Köldkammartest av Kabe Van 1
En hög sarg omger sängarna. Runt fönstren en ra
m med luftspalt. Sargen möter ramen och på så vis styrs en varm luftström över fönstret och motar effektivt kallras. En föredömlig lösning på ett vanligt problem. med mjuka material och hänga upp draperier som stoppar strålningskylan. Just detta är vad Kabe gör. Förarhyttens stora glasytor är en källa till strålningskyla. Så Kabe hänger upp ett invändigt isolertäcke. Jag brukar klaga på invändiga isolertäcken eftersom de flyttar in daggpunkten i bilen och ger kondensproblem. Ett utvändigt täcke har dessutom fördelen att när man plockar bort det är vindrutan is- och snöfri. Men jag köper Kabes resonemang. Invändigt täcke har en komfortfördel. Så länge det är ett täcke som går från golv till tak. De små sugproppsförsedda täckena som bara täcker glasytorna, och knappt det, ger inte denna komfortfördel. Testet utfört med endast elpatron Jag personligen tycker att det mest intressanta testet man kan göra i en köldkammare är ett så kallat maxtest. Det går ut på att man ställer in värmaren på högsta temperatur, så den ger max. Sedan sänker man temperaturen i kammaren allt mer. När värmaren inte längre förmår att hålla 20°C inne i bilen har man fått ett kvitto på vilken kyla bilen klarar av. Om man gör detta på ett antal modeller och jämför de olika värdena får man ett mått på bilarnas isolering. Normalt gör man detta på gas – gasmax. Eller diesel om det är en dieselvärmare. Men Kabe avfärdar detta test. De använder endast elpatronen. Detta för att en värmare som går på gas slår till och från ibland, det finns helt enkelt ett överskott av energi i vissa lägen. Men med elpatronen är så inte fallet. Den går oavbrutet. Det gör att man kan göra noggranna teoretiska beräkningar baserat på den elförbrukning som mäts upp under testet. Isoleringen är unik i husbilsvärlden. Ett granulat av skumplast som sprutas in i väggarna. Innan de sprutas in täcks de av ett tunt lager lim. Väl inne i väggen härdar limmet och granulatet blir en homogen isolering. Temperatursensorn ser inte ut som vi är vana vid. Globen runt sensorn känner av strålningskyla. Vattenburen värme ovanligt i plåtisar Kabes husvagnar och husbilar är synonyma med vattenburen värme. Man är vana att bygga värmesystem med denna värmekälla. Man har till och med tagit fram profiler som monteras i de luftspalter som varmluften ska stiga upp genom. Allt för att säkerställa god konvektorverkan. Så att Kabe Van har vattenburen värme är logiskt. Men det är också väldigt ovanligt. Bara Adria, SMC och Scandimobil har mig veterligen inrett skåpbilar med Aldes vattenburna värme. Och då pratar vi om ett blygsamt antal bilar. Westfalia har ett dieseldrivet vattenburet system, inklusive vattenburen golvvärme. För er som undrar vad konvektorverkan är så förklaras det enklast med att i ett hus med radiatorer strålar värme ut i rummet. Men i en husbil har man inte möjlighet att montera stora radiatorer. Istället monteras konvektorer dolt bakom möblerna. Värmen de alstrar stiger och ersätts av kall luft som sugs in bakom varmluften. Insuget är stort, men utloppet är smalt. Något som får den varma luften att accelerera och spridas i bodelens alla vrår. Nu har Kabe inte bara konvektorer utmed väggarna. Kabe Van är försedd med ett av värmesystemet uppvärmt dubbelgolv. Med tanke på en inredd skåpbils ringa volym, även en sju meter lång som denna, är det lite overkill att montera en värmare vars maximala effekt är 9 kW. 6 kW på gas och 3 kW på el. HUSBILEN 1/20 43 «