NG Malmö 1
MAJ – ETT LIV INNANFÖR HEMMETS VÄGGAR För en hemm
afru från 1900-talets mitt kan hemmet vara ens allt. Där man bor, jobbar och spenderar hela sina dagar. Det får vi lära oss i Kristina Sandbergs tre romaner om hemmafrun Maj, som nu blir pjäs på Dramaten. TEXT: MORGAN STORESUND SKARIN FOTO: HANS MALM ELLEN LAMM OCH Ellen Jelinek är i slutskedet av arbetet med pjäsen Maj. De spelade den för första gången inför en mindre publik häromdagen. Snart är det dags för premiär på lilla scen. Ellen Lamm som regissör och Ellen Jelinek som pjäsens huvudrollsinnehavare Maj. JAG MÖTER DEM båda i personalcaféet högst upp i Dramatenbyggnaden. De kommer precis från sina repetitioner. Ganska kort efter att jag ställt min första fråga ringer det i Ellen Jelineks telefon. Hon hade visst glömt bort intervjun idag och planerat in att hämta upp sin hund. Vem ska nu hämta vovven? “Äsch jag får bara cykla dit efteråt”, säger hon och vi kan fortsätta. 50 NÖJESGUIDEN | NR 10, 2020 PJÄSEN BYGGER PÅ Kristina Sandbergs populära boktrilogi om den helt normala hemmafrun Maj. Det är första gången berättelsen om Maj görs om till teater. Maj växer upp i ett fattigt hem ute på landet i Östersund. Efter en misslyckad romans med en ung man, flyttar hon till Örnsköldsvik och får jobb på ett konditori. En dag träffar Maj den frånskilde, mycket äldre och dessutom välbärgade Tomas. Han förför henne med mat och snaps och de hamnar i säng med varandra. Några månader senare upptäcker Maj att hon är gravid. Hon vill inte ha barn med Tomas, men hon har inget val. Här börjar vad som blir resten av Majs liv. Hon startar familj med den välbärgade och dubbelt så gamla mannen, blir hans hemmafru. – I grund och botten blir hon ofrivilligt med barn. Det finns tankar på att göra abort, men det går inte. Det kostar pengar och det är farligt. Läskigt och omoraliskt. Och sedan definierar det hennes liv. Det här var inte så längesedan. Jag längtar till när 20-25 åringar ser den här pjäsen och tänker på det, att de rättigheterna är så fruktansvärt viktiga. Att kunna göra abort. Att man inte tar det för givet. Det slår mig jättehårt. Men det är inget olyckligt liv Maj lever. Hon har en bra man, blir inte misshandlad, men hon valde det inte själv. Och antagligen hade hon gjort abort om hon hade fått välja. Det förföljer henne livet ut, säger skådespelaren Ellen Jelinek. MAJ ÄR INTE den typiska huvudpersonen. Hennes liv är inte särskilt spektakulärt. För det mesta är hon hemma; ser till att hålla våningen ren, barnet mätt och mannen nöjd. Det blir aldrig sådär dramtiskt som vi kanske är vana vid med en teaterscen. Och Maj är ingen karaktär vi är vana att följa. – Det är vardag verkligen. Det är dramaturgiskt spännande för hennes liv går långsamt åt helvete. Men det går inte snabbt eller helt åt helvete. Det går lite upp i början, någon slags klassresa och sedan gör familjen en klassresa neråt och det är inte mer dramatiskt än så, berättar regissören Ellen Lamm.