Hallå där! Bernhard Rost Mäklare på Statkraft Vär
me och projektledare för finansiell handel med trädbränslen som pellets och flis. $ Hur har det gått med den finansiella handeln? – Kanske inte så bra som vi hade hopRya Kraftvärmeverk i Göteborg använder naturgas. I framtiden kan det istället bli biogas från Göteborg Energi produktionsanläggning GoBiGas som driver kraftvärmeverket. Även Göteborg vill få bort naturgasen Även Göteborg litar till naturgas för kraftvärmeproduktion. Kommunen arbetar som bäst med ett klimatstrategiskt program och nästa år fattas de politiska beslut som troligen innebär en utfasning av detta fossila bränsle. tegiska program som kommunen just nu håller på att formulera. Enligt IPCC (Intergovernmental Panel on I Climate Change) ligger den globalt rättvisa utsläppsnivån av fossil koldioxid på 1,9 ton per invånare. För Göteborgs del betyder det att utsläppen måste minska. Enligt Lars Holmquist, omvärldsanalytiker vid Göteborg Energi, fokuserar de flesta skarpa förslagen/strategierna på runt år 2030. – Strategin går ut på remiss i slutet av november så det finns just nu inte så mycket att säga om konkreta åtgärder. Ingen klimatnytta Vid Göteborgs stads miljöförvaltning är Peter Krahl projektledare för arbetet med det klimatstrategiska programmet. Han säger att avsikten är att inte använda naturgas i Rya kraftvärmeverk efter år 2030. – Vi föreslår ett mål för fjärrvärmen för år 2030 och tills dess har Rya hunnit fylla 25 år. Då när livslängden börjar ta slut är det inte säkert Fjärrvärmetidningen • Nr 7 • November 2013 Göteborg står det naturgaseldade kraftvärmeverket i Ryahamnen för runt en tredjedel av stadens el- och fjärrvärmebehov. Verket är aktuellt i det klimatstraatt elproduktion av naturgas längre gör någon klimatnytta i det europeiska elsystemet. Peter Krahl betonar att det han säger är en del av ett förslag. Några politiska beslut har ännu inte fattats kring klimatstrategin, det väntas ske till sommaren nästa år. Klart är dock att kopplingen mellan politik och energiförsörjning är starkare i Göteborg än i Malmö eftersom Göteborgs Energi är kommunägt. Förslagen i det klimatstrategiska programmet har tagits fram av miljöförvaltningen i samverkan med berörda förvaltningar och bolag inom Göteborgs stad. – Vad detta konkret innebär för själva anläggningen i Ryahamnen har vi inte landat i än. Delar av kraftvärmeverkets värmeproduktion måste kanske ersättas med förnybar värmeproduktion eller spillvärme. Inte slösa naturresurser Enligt Peter Krahl är det angeläget att effektivisera användningen av fjärrvärme så att vi inte slösar på naturresurser. – Dessutom är det viktigt att fjärrvärmen även efter 2030 kan hålla ett konkurrenskraftigt pris jämfört med till exempel värmepumpar. I Göteborg står en biogasfabrik snart färdig. Den ligger precis intill kraftvärmeverket. Gobigas, Gothenburg Biomass Gasification Project, ska genom termisk förgasning göra biogas av grot. I ett tidigt skede sades det att biogas så småningom skulle kunna ersätta naturgasen i kraftvärmeverket. Men med tanke på de volymer som krävs – och konkurrensen om biogasen från transportsektorn – verkar det Peter Krahl skiftet mest vara en from förhoppning. PER ERIKSSON pats. Vi tecknade de första provkontrakten i slutet av 2011 och början av 2012. Några av dem som deltog var Sveaskog, Mölndal Energi, ENA Energi och Statkraft Värme. Sammanlagt skrevs ett tiotal kontrakt, även om de var små, bara 1 MW. – Provkontrakten skrevs på tre år, men när vi kunde se att de fungerade så avslutade vi dem efter ungefär ett halvår. Idag har vi bara ett kontrakt, som skrivits relativt nyligen. Hur fungerar finansiell handel och vilken nytta kan fjärrvärmeföretag ha av den? – Det är ett sätt för köpare av trädbränslen, till exempel fjärrvärmeföretag, att försäkra sig om fasta priser på det bränsle man köper två–tre år framåt. I ett kontrakt kommer man överens om ett pris på bränsle om tre år. Sedan gör företaget sina inköp som vanligt på löpande räkning. – Efter tre år jämför vi sedan vad kunden betalat med ett prisindex som visar vad bränslet kostar vid den tidpunkten, och beroende på hur priset i kontraktet är i förhållande till index betalar endera vi ut mellanskillnaden till kunden, eller så får kunden betala till oss. Det hela innebär att kunden redan från början känner till bränslekostnaden, vilket till exempel kan vara bra för fjärrvärmeföretag som erbjuder fasta priser till sina kunder. Varför har det här inte slagit igenom, tror du? – Jag trodde det skulle bli större volymer som handlades, men det har inte inträffat. Samtidigt har priserna på trädbränsle fallit och ligger nu på väldigt låga nivåer, så jag tror inte att bränsleköparna känner behov av att säkra priserna. – Sedan har jag en känsla av att det kommer att ta tid innan företagen lär sig det här med att säkra sina bränslepriser och få in tankesättet. PER ANDERSON 19