ute den ena piloten var en säkerhetsåtgärd som infördes efter elfte september, men det var förmodligen denna säkerhetsdörr som nu var orsaken till att planet kunde krascha. Flygbolagens nya rutiner innebär därför att det nu alltid måste vara två piloter i cockpit samtidigt. Man lärde sig av olyckan och reagerade direkt. Kuddar, bälten och kameror Det får mig att fundera på det där med att ta lärdom av händelser. På grund av de nya rutinerna kan man förmodligen motverka att liknande saker sker i framtiden. Och nästan alla de säkerhetsåtgärder som fi nns kommer sig av att man har lärt av ett misstag eller en olycka. Säkerhetsdörren för att förhindra terrorisMan lärde sig av olyckan och reagerade direkt. ter, och i fl yg-sammanhang fi nns det många saker som har förändrats bara sedan den elfte september och de ökade terrorhoten. Det fi nns otaliga exempel på mer eller mindre omfatt ande åtgärder som har gjorts på grund av olyckor, men just när det gäller transport känns det som om det alltid ligger en olycka bakom varje nytt säkrare beslut. Bilens utveckling har gått fort, och det tillkommer hela tiden nya fi nesser. Krockkuddar, bilbälten och fartkameror har räddat otaliga liv genom åren, men nästan alltid har någon fått sätt a sitt liv till för att bristerna ska uppmärksammas från första början. Den farliga slumpen Det jag känner när jag läser nyheten om fl ygkraschen och de nya rutinerna är att jag inte vill vara den som tar smällen. Och det är väl kanske inte så underligt, få personer vill sätt a livet till. Trots att de 150 personer som dog i kraschen kanske gör att 150 000 personer får sitt liv räddat i framtiden så är det så onödigt och så orätt vist. Det är slumpen som avgör vem som måste sätt a livet till för att andra ska räddas, och det är när man läser nyheter som den om fl ygkraschen som man inser att slumpen är ens värsta fi ende. Onödiga varningar? Vi lever i ett modernt samhälle, och ibland kan jag tycka att det fi nns onödigt mycket säkerhetsåtgärder. Det står ”Varning Varmt!” På McDonalds kaff emuggar, i London varnar man upprepat för glipan mellan tåget och perongen när man ska åka tunnelbana och i vissa hissar varnas för klämrisk om man åker hiss med en soptunna. Fånigt kan tyckas, men det fi nns förmodligen en verklig och inte alls fånig olycka bakom varje varning. Men trots alla de varningar vi ställs inför varje dag fi nns det fortfarande brister i systemen och ibland krävs det en hemsk olycka för att dessa brister ska synliggöras. Det enda vi kan göra är att hedra de som har satt sina liv till för att vi ska kunna leva säkrare och hålla tummarna för att slumpen är snäll mot just oss. Kören från PRO Ulricehamn var en av de körer som deltog i det traditionella arrangemanget ”Körernas Dag”, som denna gång ägde rum i Dalstorps kyrka. FOTO: RUNE JOHANSSON fanns Körernas dag i Dalstorp DALSTORP Fulla av förväntan, men även lite spända anlände cirka 130 sångare och musiker till Dalstorps kyrka för att deltaga i Körernas Dag. Körernas Dag arrangeras av PRO Södra Älvsborg. Nu genomfördes evenemanget för ått onde året i rad. Friska vårvindar mött e deltagarna på höjden där kyrkan ligger, men inne i kyrkan var stämningen hög. Det var sångkörer från distriktets östra del som nu skulle få sjunga delar av sin repertoar under 15 minuter vardera. Tidigare har samma arrangemang genomförts i Skene kyrka med föreningar från Mark med omnejd. Körernas Dag startade 2008 i GustavAdolfkyrkan i Borås med sex körer och cirka 100 deltagare. I år är det 14 körer och närmare 300 medverkande vilket har gjort det nödvändigt att dela upp det på två dagar. Friska vårvindar mötte deltagarna på höjden. UR ARTIKELN Distriktets ordförande, Rune Johansson, hälsade alla välkomna och PRO Tranemo fi ck inleda som varande ”hemmalag”. Därefter följde PRO Åsunden samt PRO SandaredSjömarken vars kör hade drabbats av vårförkylning vilket dock inte hindrade deras musiker, Berit Carlsson och Lars-Erik Näslid, att framföra ett bejublat sångoch musiknummer. PRO Sexdrega avslutade första halvlek innan det var dags för en timmas paus med kaff e och fralla i församlingshemmet. PRO Dalsjöfors och PRO Ulricehamn fortsatt e körernas framförande. Efter avtackning av de medlemmar från DalstorpGrimsåsföreningen som höll i arrangemangen blev det en stunds gemensam allsång då även de 70-talet åhörare som sökt sig till konserten fi ck kyrkan att genljuda med sång ur närmare 200 strupar. Inskickat av RUNE JOHANSSON Emelie Roosvall leder hästen på en promenad. Något som är viktigt. ...liksom förstås att ge dem något gott att äta, vilket Theri Lindh ser till. Härligt med hästar i Roasjö Elin Larsson, krönikör i STT, är uppvuxen i Sexdrega och bor i Redslared. Här skriver hon om vardagsfunderingar ur en ung Kindsbos perspektiv. Tipsa henne gärna på elin@stthuset.com. Hon fi nns även på annumeraelin@blogspot.com. SVENLJUNGA Vi på Skaparverkstan åker under hela våren och sommaren till Roasjö och rider på islandshästar. Vi har delat upp oss i två grupper. Ena gruppen rider och den andra har hästkurs. Dom som rider får varsin häst att rykta och sadla och tränsa, sedan tider vi ut i skogen. Gruppen som har hästkurs får varsin häst att rykta, sedan går man på en promenad då man leder hästen. När vi är klara får hästarna gott I vår del av bygden: Här berättar LSS-verksamheterna i Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn om vad som händer i deras del av bygden. knäckebröd som vi alltid har med oss, sedan leder vi ut dom i hagen igen. SKAPARVERKSTAN