Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64
Svensk Golf Sida 65
Svensk Golf Sida 66
Svensk Golf Sida 67 Inom golfbanebranschen talas d
et om de nya "revolutionerande" grässorterna med Penn A4 i spetsen. Bokskogen valde det nya gräset, Barsebäck likaså. Men somliga höjer ett varningens finger. Claes Lind försökte få klarhet i vad som gäller när greengräset ska väljas. örr eller senare kommer de fles ta av världens golfare att trampa på hans arbete. Denne "han" heter Joseph Duich, är 74 och protessor emeritus vid Pennsylvania State Universitys avdelning för gräs forskning. Tänk Penn och det kanske ringer en klocka? Just det, Penn A4 - den nya aggressivt växande och skottäta krypvensvarianten som bland annat finns på Barsebäcks och Bokskogens nyrenoverade greener. För Duichs del började det långt tidi gare än så, närmare bestämt i början av 50-talet då han tillsammans med sin mentor vid Penn State, Dr Barton Mus- ser (som startat gräsforskningen vid uni versitetet 1928), forskade fram dåtidens revolutionerande Penncross-gräs, som så småningom förädlades vidare och följdes av bland annat Pennfme, Penneagle och Pennlinks - sorter som använts på golf banor jorden runt. För Duich, han doktorerade i sitt ämne 1957, har det under alla år handlat om att hålla huvudet nere med blicken riktad mot marken. Alltid på jakt efter unika gräsplantor att använda i sitt kors ningsarbete med andra plantor. För det är mycket förenklat så det går till; att korsa de starkaste och motståndskrafti gaste individerna. Att hela tiden förädla vidare, ett tålamodsprövande arbete där det kan ta mer än ett decennium att få fram en ny sort med önskade egenska per. Duich har förädlat fram även andra arter, men det är av hävd krypvenen som ägnats mest intresse i USA, delvis en ut vecklingseffekt av den lyckade Penn- cross-varianten som än i dag ofta an vänds på golfgreener. F Under 1980-talet utvecklade Duich den senaste krypvensgenerationen - de så kallade nummersorterna A1, A2, A4, G1, G2 och G6, samtliga med prefixet Penn. Sorterna selekterades fram på Au gusta National i Georgia med Penncross och Penneagle samt genom korsning med Pennlinks. De nya sorterna, som kommersiellt började marknadsföras på 1990-talet, avvek mot de tidigare genom att vara skottätare, mer upprättväxande, finbladi- gare samt ge djupare rotsystem och tåla lägre klipphöjder. Samtidigt är de solkrä- vande, kraftigt thatchbildande (det filter lager som byggs upp framför allt av döda gräsrötter) och måste skötas noggrant, med bland annat regelbunden luftning och dressning. De olika nummersorterna skiljer sig åt en del sinsemellan, exempelvis beträf fande skugg-, köld- och värmetolerans, men det väsentligaste har de gemen samt. Duich har gjort följande liknelse: "Om de äldre krypvensvarianterna kan liknas vid en slätkammad frisyr som lig ger ned så bildar den senaste generatio nen en tät snagg som står rakt upp." Till Sverige kom den nya Penn-gene- rationen (A4) för första gången i slutet av 1990-talet, importerad från en leverantör i Oregon av den göteborgske banbygga ren och USA-certifierade greenkeepern Martin Sternberg som använde sorten till sin nya bana utanför Norrköping, In- gelsta. sett blandningar med rödsvingel som dominerande art använts - tillsammans med rödven, men även med andra arter. Svenska Golfförbundets bankonsu- lent Bengt Svärd höll föredrag i ämnet I SVERIGE HAR HISTORISKT SVENSK GOLF 2 2004 67
Svensk Golf Sida 68
Svensk Golf Sida 69
Svensk Golf Sida 70
Svensk Golf Sida 71
Svensk Golf Sida 72
Svensk Golf Sida 73
Svensk Golf Sida 74
Svensk Golf Sida 75
Svensk Golf Sida 76
Svensk Golf Sida 77
Svensk Golf Sida 78
Svensk Golf Sida 79
Svensk Golf Sida 80
Svensk Golf Sida 81
Svensk Golf Sida 82
Svensk Golf Sida 83
Svensk Golf Sida 84
Svensk Golf Sida 85
Svensk Golf Sida 86
Svensk Golf Sida 87
Svensk Golf Sida 88
Svensk Golf Sida 89
Svensk Golf Sida 90
Svensk Golf Sida 91
Svensk Golf Sida 92
Svensk Golf Sida 93
Svensk Golf Sida 94
Svensk Golf Sida 95
Svensk Golf Sida 96
Svensk Golf Sida 97
Svensk Golf Sida 98
Svensk Golf Sida 99
Svensk Golf Sida 100
Svensk Golf Sida 101
Svensk Golf Sida 102
Svensk Golf Sida 103
Svensk Golf Sida 104