Fjärrkyla Leveranser av fjärrkyla ökade endast ma
rginellt under 2012. Samtidigt ökar kraven för att få vara med i nya affärer. Lokalfastighetskunderna kräver allt oftare både värme och kyla. Bolag som endast kan leverera värme får svårare att konkurrera. Fjärrvärmes statistik. Detta kan göra det svårt att uppfylla Svensk Fjärrvärmes prognos om 1 300 GWh till 2015. Göteborg Energi har ökat mest under 2012 mätt i mängden levererad kyla (från 59,3 till 77 GWh). Övik Energi AB har den största relativa ökningen med 77 procent. Fortum, som är särklass största leverantören, har tappat lite i volym. Gotland Energi blev fjolårets nykomling bland leverantörerna. Överoptimism Några riktigt säkra förklaringar till den avtagande utvecklingen finns inte, men en del tänkbara orsaker. – En del fjärrvärmeföretag har nog varit överoptimistiska. Då har planerade satsningar skjutits på framtiden. Det kan ha orsakats av ett osäkert investeringsläge, säger Patrik Holmström, som hanterar marknadsfrågorna vid Svensk Fjärrvärme. – En del energibolag kan också ha utvärderat kylaffären hårdare och funnit att lönsamheten inte är försvarbar, säger han, men konstaterar att fjärrkylan kan behövas ändå, som ett understöd för att också sälja in fjärrvärmen. Patrik Holmström Många lokalfastighetsföretag vill numera ha både kyla och värme. Kraven är ofta så hårda att man inte väljer fjärrvärme, om den inte också kan kombineFridolf Eskilsson ras med kyla. Det är en klar tendens att man efterfrågar kombiFjärrvärmetidningen • Nr 3 • Maj 2013 Fjärrkylans ökning har planat ut D en tidigare snabba ökningen av fjärrkylan har planat ut de senaste åren. År 2011 levererades 888 GWh. Siffran för 2012 är 896 GWh, enligt Svensk Fjärrkyla, leveranser och nätlängd, 1996–2012 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1996 400 Leveranser, GWh Nätlängd, km 350 300 250 200 150 100 50 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Den tidigare snabba ökningen av fjärrkyla har mattats av och Svensk Fjärrvärmes tidigare prognos om att uppnå 1300 GWh till 2015 kan bli svår att nå. nationslösningar. Många lokalfastigheter behöver inte värmas under kontorstid, de behöver snarare kyla bort den värme som alstras, säger Patrik Holmström. – Det kan bli ett problem vid nybyggen inom lokalsektorn, att fjärrvärmebolagen kan få svårt att konkurrera om de inte kan leverera både värme och kyla, tillägger han. Stark position ändå Hos Jönköping Energi, vars fjärrkylenät är litet, känner man av detta. – Jo, vi har områden där frånvaron av fjärrkyla även kan riskera vår befintliga värmeaffär, säger Fridolf Eskilsson, affärsområdeschef vid Jönköping Energi. – Men vi försöker lösa det genom att erbjuda kunden värmedriven kyla, som absorptionskyla. Men sådan teknik är ännu inte hyllvaror, här behöver branschen utveckling. Även om fjärrkylan inte ökar som väntat, så tycks ändå positionen stark. Ett tecken på detta är Energimarknadsinspektionens utredning om fjärrkylans marknadsandelar och konkurrenssituationen. Svar och slutsatser ska lämnas sent i höst. Utveckling och efterfrågan på längre sikt är svår att spå. Den beror bland annat på arkitekturtrender, teknikutveckling för belysning och kontorsutrustning och klimatförändringar. Det finns en medvetenhet om att kylbehoven kan reduceras kraftigt genom byggnadens utformning. Inom ett Fjärrsynsprojekt har man funnit att en fastighets kylbehov i vissa fall kan halveras. BJÖRN ÅSLUND 13