Nordisk Energi 1
Aktuellt E.on och Comsel utvecklar lokala energis
ystem Text: Sanna Kesselfors Comsel System ska leverera energimätningsutrustning till E.ON:s projekt LES Simris- Sveriges första lokala energisystem. För att kunna skapa en mer hållbar framtid behöver vi utnyttja lokala förnybara energikällor och använda energin på ett smartare sätt. Samtidigt ökar intresset för att producera egen el, framförallt via solceller på taken. Därför har E.ON startat ett utvecklingsprojekt med målet att göra avgränsade områden i Sverige självförsörjande på förnybar el. I byn Simris har man skapat Sveriges första lokala energisystem. I pilotprojektet, som går under namnet LES Simris, testar man att göra en liten ort på landsbygden självförsörjande på el med solceller och vindkraft under avgränsade perioder. Under en testperiod ska systemet göra byn helt självförsörjande på 100 procent förnybar och lokalproducerad el var femte vecka. Framöver hoppas man att samma HÖGPRESTERANDE ORGANISKA SOLCELLER UTAN FULLEREN Text: Alarik Haglund En grupp sydkoreanska forskare introducerar en ny metod som kan lösa ett problem kopplat till tjockleken hos det fotoaktiva lagret i organiska solceller. Inorganiska kiselsolceller har en BIld: Comsel teknik kan användas även på andra platser. På E.ON ser man det som ett komplement till dagens energisystem med stora, centrala kraftverk och långa transportsträckor. – För att kunna skapa en mer hållbar framtid behöver vi utnyttja lokala förnybara energikällor och använda energin på ett smartare sätt. Samtidigt ökar intresset för att producera egen el, framförallt via solceller på taken. Det ger helt nya utmaningar kring hur vi producerar och distribuerar el i våra nät. Vi har med stort intresse installerat Comsels produkt Oculus i projektet. Vi är imponerade av hur mycket data man kan styra och samla på ett så bekymmerslöst sätt, och dessutom få data i realtid. Vi ser fram emot ett fortsatt samarbete med Comsel, säger Peder Kjellén på E.ON Sverige AB. Vattenfall investerar för bättre stabilitet i Gotlands elnät Text: Sanna Kesselfors Vattenfall Eldistribution meddelar att man investerar 350 miljoner kronor i att modernisera kontrollanläggningen för Gotlandsförbindelsen. Med de här investeringarna ska man långsiktigt säkra elförsörjningen till Gotland. Resultatet blir en modern elnätstation med högre driftsäkerhet, bättre leveranskvalitet och en betydligt minskad risk för strömavbrott. Foto: FlICkr Ett omfattande moderniseringsarbete pågår just nu av Gotlandsförbindelsen där Vattenfall Eldistribution byter kontrollanläggning till likströmskablarna, belägna mellan Västervik på fastlandet och Ygne på Gotland. Kontrollanläggningen är Gotlandsförbindelsens ”hjärta” och säkerställer att överföringen av energi fungerar driftsäkert och att rätt mängd energi överförs mellan fastlandet och ön. Den befintliga kontrollanläggningen från mitten av 1980-talet fungerar som avsett, men den börjar nå sin tekniska livslängd och riskerar därmed att få störningNordisk Energi 4 2018 ar framöver. För att säkerställa den fortsatta elöverföringen behöver kontrollanläggningen uppdateras med modern teknik. Genom investeringarna, som totalt sett omfattar cirka 350 miljoner kronor, är Gotlandsöverföringen rustad för ytterligare 20-25 års drift. – Ombyggnationen genomförs för att säkra stabilitet i Gotlands elnät för många år framåt och den nya kontrollanläggningen möjliggör en ökad andel lokalt producerad energi på Gotland i framtiden. Efter ombyggnationen får vi möjlighet att överföra energi från ön till fastlandet via båda kablarna samtidigt, vilket man inte kunde innan, säger Annika Viklund, VD Vattenfall Eldistribution AB. Moderniseringsarbetet påbörjades i mitten av juli och kommer att pågå till slutet på september, en period då elförbrukningen är förhållandevis låg. De störningar som har uppstått i elförsörjningen på Gotland är kopplat till det pågående moderniseringsarbetet och under arbetet är det en förhöjd risk för störningar. Den nya kontrollanläggningen ska vara på plats till oktober och då är Gotlandslänken rustad inför kalllare väder då elanvändningen ökar. 73 hög verkningsgrad, men de går inte att böja och är dyra att tillverka. De senaste åren har därför organiska solceller och perovskitsolceller fått mycket uppmärksamhet som lovande kandidater för nästa generations solceller. Verkningsgraden hos organiska solceller är betydligt lägre än hos perovskitsolceller, men den har kunnat pressas upp till över tio procent. Detta är tillräckligt för att organiska solceller ska kunna kommersialiseras. Däremot kan det fotoaktiva lagret, där energin från solen omvandlas till elektrisk energi, inte göras tjockare utan att verkningsgraden blir lidande, vilket komplicerar tillverkningsprocessen. Nu introducerar en grupp forskare vid Ulsan National Institute of Science and Technology i Sydkorea, under ledning av professor Changduk Yang, en ny metod som kan lösa problemet med tjockleken hos det fotoaktiva lagret i organiska solceller. I sin studie har forskarna lyckats skapa organiska solceller med en verkningsgrad på 12,01 procent genom att använda ett fotoaktivt lager med en elektronacceptor som inte innehåller fulleren. – De fotoaktiva lagren i befintliga organiska solceller är ganska tunna (100 nanometer) och det har därför varit omöjligt att tillverka dem via en tryckprocess med stor yta. Det nya fotoaktiva lagret bibehöll sin ursprungliga verkningsgrad även då den maximala uppmätta tjockleken var runt 300 nanometer, säger Changduk Yang, som hoppas att forskningsstudien ska bidra till att påskynda produktionen och kommersialiseringen av organiska solceller med hög verkningsgrad.