JAKTRESA Christopher Wackfelt bor i Altersbruk me
llan Piteå och Luleå. Vi följer med på rävjakt en tidig januarimorgon. Klockan är fem. Christopher gör i ordning kaffe och smörgåsar, ger hundarna mat. De känner på sig att något är på gång, han har ju jaktkläderna på. Idag är det bara Ivory, den lite drygt ettåriga american foxhounden som får följa med. Det är ganska mulet ute, men det snöar inte längre. Under natten har det snöat, så det är färsk spårsnö och det ska bli kul att se om vi får upp några spår i den femgradiga kylan. Vi tar bilen till jaktmarkerna, mellan Piteå och Arvidsjaur och svänger in på grusvägen mot Åheden. Vi hinner omkring en kilometer innan Christopher ser rävspår. Han parkerar och sätter på Ivory pejlar och reflexväst. Det är tredje skarpa läget för henne idag och hon är taggad… På pejlen ser vi hur hon går på slag i ungefär en och en halv kilometer innan det blir upptag. Vi hör hur hon börjar driva, hon är väl ungefär en kilometer bort, det buktar så Christopher ställer sig på spåren där han släppt in henne och väntar. De börjar komma emot honom men går upp på vägen omkring 600 meter bort och far bortåt. Sen går det fort. – Jag hinner inte tänka så mycket, berättar Christopher efteråt. Hund och räv går bara 200 meter på vägen fram till en korsning där räven tar höger och springer ytterligare 800 meter. Då går Ivory ner på nersidan om honom så han skyndar mot korsningen. När han är på vägen och har 200 meter kvar till korsningen ser han räven komma upp på vägen. Han sätter sig på huk vid dikeskanten och bara väntar tills räven kommer inom hagelhåll. Då skjuter Christopher första pipan och räven springer mot honom ännu fortare, han skjuter andra och fäller bytet. Det tar bara omkring två minuter så kommer Ivory. Lyckan är total, och Christopher skriker ut sin glädje, det är mycket puls och adrenalin som ska ut ur kroppen. – Det här är Ivorys första räv på drev! Men Christopher har skjutit sammanlagt fem rävar i år på Ivory. Tillsammans med kompisarna Magnus och Tony brukar han vara ute två-tre gånger i veckan under säsongen (lite mer i år, tack vare en pappaledighet…). – Eftersom säsongen är lång hinner vi jaga mycket. Björnjakten börjar ju i augusti, på den följer älgjakten i september så fram till november är det vad som gäller. Sedan går de på räven. – Den här säsongen har vi skjutit fyrtio rävar för en hund och tjugotre för en annan. Skinnen säljer vi. Rävarna är ju värda att man tar tillvara dem. För de mesta jagar killarna på varsitt håll, men inom samma område. Då kan de hjälpa varandra om räven är på väg ner i gryt. – En av oss har en terrier som kan gå in och störa, det är mycket väntan och spänning då, om räven ska komma ut eller inte. Jag har en tax, det funkar ju också, men taxen jobbar inte på samma sätt som terriern. Den är ju mer som förliggare, ligger och skäller och man får gräva sig ner. Ofta ligger grytet i berg och sten, då får man ju vänta halva dagen om man skickar in en tax! Räven är ett smart djur, det gäller att överlista honom. Det innebär en aktiv jakt där det mesta kan hända på nästan ingen tid alls. Och det är väl just det som lockar så. MIN 39 JAKTRESA