Nordens Tidning 1
Nordiskt samarbete Värna vår nordiska samverkan D
en nordiska gemenskapen är en fantastisk tillgång. Det handlar om inflytande, om ekonomi, om kultur, om rörlighet, om samarbete och om en känsla av tillhörighet och samhörighet i vår del av Europa. Mot den bakgrunden är det mycket alarmerande att både kunskaperna i grannspråken och intresset för grannländerna sjunker. Särskilt alarmerande är att det här sker snabbast hos våra barn och ungdomar. V åra länder är små och har svårt att hävda sig på den globala arenan. Samtidigt har vi likartade samhällssystem, värderingar, frågor vi driver. Det gör det lätt för oss att samarbeta och när vi gör det utgör vi en maktfaktor. Miljö, fred, handel, integration, utbildning – det finns många frågor där vi har mycket att vinna på samverkan och gemensamma utspel. Vi har en lång tradition av handel mellan våra länder – något som är gynnsamt både för miljön och för tillväxten. Det talas ofta om vår största handelspartner – Tyskland. Men dit går bara 10,3 procent av vår export. Hela 25 procent av Sveriges export stannar i Norden. Tänkvärt är att exporten till Danmark sjunkit över tid. Påverkar det faktum att svenskar i ökande grad talar engelska i kontakter med danskar? sPråklIgt, kulturellt, historiskt och värderingsmässigt är vi berikade både av likheterna och av skillnaderna. Med små utbildningsinsatser kan vi dela arbets- och studiemarknad, ta del av grannländernas kulturrikedomar, samarbeta och lära av varandra. Till det får läggas att vi mår bra av att tycka om och känna samhörighet med våra grannar. Det berikar, det gör att världen utanför de egna gränserna känns vänligare, mer inbjudande och också mer begriplig. På pappret har vi bejakat alla dessa fördelar. Våra ministrar träffas regelbundet, vi har undertecknat en rad samarbets12 nordens tidning nr 2 | 2016 ”Det är allt vanligare att man frångår principen om parallellspråkighet – d v s att alla kan förstå grannspråken och bli förstådda på sitt eget språk. Det här är en situation vi måste ta på allvar och en utveckling vi måste stoppa.” avtal, och vi har enats om ett ambitiöst språkligt samarbete. I Sverige, Norge och Danmark ska vi alla kunna bli förstådda på våra egna språk i myndighetskontakter och själva förstå den andra parten. Tyvärr ser praktiken annorlunda ut. Det är allt vanligare att man frångår principen om parallellspråkighet – d v s att alla kan förstå grannspråken och bli förstådda på sitt eget språk. det här är eN situation vi måste ta på allvar och en utveckling vi måste stoppa. Vi måste säkerställa att vi alla följer språkkonventionen och att alla våra ungdomar får grundläggande kommunikativ färdighet i nordiska språk med betoning på förståelse. Vi behöver i våra skolsystem förmedla och ge tillgång till vårt gemensamma historiska och kulturella arv. Viktigt också att säkerställa att vi samverkar och möts på ett mer systematiskt sätt än vad som sker idag. Här följer en rad förslag på konkreta åtgärder: • Gemensamma läroplanformuleringar och kunskapskrav bör tas fram för nordiska språk. Förslagsvis formuleringar som kan användas som de är eller modifieras efter lokala behov. • Samnordiska färdighetsprov. Till kunskapskraven föreslår vi att man utvecklar samnordiska färdighetsprov. Med prov i hörförståelse och läsförståelse för varje språk, tillgängliga för alla länder, får vi både möjlighet att följa upp måluppfyllelsen internt och att göra jämförelser mellan våra länder.