Fjärrkyla Bättre kyleffekt med högre börvärde I S
ödertälje började man få kapacitetsbrist i fjärrkylenätet. Men istället för att bygga ut produktionen satsade man på att optimera det befintliga nätet. En av åtgärderna blev att höja börvärdena i fjärrkylecentralerna hos ett par storförbrukare – som då paradoxalt nog fick ut mer kyla i sina lokaler. och vidare till Scania i söder. I centrum finns ett sekundärt fjärrkylenät med omkring 15 större kunder, bland annat två butiksgallerior. Det var framför allt i centrumnätet som kapaciteten inte räckte till. Kylan till centrumnätet växlas från huvudflödet via värmeväxlare. – Det första vi gjorde var att titta övergriF pande på centrumnätet och identifiera vilka fjärrkylecentraler som hade störst inverkan på nätet, och det var bland annat de två galleriorna, säger Ulrika Ottosson på FVB, som arbetat med systemoptimeringen på uppdrag av kommunala Telge Nät. För låga börvärden Det visade sig att ett grundläggande problem var att galleriornas fjärrkylecentraler hade för lågt inställda börvärden – lägre än temperaturen på den kyla som kom in. Systemet svarade med att maximera flödet, men då klarade värmeväxlarna inte att få ner temperaturerna tillräckligt. Genom att höja börvärdet mellan en och två grader minskades flödet så att värmeväxlarna kunde leverera lägre framledningstemperaturer och man fick ut mer kyla till galleriorna. Ulrika Ottosson 16 – Att justera börvärdena kan låta som en enkel åtgärd, järrkylan i Södertälje produceras huvudsakligen med frikyla från Mälaren. Sjövattnet delas upp i två flöden, ett till Astra Zeneca i norr och ett till centrum Peter Lundgren från ventilationsfirman Feritex, Egon Dahlgren från Telge Fastigheter och Rolf Siwertz från Telge Nät i gallerian Kringlan i Södertälje, där man tillsammans med Ulrika Ottosson på FVB optimerat fjärrkylan. Foto: JENS BUSCH men det är ett pedagogiskt dilemma att förklara. När fastighetsskötarna märker att kylan inte räcker till är det logiskt att de sänker börvärdet, inte höjer det, säger Ulrika Ottosson. – Det gäller också att följa upp och även justera börvärden i fastighetens sekundärnät. Nya kylbatterier Justerade börvärden är inte den enda optimeringsåtgärden som gjorts i Södertäljes fjärrkylenät, berättar Rolf Siwertz på Telge Nät: – Vi har bland annat också bytt ut ett antal kylbatterier hos kunderna. Batterierna var dimensionerade för de gamla kompressoraggregaten, som gav lägre temperaturer än sjövattnet. Andra åtgärder har varit att låta framledningstemperaturerna i näten vara styrande, i stället för flödena, och att reglera temperaturen i lokalerna med frånluftens temperatur som styrparameter, istället för tilluftens. – Det är framför allt kontorslokalerna i galleriorna som vi jobbat med, men även en del butiker, tillägger Egon Dahlgren, på Telge Fastigheter. Ulrika Ottosson på FVB berättar att man upptäckte mängder av fel i fastigheterna när man gick igenom dem: – Bland annat hittade vi pumpar utan styrning, givare som var trasiga eller satt fel, trasiga styrventiler och till och med en värmekabel som saknade styrning. Ersatte kompressorkyla När Telge Nät började utnyttja Mälarens vatten för fjärrkyla kunde två jättestora kompressormaskiner och ett stort antal småmaskiner i centrum skrotas. Även Astra Zeneca och Scania hade stora kompressormaskiner för att klara sina kylbehov. Men även i det nya fjärrkylenätet finns två nyinstallerade kompressormaskiner för toppeffektbehov. Nu fortsätter arbetet med systemoptimering av näten. – Bland annat jobbar vi nu väldigt mycket med att även optimera Scanias nät. Det är för övrigt samarbetet med Scania, Astra Zeneca och Telge Fastigheter som gjort det möjligt att bygga upp fjärrkylenätet, avslutar Rolf Siwertz. JENS BUSCH Fjärrvärmetidningen • Nr 3 • Maj 2013