Nordisk Energi 1
Aktuellt ANTARKTISKA OCEANEN andas ut förvånande
mängder koldioxid Data som samlats in av fl ytande drönare i Antarktiska oceanen visar att det öppna vattnet närmast havsisen kring Antarktis under ger ifrån sig betydligt mer koldioxid under den antarktiska vintern än man tidigare trott. Av Alarik Haglund Mer än 100 havsdrönare befinner just nu, mitt i den antarktiska vintern, i Antarktiska oceanen. De samlar in data om en plats som under den här årstiden är mycket dåligt studerad, trots dess viktiga roll för det globala klimatet. En ny forskningsstudie från University of Washington, Monterey Bay Aquarium Research Institute och Princeton University i USA samt flera andra oceanografiska institutioner har genom att använda den data som samlats in av de flytande drönarna under de senaste vintrarna visat att det öppna vattnet närmast havsisen kring Antarktis ger ifrån sig betydligt mer koldioxid under vintern än man tidigare trott. - De här resultaten kommer som en stor överraskning eftersom tidigare studier kommit fram till att Antarktiska oceanen absorberar stora mängder koldioxid. Om det inte stämmer, som den här datan antyder, betyder det att vi måste tänka om när det gäller Arktiska oceanens roll i kolcykeln och i klimatet, säger Alison Gray vid University of Washington. Tidigare vintermätningar har på grund av de våldsamma stormarna i området huvudsakligen kommit från skepp som fraktar förnödenheter till antarktiska forskningsstationer och Alison Gray berättar att de tack vare de nya drönarna, som är en del av forskningsprojektet SOCCOM (Southern Ocean Carbon and Climate Observations and Modeling), har fler mätningar från de senaste fyra åren än från alla tidigare årtionden sammanlagt. - Det här är forskning när den är som mest spännande. Vår nuvarande kunskap utmanas tack vare extraordinära observationer som kommer från tillämpning av ny teknik för att studera tidigare outforskade områden i havet, säger Jorge Sarmiento vid Princeton University. u Flygande drönare i antartiska oceanen har givit förvånande resultat. IllustratIoN alIsoN gray/uNIversIty oF wasHINgtoN SEPARATIONSPROCESS kan ge solceller med högre verkningsgrad En grupp halvledarforskare baserade i Frankrike har använt ett separationslager av bornitrid för att odla solceller av indiumgalliumnitrid, som sedan lyftes av från sitt ursprungliga safi rsubstrat och placerades på ett glassubstrat. Solpaneler på en byggnad vid Georgia Institute of technology i Atlanta. Foto: joHN tooN, georgIa teCH Tack vare att den gör det möjligt att kombinera solceller av indiumgalliumnitrid med kiselsolceller eller solceller av galliumarsenid skulle den nya separationsprocess som utvecklats av forskare från amerikanska Georgia Institute of Technology i samarbete med forskare från Institut Lafayette och National Center for Scientific Research i Frankrike kunna underlätta tillverkningen av hybridsolceller, som kan ta tillvara på ett bredare spektrum av ljus. Detta skulle i teorin kunna öka verkningsgraden för solceller till så mycket som 30 procent. 14 – Lagret av bornitrid påverkar inte kvaliteteten hos den indiumgalliumnitrid som växer på det och vi kunde lyfta av solcellerna av indiumgalliumnitrid utan att de sprack. Genom att sätta ihop dessa strukturer med solceller gjorda av kisel eller ett III-V-material kan vi täcka det synliga spektrumet med kisel och utnyttja blått ljus och UV-ljus med indiumgalliumnitrid för att samla in ljus mer effektivt, säger Abdallah Ougazzaden från Georgia Institute of Technology. Nordisk Energ 4 2018 u