STT 1
24 STT Onsdag 19 juni 2019 En unik fotbollsbild E
n lördag i juni 2019. Lite råkall sommardag. Nedanför mitt fönster på Karlaplan i Stockholm springer tusentals kvinnor och män i blåbärsdrickebestänkta löparkläder de fyra milen och 2000 meterna som indikerar STOCKHOLM MARATON. Detta måste vara den ultimata kollektiva idrotten i ett samhälle som vill kalla sig demokratiskt, tänker jag snusförnuftigt och utan så särdeles mycken begrundan? Människor från hela världen i ett antal som motsvarar det i ett svenskt municipalsamhälle, kvinnor och män tävlandes under sinsemellan helt rättvisa förhållanden och mig veterligen ingen åldersgräns. En man, 91 år, intervjuades i TV: ”… jag kör så länge jag pallar och siktar på nytt pers! Bara dom inte plockar bort mig efter två mil…” Folk i rullstol och med rollatorer, kineser, japaner, eskimåer, smålänningar. Men framför allt de suveräna tjejerna och killarna från Kenya och Etiopien. De ständiga segrarna! Alla dessa cirka 12-15 000 löparna ”underhålls” av en överröstande öronbedövande avart av musik som jag så gärna såge till att slippa! Stor kärlek till fotboll Bilden på det lag som mötte Limmareds IFs slocknade stjärnor en sommardag 1974 med anledningen av föreningens sextioåriga tillvaro minner mig om en period, några decennier kanske, som hör till mitt långa livs finaste. Jag hade just fyllt 43 år när den här matchen spelades på gamla Glasvallen. Jag brukade organisera s.k. kändismatcher på somrarna. I min bekantskapskrets ingick självfallet många skådespelare och artister, men även fotbollsspelare av allsvensk klass tack vare min nära kontakt med Örgryte I S. Den gemensamma nämnaren för alla som tillfrågades var kärleken till fotboll. Den var stor hos alla, det lovar jag. Ingen krävde någonsin ett öre i ersättning. Dom lät sig nöjas och väl njutas av en läcker måltid på Limmareds Värdshus efter matcherna. Den stod den generöse Tranemo-Betongs Gösta Ville för. Som centertank hade han representerat både Tranemo och Limmared och var en riktigt hyvens man! Spelare från tre generationer För fotbollsälskaren och nostalgikern är den här bilden helt unik: tre av spelarna har samtliga tillhört världseliten i fotboll under tre generationer och aldrig förekommit tillsammans på en lagbild. Två av dom, Sven Rydell liggande i gul tröja och Agne Simonsson, stående som nummer två till höger, har dessutom erhållit Svenska Dagbladets bragdmedalj. Den tredje, Gunnar Gren, var nära att få den, men en höjdhoppare från Landskrona fick fler röster. Stående från vänster: Mac Gänger, TV-kommentator, lagledare och med rötter i Svenljunga, Bo Gentzel, sportchef på Sveriges Radio - TV, Sven Munthe, Elfsborgssupporter och kusinbarn till min mor, Ingvar Oldsberg, vida känd På Spåret-ledare och en tekniker av guds I kändislaget, som sommaren 1974 mötte Limmareds IF:s slocknade stjärnor, ingick tre spelare som tillhört världseliten i fotboll: Sven Rydell, Agne Simonsson och Gunnar Gren. nåde, Gunnar Gren, världsberömd stjärna i Grenoli, Milan, Italien och ÖIS, Leif Larsson, TV-kommentator, Agne Simonsson, en av Sveriges bästa fotbollsspelare genom tiderna, teknisk, elegant, representerade som spelare ej blott ÖIS, utan även Real Madrid. Tränare när ÖIS blev Svenska Mästare 1959. Bredvid Agne den fyrtiotreårige kåsören till dessa minnesord över en svunnen tid. I mitten Ulf Elfving, skicklig radiointervjuare med sammetsröst (enligt många beundrare), Frank Ström, under många år Svenska Handbollslandslagets målvaktsklippa och en tid Västra Frölundas målvakt i fotboll. Till höger om Frank en av Limmareds legendarer, Allan ”Degerforsarn”, Glasvallens störste kämpe genom alla tider. Liggande så Sven Rydell, klassisk landslagsspelare under 1920-talet. En sann gentleman Sven var sportchef på Göte borgs tidningen och gjorde den här dagen på Glasvallen sitt sista fotbollsframträdande. Han gjorde avspark, spelade i en minut och dömde sedan matchen. Han var en sann gentleman och jag är stolt över att ha fått lära känna honom. Sist men inte minst - jo för resten, han var nog minst i det här gänget, Joddlis! Men vilken tekniker! Och vilket underbart skratt! Det klingar i mina öron än i denna dag efter att i minnet ha gått igenom den här dagen, den här matchen och det här underbara laget. Hur gick matchen? Eftersom jag inte kommer ihåg det är det nog troligt att Limmareds slocknade stjärnor med Kurt Lidh, Olle Klas, Gunnar Björklund och Erland Engström vann med uddamålet? VARMA LÄNGTANSHÄLSNINGAR FRÅN ALLAS ER TILLGIVNE FREDRIK. Fredrik Ohlssons fru, Siw Malmkvist, i filmartagen i samband med matchen.