Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29 detta blir en realitet har vi
kanske 160 normalbanor. Är det då fel att ha en enda som är verkligt stor, tuff, med undulerade greener så man blir sjösjuk, inbunkrade efter all värl- dens mest avancerade design, vat- tenhål så spelaren knappt ser gräs för bara vatten, utslagsplatser som halva bollplaner med de mest skif- tande möjligheter till placering av teemarkeringar osv? • Opolerad bandit? Vi får i dag hit ett antal goda in- ternationella spelare exempelvis un- der Scandinavian Enterprise Open (SEO). Artiga, belevade och ur alla synvinklar ämabla, som dessa gol- fens ambassadörer är, så får vi na- turligtvis beröm för våra banor, och vi lever och tror på dessa "very nice"-klyschor. Men hur är det egentligen? Jo, mina kära golfare — för att inte såra och dessutom slippa ifrån att bli sedd som opolerad bandit eller vad som helst (det gäller ju att göra sig populär) så svarar man som ovan samtidigt som man tänker att Sverige med alla dessa banor och stora golfintresse borde ha en annan typ av banor. Menar då verkligen den här Ted- rup, att vi i Sverige skulle hålla en storbana för ett fåtal internationellt besökta tävlingar per år? Golfen skall vara för alla och ge utrymme för mycket motion. Jovisst, men denna i tanken skis- serade bana behöver byggas paral- lellt med fler och fler bra motions- banor. Kan vi i närframtiden tilldra oss mera internationellt intresse får vi också en kraftig breddgolf, ökat intresse från kommuner etc. • Varför inte Laholm ...? Allt detta låter onekligen bestic- kande, men var skall denna bana byggas? Ja, så många alternativ finns knappast. Dock kan jag kan- ske tänka mig projektet i närheten av Stockholm, om lämpligt markun- derlag står att finna. Andra alterna- tiv är i närheten av Göteborg eller neråt västkusten. Jag är inte främ- mande för tanken att banan tillkom- mer i Laholmsräjongen. Där finns det bra mark, nära till tennisattrak- tioner i Båstad, lätt att nå på någon motorvägstimme från Örestadsre- gionen, lagom avstånd för de dan- ska själlandsborna, likaså lätt att nå för göteborgarna etc. Till detta kommer att man för da- gen diskuterar en bana i Laholm, men förmodligen av typ gamla van- liga, beroende på ekonomi, osäker- het något kortsiktigt sett, eller rädsla från närliggande klubbar. Mitt tredje förslag är nere i Skå- ne, men onekligen tilltalar mig "La- holm" starkast. Alltså: Dra igång — satsa gärna 10—12 miljoner och vi har något för våra storföretag, som har multina- tionella affärer och kontakter att satsa en slant på! D Så går det till Hur får man igång det hela? Bygg upp en intresse- och ak- tionsgrupp kring tanken. Gruppen får gensvar från ovan nämnda företag. Ett visst lokalt kommunstöd er- hålles. En i många avseenden lämplig mark spåras. Någon av världens mest erkän- da arkitekter får uppdrag att arbeta med projektet. Bygget kommer igång och ba- nan kan kanske vara använd- bar 1978-79. Är det hela science fiction? Är han (LT) helt tossig? Är det som skissats rätt eller fel och kan uppläggningen vara annor- lunda? Är tiden ännu ej mogen? Låt oss i detta allra första skede bygga upp en debatt eller diskus- sion och naturligtvis då via Svensk Golf, så alla landets golfare får följa ut- eller avvecklingen av denna kan- ske befängda idé som redan har en fast anhängare i skribenten. Infonnation från Weibulls: SORTER FÖR GOLFBANAN — Du ser inte på fröet hur Din green eller fairway skall bli! Så Du måste sätta Dej in i vad olika sorter går för och se till att Du får de mest odlingsvärda i den blandning som Du köper. Inför 1974 års säsong kan vi erbjuda följande sorter: GREENS Krypven Weibulls Smaragd. Hög skottäthet och utpräglad tålighet för lågt klipp. Rödven Weibulls Boral. Mycket skottat och tålig för lågt klipp. Går bra ihop med rödsvingel i greener. Rödven Tracenta. I klass med Boral men annorlunda utvecklings-rytm, varför den bör gå ihop med två eller flera sorter. Rödsvingel Weibulls Reptans. Utlöpande typ med öppet växtsätt och god sjukdomsresistens. Går bra ihop med Rödsvingel Weibulls Erika. Tätvuxen typ med hög skottäthet och mycket god resistens mot fusarium. FAIRWAYS Ängsgröe Weibulls Primo. Hög slitstyrka och god resistens mot sjuk-domar. Går bra ihop med Ängsgröe Weibulls Sydsport. Topprankad över hela världen för sin slitstyrka och sjukdomsresistens. Tål lågt klipp. Turftimotej Weibulls Evergreen. Mycket snabb etableringsförmåga och ett gott komplement till ängsgröe. Grönskar tidigt. Rödsvingel Weibulls Reptans. Se ovan. Komplement på fairways under torrare och magrare betingelser. ROUGHS Rödsvingel Weibulls Reptans. Genom sitt öppna växtsätt lämplig i kombination med Rödven Weibulls Boral. Bra även under extensiva förhållanden. Mindre andel erfordras än vid användning av Highland i bland-ningen. Ytterligare information kan Du få genom att kontakta Agr. dr S. O. Dahlsson 187 Försöksled. B. Björklund 178 Produktchef H. Pettersson 126 27 LANDSKRONA 0418-780 00
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48