Nordens Tidning 1
Debatt ”Populister vinner mark i Norden – i polit
ik och debatt” I Finland har Sannfinländarnas inflytande lett till en normalisering av ”hatprat” och i Danmark är det Dansk Folkepartis värderingar som präglar samhällsdebatten. Det menade forskare och journalister i ett samtal om populistiska partier i Norden. S å bemöts populism i Norden – inkludera eller utesluta? Det var ämnet för debatten som anordnades av Hanaholmen och Norden i Fokus i Stockholm. Vad var då svaret? Att de populistiska partierna kan få inflytande oavsett om de sitter i regeringen eller inte. Statsvetaren Anders Hellström, Malmö Högskola, resonerar kring skillnaderna i förhållningssätt i Danmark och Sverige. – I Sverige vill andra politiker inte ens stå i samma kö till kaffeautomaten som Sverigedemokraterna medan Danskt Folkeparti har anammats av mainstreampartierna och man använder sig av en motsvarande retorik som Danskt Folkeparti. Det är två motsatta exempel, och i båda de fallen har partierna gått kraftigt framåt. statsvetareN Ann-Cathrine Jungar, Södertörns högskola, påpekar att den exkluderande inställningen som finns i Sverige inte är unik. I Danmark fanns ett motstånd mot Danskt Folkparti i slutet av 90-talet, även hos Venstre. – Man tyckte att Danskt Folkepartis invandringspolitik var alldeles för radikal. Men sedan samarbetade man ändå 2001. Det som hände var att Venstre fick ett dåligt valunderlag så man behövde ta stöd av Danskt Folkeparti för att få regeringsmakten. Jungar säger att samma sak kan man se ute i Europa. Högerradikala partier blir stödpartier åt center-högerregeringar. – Är det så att ett högerkonservativt parti har varit ute i opposition för länge och man blir sugen på att regera så börjar man snegla mot de högerpopulistiska partierna. – Detsamma gäller ju Höyres inställning till Fremskrittspartiet i Norge. Men 10 nordens tidning nr 2 | 2016 det har varit en lång resa också där. Man måste få stöd hos partimedlemmarna, man måste ha acceptans hos aktivisterna. Och därför ser vi i Norge idag att Kristelig Folkeparti och Venstre har uppenbara problem att vara stödpartier till en regering där Fremskrittspartiet ingår. vad har då häNt när de populistiska partierna har fått regeringsinflytande? Bengt Lindroth, journalist, berättar att i Norge har Fremskrittspartiets partiledare Siv Jensen haft stora framgångar som finansminister. Samtidigt gick det väldigt dåligt för partiet i det senaste kommunalvalet. Men i takt med flyktingkrisen har partiet vågat sig på en mer hårdför retorik än de övriga politikerna och stödet för dem har då ökat. Bengt Lindroth menar att i Sverige, Norge och Danmark har det varit vanligt med minoritetsregeringar på lite olika sätt och det kan underlätta för populistiska partier att få inflytande. Det gäller i synnerhet i Danmark där breda allianser är önskvärda också mellan opposition och de som sitter i regeringen. – Det ger ett gyllene tillfälle för ett populistiskt parti som kan stå ett tag på högersidan, och sedan byta till vänstersidan. Det har fått Dansk Folkepartis Pia Kjaersgaard att säga ”det ligger inte i Dansk Folkepartis gener att vara minister. Nuvarande ordförande har sagt något liknande. – Mot bakgrund av det sätt som man bildar majoritetsbeslut på i det danska folketinget så tjänar man mest på om man sitter i opposition och är så där lagom cynisk och hänsynslös, eller är stödparti ibland och ibland inte, säger Bengt Lindroth. I Finland har Sannfinländarnas plats i regeringen inte gett dem några mätFOTO: Fredrik SJögren